Language of document :

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 14 november 2013 (begäran om förhandsavgörande från Hessischer Verwaltungsgerichtshof - Tyskland) – Bundesrepublik Deutschland mot Kaveh Puid

(Mål C-4/11)(1 )

(Asyl – Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – Artikel 4 – Förordning (EG) nr 343/2003 – Artikel 3.1 och 3.2 – Fastställande av vilken medlemsstat som är ansvarig för prövningen av en asylansökan som en tredjelandmedborgare gett in i någon av medlemsstaterna – Artiklarna 6–12 – Kriterier för att fastställa ansvarig medlemsstat – Artikel 13 – Restbestämmelse)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Hessischer Verwaltungsgerichtshof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Bundesrepublik Deutschland

Motpart: Kaveh Puid

Saken

Begäran om förhandsavgörande – Hessischer Verwaltungsgerichtshof – Tolkningen av artikel 3.2 första meningen i rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat (EUT L 50, s. 1) – En medlemsstats skyldighet att överta ansvaret för att pröva en asylansökan enligt artikel 3.2 i förordning nr 343/2003 när det föreligger en risk för åsidosättande av sökandens grundläggande rättigheter och/eller av de miniminormer som föreskrivs i direktiven 2003/9/EG och 2005/85/EG i den medlemsstat som ska pröva asylansökan enligt kriterierna i förordning nr 343/2003

Domslut

När medlemsstaterna inte kan sväva i okunnighet om att de systembrister vad beträffar asylförfarandet och mottagningsvillkoren för asylsökande som finns i den medlemsstat som först fastställts som ansvarig enligt kriterierna i kapitel III i rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat utgör allvarliga och klarlagda skäl att anta att den asylsökande löper en verklig risk att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling i den mening som avses i artikel 4 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva, är den medlemsstat som ska avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig skyldig att inte överföra den asylsökande till den medlemsstat som först fastställts som ansvarig. Om den inte utnyttjar möjligheten att själv pröva ansökan är den vidare skyldig att fortsätta prövningen av kriterierna i kapitel III i förordningen, för att avgöra om det är möjligt att fastställa en annan ansvarig medlemsstat enligt något av de kriterierna eller, om detta inte är möjligt, enligt artikel 13 i förordningen.

Enbart det förhållandet att en asylsökande inte får överföras till den medlemsstat som först fastställts som ansvarig innebär däremot inte, i ett fall som det nyss angivna, att den medlemsstat som ska avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig blir skyldig att själv pröva asylansökan på grundval av artikel 3.2 i förordning nr 343/2003.

____________

(1 ) EUT C 95, 26.3.2011.