Mål T‑152/19
(publicerat i utdrag)
Brunswick Bowling Products LLC
mot
Europeiska kommissionen
Tribunalens dom (andra avdelningen) av den 8 september 2021
”Skydd av konsumenters och arbetstagares hälsa och säkerhet – Direktiv 2006/42/EG – Skyddsklausul – Nationell åtgärd för tillbakadragande från marknaden och förbud mot utsläppande på marknaden av en kägelresningsmaskin och ett kit för påbyggnad till denna – Grundläggande hälso- och säkerhetskrav – Beslut av kommissionen att förklara åtgärden motiverad – Likabehandling”
1. Tillnärmning av lagstiftning – Maskiner – Direktiv 2006/42 – Utsläppande på marknaden – En medlemsstats tillämpning av skyddsklausulen vid risk för hälsa eller säkerhet – Kommissionens kontroll – Utrymme för skönsmässig bedömning – Domstolsprövning – Gränser
(Artiklarna 36 och 114.10 FEUF; Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42, artikel 11)
(se punkterna 41–43)
2. Tillnärmning av lagstiftning – Maskiner – Direktiv 2006/42 – Utsläppande på marknaden – En medlemsstats tillämpning av skyddsklausulen vid risk för hälsa eller säkerhet – Kommissionens godkännande – Skyldighet för övriga medlemsstater att vidta lämpliga åtgärder vad gäller utsläppandet eller bibehållandet på marknaden av de berörda produkterna – Räckvidd – Skyldighet för kommissionen att ge övriga medlemsstater instruktioner angående genomförandet av dess beslut om godkännande av skyddsåtgärderna – Föreligger inte (Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42, artiklarna 9, 14.7, 11 och 19)
(se punkterna 50–55, 82–86 och 101–103)
3. Tillnärmning av lagstiftning – Maskiner – Direktiv 2006/42 – Utsläppande på marknaden – En medlemsstats tillämpning av skyddsklausulen vid risk för hälsa eller säkerhet – Kommissionens undersökning av huruvida detta är befogat – Omständigheter som ska beaktas
(Artikel 36 FEUF; Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42, artikel 11.1 och 11.2; kommissionens beslut 2018/1960)
(se punkterna 66–69)
4. Tillnärmning av lagstiftning – Maskiner – Direktiv 2006/42 – Utsläppande på marknaden – En medlemsstats tillämpning av skyddsklausulen vid risk för hälsa eller säkerhet – Kommissionens godkännande – Skyddsåtgärder bestående i förbud mot utsläppande på marknaden och om återkallelse från marknaden av de berörda produkterna – Avvägning mellan riskernas allvar och kostnaderna för återkallande av produkterna – Ekonomisk börda för tillverkaren – Åsidosättande av proportionalitetsprincipen – Föreligger inte
(Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42, artikel 11; kommissionens beslut 2018/1960)
(se punkterna 72–79 och 81)
5. Tillnärmning av lagstiftning – Maskiner – Direktiv 2006/42 – Utsläppande på marknaden – Presumtion för att maskiner som har CE-märkning och som har tillverkats i enlighet men en harmoniserad standard är i överensstämmelse – Tillverkaren har tillämpat standarden felaktigt – Följder – Möjlighet för medlemsstaterna att tillämpa skyddsklausulen – Skyldighet för tillverkaren att på annat sätt visa att maskinerna är i överensstämmelse
(Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42, skäl 14 och artiklarna 2, 7.1, 7.2 och 11 samt bilagorna I och VII)
(se punkterna 108, 109, 114, 116 och 117)
6. Tillnärmning av lagstiftning – Maskiner – Direktiv 2006/42 – Utsläppande på marknaden – En medlemsstats tillämpning av skyddsklausulen vid risk för hälsa eller säkerhet – Kommissionens godkännande – Skyldighet att tillhandahålla en redogörelse för tillämpningen av principen om den tekniska utvecklingsnivån – Föreligger inte (Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42, bilaga I)
(se punkterna 115 och 119–121)
Resumé
Sökandebolaget, Brunswick Bowling Products LLC, är en heltäckande operatör inom bowlingindustrin och inom drift av rekreationscenter. Bolaget tillverkar bland annat kägelresningsmaskiner och påbyggnadskit, vilka saluförs i 26 av Europeiska unionens medlemsstater.
Den 30 augusti 2013 beslutade de svenska myndigheterna om skyddsåtgärder i enlighet med direktiv 2006/42,(1) i syfte dels att förbjuda utsläppande på marknaden av dessa produkter, dels att med vissa undantag, ålägga tillverkaren att dra tillbaka dem från marknaden. Som skäl för att skyddsåtgärderna var befogade anfördes att produkterna inte uppfyllde vissa grundläggande hälso- och säkerhetskrav,(2) och att vissa harmoniserade standarder hade tillämpats felaktigt. Kommissionen fann i genomförandebeslut (EU) 2018/1960(3) att de åtgärder som Konungariket Sverige vidtagit var befogade.(4)
Tribunalen ogillar talan och kompletterar befintlig rättspraxis angående tillämpningen av proportionalitetsprincipen när det gäller skyddsåtgärder enligt direktiv 2006/42. Tribunalen klargör även vilka följderna blir för en tillverkare som väljer att hänvisa till en harmoniserad standard.
Tribunalens bedömning
För det första finner tribunalen att kommissionen inte har åsidosatt proportionalitetsprincipen genom att slå fast att de aktuella skyddsåtgärderna var befogade.
Inledningsvis erinrar tribunalen om att det åligger medlemsstaterna att genomföra direktiv 2006/42 korrekt vilket innebär att de vid behov ska vidta skyddsåtgärder. Kommissionens befogenheter är avgränsade och avser endast huruvida åtgärderna är befogade och proportionerliga eller inte och följaktligen huruvida dessa åtgärder slutgiltigt kan bestå. Denna kontroll ska grunda sig på omständigheter som förelåg vid den tidpunkt då det nationella beslutet om införande av skyddsåtgärder fattades och inte på senare inträffade omständigheter, såsom förbättringar av de aktuella produkterna.
Tribunalen framhåller därefter att målet att skydda människors hälsa och liv intar den främsta platsen bland de värden eller intressen som åtnjuter skydd enligt artikel 36 FEUF. Eftersom de åsidosättanden av grundläggande hälso- och säkerhetskrav som kommissionen konstaterat i förevarande fall utgjorde risker för människors hälsa och säkerhet, kunde kommissionen med fog slå fast att skyddsåtgärderna var befogade. Tribunalen finner även att det gjorts en avvägning, mot bakgrund av proportionalitetsprincipen, mellan riskernas allvar och kostnaderna för att dra tillbaka de aktuella produkterna. Produkter som skulle säljas senare särskildes från de omtvistade produkterna vilka redan hade släppts ut på marknaden och flera alternativa lösningar till återkallelse av de omtvistade produkterna genomfördes.
De risker som de aktuella produkterna kunde medföra för människors hälsa och säkerhet motiverade enligt tribunalen ett förbud mot att de släpptes ut på marknaden och att de drogs tillbaka från marknaden, trots den kostnad som detta skulle innebära för sökandebolaget. De svenska myndigheternas och kommissionens tillvägagångssätt var följaktligen proportionerligt i förhållande till den ekonomiska börda som skyddsåtgärderna medförde för sökandebolaget.
Slutligen anger tribunalen att det angripna beslutet till alla delar är bindande för samtliga medlemsstater. Beslutet innebär att medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder vad gäller utsläppandet eller bibehållandet på marknaden av de aktuella produkterna, vilket utgör en väsentlig del av det förfarande som genomförs enligt skyddsklausulen. Efter det att de svenska myndigheterna hade anmält skyddsåtgärderna var kommissionen dessutom skyldig att agera och att fatta ett beslut om huruvida dessa åtgärder var befogade.
För det andra finner tribunalen att kommissionen inte har åsidosatt förfarandereglerna i bilaga I till direktiv 2006/42.
Enligt direktivet innebär iakttagandet av en harmoniserad standard, vars referens har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, att det kan presumeras att en maskin överensstämmer med de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som omfattas av denna standard. Samtidigt som tillverkarna fritt får fastställa metoderna för bedömning av deras produkters överensstämmelse med de grundläggande hälso- och säkerhetskraven, är de emellertid skyldiga att säkerställa sådan överensstämmelse och att i den tekniska tillverkningsdokumentationen visa att kraven är uppfyllda,
Tribunalen betonar att det i direktivet inte föreskrivs någon förfaranderegel som innebär att det beslut som antas inom ramen för skyddsklausulsförfarandet, måste innehålla en analys vad gäller tillämpningen av principen om den tekniska utvecklingsnivån. Avsaknaden av en sådan analys innebär för övrigt inte i sig att den principen har åsidosatts.
Tribunalen preciserar vidare att de harmoniserade standarderna utgör en del av unionsrätten och även om de inte är tvingande innebär valet att tillämpa dem och göra dem gällande i försäkran om överensstämmelse ett krav på att de tillämpas korrekt. Om dessa standarder tillämpas felaktigt får den behöriga nationella myndigheten fastställa att de aktuella produkterna inte uppfyller kraven och vidta åtgärder inom ramen för ett skyddsklausulsförfarande. I förvarande fall har sökande fritt valt att hänvisa till en harmoniserad standard och borde följaktligen ha iakttagit den fullt ut. Eftersom standarden inte har iakttagits, borde sökandebolaget således ha lagt fram en annan teknisk lösning som säkerställde samma säkerhetsnivå och visat att de aktuella produkterna överensstämde med respektive hälso- och säkerhetskrav.