TRIBUNALENS DOM (femte avdelningen)
den 18 oktober 2023(*)
”Personalmål – Tjänstemän – Rekrytering – Internt uttagningsprov COM/1/AD 10/18 – Beslut att inte uppta sökanden på reservlistan – Likabehandling – Stabilitet i uttagningskommitténs sammansättning – Obegränsad behörighet – Ideell skada”
I mål T‑535/22,
NZ, företrädd av advokaten H. Tagaras,
sökande,
mot
Europeiska kommissionen, företrädd av M. Brauhoff, T. Lilamand,
I. Melo Sampaio och L. Vernier, samtliga i egenskap av ombud,
svarande,
meddelar
TRIBUNALEN (femte avdelningen),
sammansatt av ordföranden J. Svenningsen (referent) samt domarna
C. Mac Eochaidh och J. Martín y Pérez de Nanclares,
justitiesekreterare: handläggaren H. Eriksson,
efter den skriftliga delen av förfarandet
efter förhandlingen den 11 juli 2023,
följande
Dom
1 Sökanden, NZ, har med stöd av artikel 270 FEUF yrkat ogiltigförklaring av uttagningskommitténs beslut av den 10 februari 2022 om avslag på hennes begäran om omprövning av uttagningskommitténs beslut av den 6 februari 2020 att inte uppta hennes namn på reservlistan i det interna uttagningsprovet COM/1/AD 10/18 (nedan kallat beslutet av den 10 februari 2022).
I. Bakgrunden till tvisten
2 Den 20 november 2018 offentliggjorde Europeiska kommissionen, med stöd av artikel 29.1 d i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen (nedan kallade tjänsteföreskrifterna), ett meddelande om internt uttagningsprov på grundval av meriter och prov för att upprätta en reservlista för rekrytering av handläggare i lönegraderna AD 10 (COM/1/AD 10/18) och AD 12 (COM/2/AD 12/18) inom fem områden.
3 Sökanden och 217 andra personer ansökte om att få delta i det interna uttagningsprovet COM/1/AD 10/18 inom området ”Samordning, kommunikation, personal- och budgetförvaltning, revision” (nedan kallat det aktuella området), för vilket tillsättningsmyndigheten önskade upprätta en reservlista med sexton godkända sökande.
4 Genom skrivelse av den 10 oktober 2019 informerades sökanden om att hon hade erhållit ett av de bästa poängen vid meritbedömningen och att hon uppfyllde villkoren för att inbjudas att delta i det muntliga provet.
5 Den 28 november 2019 genomgick hon det muntliga provet. Sammanlagt genomförde 43 sökande det muntliga provet mellan den 28 november och den 13 december 2019.
6 Genom skrivelse av den 6 februari 2020 beslutade uttagningskommittén att inte uppta sökanden på reservlistan med motiveringen att hon hade erhållit ett sammanlagt betyg på 15,5/20, på det muntliga provet, vilket understeg gränsen på 16/20 som skulle uppnås för att upptas bland de sexton bästa sökandena (nedan kallat beslutet av den 6 februari 2020).
7 Genom skrivelse av den 14 februari 2020 begärde sökanden omprövning av beslutet av den 6 februari 2020. Denna begäran om omprövning avslogs genom uttagningskommitténs beslut av den 29 april 2020, mot vilket sökanden väckte talan med stöd av artikel 270 FEUF.
8 Genom dom av den 6 oktober 2021, NZ/kommissionen (T‑668/20, ej publicerad, EU:T:2021:667), ogiltigförklarade tribunalen beslutet av den 29 april 2020 med motiveringen att beslutet var bristfälligt motiverat.
9 För att följa domen av den 6 oktober 2021, NZ/kommissionen (T‑668/20, ej publicerad, EU:T:2021:667), underrättade uttagningskommittén genom beslutet av den 10 februari 2022, som antogs genom ett skriftligt förfarande, sökanden om att den hade beslutat att avslå hennes begäran om omprövning av den 14 februari 2020 med motiveringen att det resultat som erhållits på det muntliga provet (15,742/20, avrundat till 15,5/20) understeg det lägsta betyg som krävdes för att upptas på reservlistan (15,75/20, avrundat till 16/20).
10 Den 16 mars 2022 ingav sökanden, med stöd av artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna, ett klagomål mot beslutet av den 10 februari 2022. Klagomålet avslogs genom tillsättningsmyndighetens beslut av den 19 juli samma år (nedan kallat beslutet att avslå klagomålet).
II. Parternas yrkanden
11 Sökanden yrkar att tribunalen ska
– ogiltigförklara beslutet av den 10 februari 2022 och beslutet att avslå klagomålet samt, i andra hand, beslutet av den 6 februari 2020,
– under alla omständigheter förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
12 Kommissionen yrkar att tribunalen ska
– ogilla talan, och
– förplikta sökanden att ersätta rättegångskostnaderna.
III. Rättslig bedömning
A. Saken i målet
13 Saken i målet Tribunalen erinrar om att när en sökande i ett uttagningsprov begär att ett beslut som fattats av en uttagningskommitté ska omprövas är det enligt rättspraxis det beslut som uttagningskommittén fattar efter det att sökandens situation har omprövats som utgör den rättsakt som går honom eller henne emot i den mening som avses i artikel 90.2 eller, i förekommande fall, artikel 91.1 i tjänsteföreskrifterna. Det beslut som fattas efter omprövningen ersätter därmed uttagningskommitténs ursprungliga beslut (se dom av den 6 oktober 2021, NZ mot kommissionen, T‑668/20, ej publicerad, EU:T:2021:667, punkt 24 och där angiven rättspraxis).
14 I förevarande fall ska det således anses att den rättsakt som går sökanden emot är beslutet av den 10 februari 2022 (nedan kallat det angripna beslutet).
15 Vad gäller de yrkanden som avser beslutet att avslå klagomålet ska det erinras om att det administrativa klagomålet, såsom det avses i artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna, och det uttryckliga eller underförstådda avslaget på detsamma, utgör en integrerad del av ett komplext förfarande och utgör endast en förutsättning för att talan ska kunna väckas vid tribunalen. Under dessa omständigheter innebär talan, även om den formellt sett riktas mot avslaget på klagomålet, att tribunalen ska pröva den rättsakt som går den berörde emot och mot vilken klagomålet riktas, under förutsättning att avslaget på klagomålet inte har en annan innebörd än den rättsakt mot vilken klagomålet har riktats (se dom av den 21 maj 2014, Mocová/kommissionen, T‑347/12 P, EU:T:2014:268, punkt 34 och där angiven rättspraxis).
16 Ett avslagsbeslut, oavsett om det är underförstått eller uttryckligt, innebär nämligen, om det är utan förbehåll, endast en bekräftelse av den rättsakt eller den underlåtenhet som klaganden vänder sig mot och utgör inte i sig en rättsakt mot vilken talan kan väckas (se dom av den 12 september 2019, XI/kommissionen, T‑528/18, ej publicerad, EU:T:2019:594, punkt 20 och där angiven rättspraxis). Detta innebär att invändningar mot detta beslut, som inte har något självständigt innehåll i förhållande till det ursprungliga beslutet, ska anses vara riktade mot den ursprungliga rättsakten.
17 I motsats till vad sökanden har hävdat har beslutet att avslå klagomålet inte någon annan räckvidd än det angripna beslutet, eftersom tillsättningsmyndigheten bekräftar uttagningskommitténs beslut att inte föra upp hennes namn på reservlistan. Enbart den omständigheten att tillsättningsmyndigheten, som svar på klagomålet, var tvungen att komplettera eller ändra skälen i det angripna beslutet kan inte motivera att avslaget på detta klagomål ska betraktas som en självständig rättsakt som går sökanden emot. Motiveringen av nämnda avslag ska nämligen anses ingå i det beslut som angrips mot vilket klagomålet har riktats (se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 juli 2022, VI/kommissionen, T‑20/21, ej publicerad, EU:T:2022:427, punkt 17 och där angiven rättspraxis).
18 Förevarande talan ska följaktligen anses vara riktad mot det angripna beslutet, vars lagenlighet ska prövas med beaktande av motiveringen i beslutet att avslå klagomålet.
B. Prövning i sak
1. Prövning av yrkandet om ogiltigförklaring
19 Sökanden åberopar sju grunder till stöd för sin talan.
20 I den tredje grunden har sökanden gjort gällande att det angripna beslutet innebär ett åsidosättande av principen om likabehandling, eftersom uttagningskommittén inte var tillräckligt stabil i sin sammansättning under det muntliga provet och de samordningsåtgärder som uttagningskommittén vidtog, om de antas vara styrkta, var olämpliga och otillräckliga.
21 Kommissionen har bestritt dessa argument.
22 Kommissionen anser att uttagningskommittén vid de muntliga proven fungerade på ett stabilt sätt med en ordförandesuppleant med samordnande uppgifter och en kärna av examinatorer med mycket stor närvaro.
23 Uttagningskommitténs stabilitet kräver inte lika stränga samordningsåtgärder som vid allmänna uttagningsprov med utvärderingscentrum, vilka anordnats sedan år 2010. Kommissionen anser att uttagningskommittén har vidtagit tillräckliga samordningsåtgärder för att säkerställa att principen om likabehandling av de sökande iakttas.
24 Under alla omständigheter har sökanden inte visat på vilket sätt en variation i uttagningskommitténs sammansättning, om den antas vara styrkt, skulle ha kunnat påverka hennes rättigheter.
a) Inledande anmärkningar
25 Institutionernas skyldighet att rekrytera de tjänstemän som har högsta kompetens, prestationsförmåga och integritet, vilken framgår av artikel 27 i tjänsteföreskrifterna, innebär att tillsättningsmyndigheten och uttagningskommittén vid utövandet av sin respektive behörighet ska se till att uttagningsprovet genomförs under iakttagande av principerna om likabehandling av sökandena och objektivitet vid poängsättningen (se dom av den 6 juli 2022, VI/kommissionen, T‑20/21, ej publicerad, EU:T:2022:427, punkt 29 och där angiven rättspraxis).
26 För att säkerställa att uttagningskommitténs bedömningar av samtliga sökande som deltagit i proven sker med iakttagande av kraven på likabehandling och objektivitet det viktigt att betygskriterierna är enhetliga och tillämpas på ett enhetligt sätt gentemot dessa sökande. Detta förutsätter att uttagningskommitténs sammansättning i så stor utsträckning som möjligt förblir stabil under den tid som proven pågår (se dom av den 7 februari 2002, Felix/kommissionen, T‑193/00, EU:T:2002:29, punkt 37 och där angiven rättspraxis; se även, för ett liknande resonemang, dom av den 6 juli 2022, VI/kommissionen, T‑20/21, ej publicerad, EU:T:2022:427, punkt 31 och där angiven rättspraxis).
27 Detta krav gäller särskilt vid de muntliga delproven, såsom de prov som är i fråga i förevarande mål, eftersom denna typ av delprov till sin natur är mindre enhetliga än de skriftliga delproven (se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 januari 2021, Helbert/EUIPO, T‑548/18, EU:T:2021:4, punkt 33 och där angiven rättspraxis).
28 Tribunalen erinrar härvidlag om att upprätthållande av stabiliteten i uttagningskommitténs sammansättning enligt rättspraxis inte är ett krav i sig, utan ett sätt att säkerställa likabehandling, enhetlig poängsättning och objektivitet vid bedömningen (se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 juli 2022, VI/kommissionen, T-20/21, ej publicerad, EU:T:2022:427, punkt 35 och där angiven rättspraxis).
29 Uttagningskommittén kan således med giltig verkan säkerställa enhetlig poängsättning och objektivitet vid bedömningen på andra sätt. Med hänsyn till anordnandet av delproven i ett uttagningsprov och organiseringen av uttagningskommitténs arbete, kan det räcka att stabiliteten i uttagningskommitténs sammansättning upprätthålls endast under vissa viktiga delar i uttagningsprovet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 juli 2022, VI/kommissionen, T‑20/21, ej publicerad, EU:T:2022:427, punkt 34 och där angiven rättspraxis). Även om uttagningskommitténs sammansättning inte har varit stabil under delproven, kan likabehandling av de sökande säkerställas om uttagningskommittén genomför den samordning som krävs för att säkerställa att betygskriterierna tillämpas på ett enhetligt sätt (se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 mars 2008, Giannini/kommissionen, T‑100/04, EU:T:2008:68, punkterna 208–216).
30 Genom att i förevarande fall besluta om att uttagningsprovet skulle omfatta fem olika områden och fem reservlistor, vilka var och en innehöll olika antal godkända sökande, och genom att dessutom precisera att de sökande endast kunde anmäla sig inom ett enda område, uteslöt tillsättningsmyndigheten varje möjlighet att jämföra sökande inom de fem områdena i det aktuella interna uttagningsprovet. Det är således endast i förhållande till de sökande som har valt det aktuella området som det ska prövas huruvida principen om likabehandling har iakttagits.
b) Huruvida uttagningskommitténs sammansättning varierade under de muntliga delproven
31 Tribunalen ska först pröva huruvida uttagningskommittén fungerade på ett stabilt sätt vid de muntliga proven.
32 I förevarande fall angav kommissionen vid förhandlingen att efter pensioneringen av en av uttagningskommitténs ledamöter bestod uttagningskommittén slutligen av tio ledamöter vid de muntliga proven. De muntliga proven ägde rum under nio dagar, mellan den 28 november och den 13 december 2019, och under proven intervjuades 43 sökande.
33 Tribunalen konstaterar inledningsvis att genom uttagningskommitténs beslut av den 5 september 2019 överläts ordförandeuppdraget för uttagningskommittén på det aktuella området till A, som är en av de två suppleanterna för ordföranden. Det framgår dessutom av tabellen över den dagliga sammansättningen av uttagningskommittén att suppleanterna hade en större roll än vad de normalt sett har, eftersom de deltog i det stora flertalet av de muntliga proven.
34 Även om en suppleant för ordföranden i princip endast kan agera som ordförande för uttagningskommittén när ordföranden har avgått eller inte har möjlighet att delta till följd av händelser som ligger utanför administrationens kontroll, innebär inte den omständigheten i sig att uttagningskommittén har beslutat att ordförandeuppdraget inom ett av uttagningsprovets områden systematiskt ska innehas av ordförandesuppleanten, vars lämplighet att leda uttagningskommitténs arbete inte har bestritts av sökanden, att kraven på likabehandling och objektivitet i samband med uttagningsprovet äventyras. Samma resonemang gäller för övriga suppleanter i uttagningskommittén vars förmåga att utföra sina uppgifter inte har ifrågasatts. Beslutet att ha en uttagningskommitté med stabil sammansättning bestående av kvalificerade medlemmar kan bara stärka de gynnsamma förutsättningarna för likabehandling av alla sökande inom samma område (se, analogt, dom av den 10 november 2004, Vonier/kommissionen, T‑165/03, EU:T:2004:331, punkterna 37–41).
35 Det framgår dock av tabellen över uttagningskommitténs dagliga sammansättning att uttagningskommittén, under endast nio provdagar, hade tio olika sammansättningar bestående av tre ledamöter. Dessutom deltog ingen ledamot eller suppleant i samtliga delprov.
36 Härav följer att uttagningskommittén, trots att det rörde sig om ett uttagningsprov med begränsat deltagande som ägde rum under en kort tidsperiod, varierade avsevärt i sin sammansättning.
37 Såsom kommissionen har påpekat medges visserligen en viss variation i uttagningskommitténs sammansättning i allmänna uttagningsprov med många deltagare med hänsyn till de praktiska svårigheterna med att anordna dessa uttagningsprov. I förevarande fall rörde det sig emellertid om ett internt uttagningsprov som i detta skede av uttagningsprovet av naturliga skäl innebar mindre antal deltagare.
38 Det bör således i ett sådant internt uttagningsprov krävas en högre grad av stabilitet i uttagningskommitténs sammansättning än i ett allmänt uttagningsprov med många deltagare (se, för ett liknande resonemang, dom av den 29 september 2010, Brune/kommissionen, F‑5/08, EU:F:2010:111, punkt 62).
39 Med hänsyn till dessa stora variationer i uttagningskommitténs sammansättning är det nödvändigt att beakta A:s närvaro, det vill säga den suppleant som utsetts till ordförande för den aktuella uttagningskommittén, med tanke på dennes dominerande roll i uttagningskommittén.
40 Den suppleant som utsetts till ordförande är nämligen i princip skyldig att närvara vid alla delprov för att samordna uttagningskommitténs arbete och se till att uttagningskommittén tillämpar samma betygskriterier på ett enhetligt sätt och gör en jämförande bedömning av samtliga sökande (se dom av den 29 september 2010, Brune/kommissionen, F-5/08, EU:F:2010:111, punkt 46 och där angiven rättspraxis).
41 I förevarande fall var A frånvarande från delproven den 6 och den 13 december 2019 dels på grund av en intressekonflikt, dels på grund av bristande tillgänglighet. Han var ordförande vid 33 av de 43 intervjuerna.
42 En frånvaro kan visserligen inte i sig leda till att principen om likabehandling åsidosätts (se, för ett liknande resonemang, dom av den 29 september 2010, Brune/kommissionen, F‑5/08, EU:F:2010:111, punkt 51). Uttagningskommitténs ordförandes frånvaro påverkar nämligen inte poängsättningens enhetlighet och objektiviteten i bedömningen, under förutsättning att dennes suppleant, som ersätter ordföranden vid dennes frånvaro, även var närvarande vid en del av de delprov där han eller hon var ordförande, i syfte att uppnå en likformig tillämpning av uttagningskommitténs riktlinjer för bedömning, så att de tillämpas på samma sätt som de tillämpades av den ordinarie ordföranden (se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 mars 2008, Giannini/kommissionen, T‑100/04, EU:T:2008:68, punkt 211).
43 På grund av uttagningskommitténs val att utse en suppleant till ordförande för uttagningskommittén för det aktuella området, kunde denne emellertid inte själv ersättas av sin suppleant.
44 Under sina två frånvarodagar ersattes dessutom A av två olika personer, nämligen B, den ordinarie ordföranden och därefter C, den andra suppleanten, den ena på morgonen och den andra på eftermiddagen. Dessa två personer deltog inte heller i något delprov som leddes av A för en likformig tillämpning av riktlinjerna för bedömning och således säkerställa kontinuiteten i uttagningskommitténs bedömningar och en enhetlig och objektiv tillämpning av betygskriterierna.
45 Tribunalen framhåller i detta avseende att A:s frånvaro kunde förutses, åtminstone vad gäller frånvaron på grund av en intressekonflikt, så att uttagningskommittén hade kunnat organisera sig på annat sätt för att säkerställa kontinuiteten i uttagningskommitténs bedömningar och en enhetlig tillämpning av betygskriterierna.
46 Oberoende av om uttagningskommitténs ordförande närvarar vid delproven krävs det slutligen att ett tillräckligt stort antal examinatorer är närvarande för att det ska kunna säkerställas att poängsättningen är enhetlig och att det görs en jämförande bedömning av de sökande (dom av den 29 september 2010, Honnefelder/kommissionen, F‑41/08, EU:F:2010:112, punkt 48).
47 Det framgår av tabellen över uttagningskommitténs dagliga sammansättning att de två mest närvarande ledamöterna i uttagningskommittén endast närvarade under sex provdagar (27 intervjuer av 43) respektive fyra provdagar (22 intervjuer av 43). Eftersom det rör sig om ett internt uttagningsprov som till sin natur innebär deltagande av ett begränsat antal sökande, är denna grad av närvaro otillräcklig.
48 Det framgår av en helhetsbedömning av anordnandet av de muntliga delproven i detta uttagningsprov med begränsat antal deltagare att uttagningskommittén hade tio olika sammansättningar under nio dagar, att A var frånvarande under två provdagar utan att ersättas av en annan ordförande som hade deltagit i en del av de intervjuer som A hade hållit för en likformig tillämning av utvärderingsriktlinjerna och, slutligen, att närvaron av de två ledamöter i uttagningskommittén som utgjorde ”kärnan av examinatorer” inte är särskilt hög för ett sådant begränsat uttagningsprov som det aktuella.
49 Under dessa omständigheter finner tribunalen, i motsats till vad kommissionen har hävdat, att uttagningskommittén inte fungerade tillräckligt stabilt vid de muntliga proven.
50 I enlighet med den rättspraxis som det erinrats om i punkterna 28 och 29 ovan kan denna slutsats emellertid inte i sig medföra att det angripna beslutet ska ogiltigförklaras.
c) Upprätthållandet av stabiliteten i uttagningskommitténs sammansättning under uttagningsprovets viktigaste delar och de samordningsåtgärder som vidtagits av uttagningskommittén
51 Tribunalen ska pröva huruvida uttagningskommittén har upprätthållit en stabil sammansättning under uttagningsprovets viktigaste delar och har vidtagit de samordningsåtgärder som är nödvändiga för att den ska kunna utföra sitt arbete med iakttagande av principen om likabehandling av de sökande.
52 I detta avseende bör det noteras att de samordningsåtgärder som kommissionen har hänvisat till skiljer sig från dem som vidtagits för muntliga prov som anordnas vid allmänna uttagningsprov där ett utvärderingscentrum används. I dessa uttagningsprov vidtas bland annat ett antal åtgärder som syftar till att motverka vissa kognitiva biaser som i allmänhet kan konstateras hos utvärderarna så att en enhetlig poängsättning kan säkerställas (se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 februari 2014, De Mendoza Asensi/kommissionen, F‑127/11, EU:F:2014:14, punkterna 24–26). Detta är inte aktuellt i förevarande fall.
53 I förevarande fall har kommissionen endast åberopat den omständigheten att uttagningskommittén sammanträdde regelbundet, före, under och efter de muntliga proven. I beslutet att avslå klagomålet angav tillsättningsmyndigheten att bedömningens stabilitet och objektivitet hade säkerställts med hjälp av samma material som fastställts med konsensus och att hela uttagningskommittén hade sammanträtt för att besluta om förfarandet för de muntliga proven, för en gemensam sammanräkning av de individuella poängen och för att godkänna reservlistan.
54 Tribunalen har i detta avseende slagit fast att kommissionen måste visa att de planerade samordningsmötena har ägt rum och att samtliga ledamöter i uttagningskommittén, det vill säga ordföranden, suppleanterna för ordföranden och utvärderarna, faktiskt har deltagit i dessa möten, vilket ska prövas utifrån de handlingar som kommissionen har ingett och närvarolistorna från dessa möten (dom av den 6 juli 2022, VI/kommissionen, T‑20/21, ej publicerad, EU:T:2022:427, punkt 58).
1) De möten som ägde rum före de muntliga proven
55 Tribunalen konstaterar inledningsvis att uttagningskommitténs sammansättning utvecklades under uttagningsförfarandet. Kommissionen bekräftade vid förhandlingen att tre ledamöter i uttagningskommittén, däribland A, utsågs den 5 september 2019 eller senare. De deltog således inte i uttagningskommitténs samordningsmöten före detta datum.
56 När det gäller de möten som ägde rum före de muntliga proven framgår det för det första av handlingarna i målet att uttagningskommittén sammanträdde den 13 mars 2019 för att delta i en utbildning som hölls av Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) och som innehöll många praktiska upplysningar om hur uttagningsförfarandet ska genomföras. Inga samordningsåtgärder vidtogs vid detta möte.
57 För det andra sammanträdde uttagningskommittén den 11 och den 29 april 2019 för att genomgå en utbildning om intervjuteknik och god praxis vid intervjuer samt för att förbereda innehållet i det muntliga provet och viktningen av det muntliga provets olika delar. Det framgår även av protokollet från dessa två möten att uttagningskommittén började utarbeta innehållet i det muntliga provet, bland annat viktningen av de olika delarna av provet samt de frågor som skulle ställas till de sökande. Det planerades dessutom att de slutliga versionerna av viktningen, intervjun och ämnena för den muntliga presentationen skulle färdigställas vid ett plenarsammanträde i maj 2019.
58 Emellertid var förutom de tre ledamöter i uttagningskommittén som ännu inte hade utsetts att delta i uttagningskommitténs arbete en suppleant frånvarande vid mötet den 29 april 2019. Kommissionen bekräftade för övrigt vid förhandlingen att det inte hölls något möte i maj 2019.
59 För det tredje sammanträdde uttagningskommittén vid ett möte den 5 september 2019 för att utse en ny suppleant för ordföranden som skulle ansvara för uttagningskommitténs arbete på det aktuella området. Inget annat beslut om de muntliga proven på detta område fattades vid detta möte då fyra av uttagningskommitténs ledamöter, i uttagningskommittén slutliga sammansättning, var frånvarande.
60 För det fjärde sammanträdde uttagningskommittén även den 27 september och den 4 oktober 2019. I motsats till vad kommissionen har hävdat framgår det emellertid av protokollen från dessa möten att det vid dessa inte fördes någon diskussion om innehållet i de muntliga proven.
61 För det femte har kommissionen angett att uttagningskommittén sammanträdde den 13 november 2019 för att godkänna innehållet i de muntliga proven. Det framgår emellertid av det e‑postmeddelande som utgjorde protokollet från detta möte, vilket B, uttagningskommitténs ordförande, översände till Epso, att uttagningskommitténs ledamöter, vad gäller det aktuella området, endast kom överens om att de muntliga provens ”timing”. Dessutom var fyra av uttagningskommitténs ledamöter, i uttagningskommitténs slutliga sammansättning, frånvarande vid detta möte.
62 För det sjätte har kommissionen angett att uttagningskommittén sammanträdde den 18 november 2019 för att slutföra och godkänna innehållet i det muntliga provet. Även om det framgår av närvarolistan för detta möte att vissa av uttagningskommitténs ledamöter var närvarande detta datum, stöds påståendet att innehållet i det muntliga provet godkändes och slutfördes vid detta möte emellertid inte av något protokoll från nämnda möte.
63 Det framgår dessutom av närvarolistan för uttagningskommitténs ledamöter att sex av uttagningskommitténs ledamöter inte deltog i detta möte. Enligt protokollet från sammanträdet den 29 april 2019 hade uttagningskommittén själv planerat att godkänna den slutliga versionen av viktningen, intervjun och ämnena för den muntliga presentationen vid ett kommande ”plenarsammanträde”. Även om det antas att syftet med mötet den 18 november 2019 var att godkänna en sådan slutlig version, kan det således endast konstateras att detta godkännande inte ägde rum under ett ”plenarsammanträde”.
64 Argumentet att antalet ledamöter i uttagningskommittén som närvarade vid detta möte var tillräckligt stort för att uppnå beslutsförhet kan inte godtas. Det följer nämligen av rättspraxis att upprätthållande av stabiliteten i uttagningskommitténs sammansättning inte är ett krav i sig, utan ett sätt att säkerställa likabehandling av de sökande, enhetlig poängsättning och objektivitet vid bedömningen (se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 januari 2021, ZR/EUIPO, T‑610/18, ej publicerad, EU:T:2021:5, punkt 79 och där angiven praxis). Såsom kommissionen medgav vid förhandlingen var den regel om beslutsförhet som uttagningskommittén antog vid sitt möte den 13 mars 2019 avsedd att göra det möjligt för uttagningskommittén att fatta ”brådskande, nödvändiga och oförutsedda beslut med begränsad inverkan”, vilket inte är fallet med de samordningsåtgärder som vidtagits för att säkerställa att principen om likabehandling iakttas vid de muntliga proven.
65 För det sjunde sammanträdde uttagningskommittén den 19 och den 22 november 2019. Tribunalen har emellertid inte tillgång till någon information om innehållet i dessa möten, i vilka sex respektive fyra av uttagningskommitténs ledamöter var frånvarande.
66 Av det ovan anförda följer, i motsats till vad tillsättningsmyndigheten angav i beslutet att avslå klagomålet, att uttagningskommittén, i dess slutliga sammansättning, aldrig sammanträdde i sin helhet innan de muntliga proven inleddes. I synnerhet var flera av uttagningskommitténs ledamöter frånvarande vid mötena den 11 och 29 april samt den 18 november 2019, under vilka det konkreta innehållet i de muntliga proven diskuterades och godkändes.
67 Dessutom utsågs D, en av uttagningskommitténs ledamöter som var närvarande vid sökandens muntliga prov, den 20 september 2019 inför pensioneringen av en annan ledamot i uttagningskommittén den 30 november samma år. Kommissionen angav vid förhandlingen att D hade börjat utföra sina arbetsuppgifter senast vid den tidpunkt då de muntliga proven påbörjades, det vill säga den 28 november 2019. Han deltog således inte i något samordningsmöte före dessa prov.
68 Härav följer att kommissionen inte har lyckats visa att de åtgärder som vidtagits vid de möten som ägde rum före de muntliga proven i sig skulle ha gjort det möjligt att säkerställa en enhetlig poängsättning och objektivitet vid bedömningen av samtliga sökande under proven.
2) Utbyte av åsikter mellan uttagningskommitténs ledamöter under de muntliga proven
69 Kommissionen har anfört att uttagningskommittén under de muntliga proven utbytte åsikter efter varje delprov och i slutet av varje dag för att jämföra meriterna hos de sökande som genomgick prov den dagen. Kommissionen har i detta avseende företett förklaringar på heder och samvete från den ordinarie ordföranden och ordförandesuppleanten.
70 Även om det visserligen kan antas att de ledamöter i uttagningskommittén som intervjuade sökandena med nödvändighet diskuterade deras prestationer i slutet av varje delprov och i slutet av varje dag, ska det emellertid anses att detta åsiktsutbyte, med hänsyn till antalet sammansättningar som uttagningskommittén hade, på sin höjd gjorde det möjligt för uttagningskommittén att få jämförande kunskap om delar av varje sökandes meriter.
71 När det gäller åsiktsutbytena mellan den ordinarie ordföranden och den suppleant som utsetts till ordförande för uttagningskommittén för det aktuella området, konstaterar tribunalen att kommissionen vid förhandlingen medgav att ordförandesuppleantens förklaringar inte var tillräckligt precisa. Under dessa omständigheter är det inte möjligt att, i avsaknad av annan bevisning från kommissionen, dra slutsatsen att den ordinarie ordföranden och de två ordförandesuppleanterna faktiskt konfererade under hela det muntliga provet för att säkerställa en enhetlig bedömning av de sökande.
72 Åsiktsutbytena mellan A, B och C under proven var nämligen av extra stor betydelse, eftersom A, såsom framgår av punkt 44 ovan, ersattes av antingen B eller av C under två provdagar, utan att de båda sistnämnda någonsin deltog i uttagningskommittén under de prov där A var ordförande.
3) Uttagningskommitténs överläggningar och antagandet av reservlistan efter de muntliga proven
73 Efter de muntliga proven sammanträdde uttagningskommittén två gånger, den 17 december 2019 och den 31 januari 2020, för att upprätta och godkänna reservlistan för det aktuella området. Enligt B:s och A:s förklaringar på heder och samvete var dessa möten ett tillfälle för uttagningskommitténs ledamöter att diskutera vissa sökandes prestationer, däribland sökanden, i syfte att bedöma om de hade meriter som var likvärdiga med de sökande som hade uppnått minimipoängen 16/20, vilket skulle ha motiverat att de placerades på reservlistan.
74 Det framgår av närvarolistorna att förutom den ledamot i uttagningskommittén som gick i pension innan de muntliga proven inleddes var fyra av uttagningskommitténs ledamöter frånvarande vid mötet den 17 december 2019 och tre av uttagningskommitténs ledamöter var frånvarande vid mötet den 31 januari 2020.
75 D deltog inte heller i något av dessa möten. Även om kommissionen inte medger att denna ledamot av uttagningskommittén var frånvarande från samtliga möten, finns dennes underskrift inte med på någon närvarolista. Kommissionens motivering, enligt vilken den omständigheten att denna ledamot av uttagningskommittén inte nämndes berodde på ”bristen på uppdatering av närvarolistorna” eller att han ”inte hade någon linje för att underteckna” nämnda protokoll, är varken övertygande eller trovärdig, särskilt med hänsyn till att denna ledamot av uttagningskommittén utsågs den 20 september 2019, det vill säga långt före de slutliga överläggningsmötena. Under alla omständigheter fanns det inget som hindrade denna ledamot från att egenhändigt lägga till sitt namn och underskrift på närvarolistorna.
76 I motsats till vad tillsättningsmyndigheten bland annat angav i beslutet att avslå klagomålet, sammanträdde uttagningskommittén inte i sin helhet för att diskutera jämförande bedömningar av de sökande och bekräfta deras slutliga resultat på grundval av provresultaten. Två av uttagningskommitténs ledamöter som intervjuade de sökande på det aktuella området var dessutom frånvarande från mötena den 17 december 2019 och den 31 januari 2020.
77 Det framgår emellertid av rättspraxis att eftersom upprättandet av reservlistan är en jämförande åtgärd är det av väsentlig betydelse att uttagningskommittén sammanträder i sin helhet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 1 april 1971, Rabe/kommissionen, 76/69, EU:C:1971:33, punkt 10, och dom av den 6 juli 2022, VI/kommissionen, T‑20/21, ej publicerad, EU:T:2022:427, punkt 67 och där angiven rättspraxis). Så skedde inte i förevarande fall.
78 Att samtliga ledamöter av uttagningskommittén närvarar vid det slutliga överläggningsmötet är nämligen en garanti för de sökande att reservlistan kommer att vara resultatet av en jämförelse mellan alla jämförande bedömningar av deras prestationer och följaktligen resultatet av ett faktiskt jämförande förfarande.
79 Det är av mycket stor betydelse att samtliga ledamöter i uttagningskommittén är närvarade vid dessa överläggningsmöten, eftersom uttagningskommittén, såsom framgår av punkt 70 ovan, under delproven på sin höjd fick en jämförande kunskap om delar av sökandenas meriter på grund av antalet olika sammansättningar av uttagningskommittén som intervjuade de sökande.
80 Det ska vidare understrykas att uttagningskommittén inte hade avsett att regeln om beslutsförhet skulle kunna tillämpas på beslut som fattas under de slutliga överläggningarna angående reservlistan.
81 Mot bakgrund av det ovan anförda finner tribunalen att principen om likabehandling har åsidosatts genom det angripna beslutet.
82 Vad gäller kommissionens argument att sökanden inte har visat att variationen i uttagningskommitténs sammansättning påverkade hennes rättigheter, är det tillräckligt att erinra om att med hänsyn till betydelsen av att principen om likabehandling iakttas på de sökande utgör det förhållandet att uttagningskommittén inte iakttog stabiliteten i dess sammansättning ett åsidosättande av väsentliga formföreskrifter. Följaktligen ska ett beslut som är behäftat med ett sådant fel ogiltigförklaras utan att den berörde är skyldig att bevisa någon särskild negativ verkan på sina egna rättigheter eller påvisa att uttagningsprovets resultat kunde blivit annorlunda om formföreskrifterna i fråga iakttagits (se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 november 2004, Vonier/kommissionen, T‑165/03, EU:T:2004:331, punkt 39, och dom av den 13 januari 2021, Helbert/EUIPO, T‑548/18, EU:T:2021:4, punkt 113).
83 Under alla omständigheter kan tribunalen i vart fall inte utesluta möjligheten att de konstaterade oegentligheterna eventuellt inverkar på sökandens resultat, eftersom sökandens totala poäng (15,742/20, avrundat till 15,5/20) endast är 0,008 poäng lägre än det lägsta betyg som krävs (15,75/20, avrundat till 16/20) för att upptas på reservlistan (se, analogt, dom av den 24 september 2002, Bachotet/kommissionen, T‑182/01, ej publicerad, EU:T:2002:223, punkt 33).
84 Talan ska således bifallas såvitt avser den tredje grunden och det angripna beslutet ska ogiltigförklaras, utan att det är nödvändigt att pröva sökandens övriga grunder eller att pröva sökandens begäran om åtgärder för processledning.
2. Yrkandet om tribunalens utövande av sin obegränsade behörighet
85 Vid förhandlingen yrkade sökanden att tribunalen skulle utöva sin obegränsade behörighet och förplikta kommissionen att ersätta den ekonomiska och ideella skada som orsakats av det angripna beslutet.
86 Kommissionen, som tillfrågades om detta vid förhandlingen, har yrkat att tribunalen ska ogilla detta yrkande.
87 Den obegränsade behörighet som unionsdomstolen ges genom artikel 91.1 i tjänsteföreskrifterna innebär att unionsdomstolen ska avgöra tvister av ekonomisk art som den har att pröva fullständigt. Syftet med denna behörighet är i första hand att göra det möjligt för unionsdomstolen att säkerställa att dess domar om ogiltigförklaring i personalmål får verkan i praktiken. Om det inte är tillräckligt att ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens felaktiga beslut för att tillvarata den berörda tjänstemannens rättigheter eller säkerställa vederbörandes intressen på ett verkningsfullt sätt, kan således unionsdomstolen tilldöma vederbörande skadestånd ex officio (se dom av den 20 maj 2010, Gogos/kommissionen, C‑583/08 P, EU:C:2010:287, punkterna 49 och 50 och där angiven rättspraxis). Även om ett korrekt yrkande i detta avseende inte har framställts, kan det inte göras gällande att en fråga som tribunalen i förekommande fall ska ta upp ex officio inte kan tas upp till sakprövning på grund av att den har väckts för sent (se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 juli 1992, Barbi/kommissionen, T‑68/91, EU:T:1992:90, punkt 43).
88 I förevarande fall framgår det av rättspraxis att när en sökande bestrider avslaget på sin ansökan till ett urvalsförfarande som syftar till att upprätta en förteckning över godkända sökande, vilket hindrar honom eller henne från att senare inneha en tjänst som ska tillsättas vid den berörda institutionen och komma i åtnjutande av de ekonomiska förmåner som följer därav, är tvisten av ekonomisk art (se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 februari 2008, kommissionen/Girardot, C‑348/06 P, EU:C:2008:107, punkt 58, och dom av den 6 juni 2006, Girardot/kommissionen, T‑10/02, EU:T:2006:148, punkterna 53–56).
89 I förevarande fall följer det av det ovan anförda att uttagningskommittén, på grund av att den inte var stabil i sin sammansättning, inte kunde säkerställa likabehandling av de sökande som intervjuades vid de muntliga proven. Det var således den jämförande bedömningen av samtliga sökandes meriter som var behäftad med felaktigheter på grund av variationen i uttagningskommitténs sammansättning. Denna rättsstridighet påverkar följaktligen inte bara sökandens betyg, utan även den gräns på 16 av 20 poäng som krävs för att en sökande ska kunna tas upp på reservlistan.
90 Vad för det första gäller den ekonomiska skada som följer av den rättsstridighet som nämns i föregående punkt, ska det erinras om att den ekonomiska skada för vilken ersättning begärs ska vara faktisk och säker (se dom av den 21 februari 2008, kommissionen/Girardot, C‑348/06 P, EU:C:2008:107, punkt 54 och där angiven rättspraxis).
91 Sökanden kan i detta avseende inte göra gällande en ekonomisk skada till följd av att sökandens namn, för att följa förevarande dom om ogiltigförklaring, enligt sökanden bör uppföras direkt på reservlistan. Ett sådant uppförande på reservlistan skulle nämligen innebära att sökanden befriades från det muntliga prov som föreskrivs i punkt 4 i det meddelande om uttagningsprov som nämns i punkt 2 ovan. För att en sökande ska kunna föras upp på reservlistan krävs nämligen ett av de bästa resultaten i detta muntliga prov och att det minimiresultat som krävs för detta prov uppnåtts (se, för ett liknande resonemang, dom av den 5 juni 2014, Brune/kommissionen, T‑269/13 P, EU:T:2014:424, punkt 57). Under alla omständigheter ger upptagandet av en sökandes namn på reservlistan inte en rätt till tillsättning, utan endast en möjlighet att bli anställd (se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 juli 2007, Centeno Mediavilla m.fl./kommissionen, T‑58/05, EU:T:2007:218, punkt 52).
92 Sökanden har inte heller definitivt förlorat den verkliga möjligheten att bli godkänd i det aktuella interna uttagningsprovet och därefter kunna tillsättas som tjänsteman i unionen i lönegrad AD 10, eftersom anordnandet av ett nytt muntligt prov, som genomförs självständigt i förhållande till resultaten av det ursprungliga muntliga provet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 5 juni 2014 Brune/kommissionen, T‑269/13 P, EU:T:2014:424, punkt 32 och där angiven rättspraxis), just syftar till att återställa sökandens möjlighet till detta. Sökanden har i detta avseende inte uppgett att hon inte skulle kunna dra fördel av en sådan åtgärd för att följa förevarande dom om ogiltigförklaring och tribunalen kan följaktligen inte utöva sin obegränsade behörighet för att förplikta kommissionen att ersätta denna ekonomiska skada (se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 september 2015, EMA/Drakeford, T‑231/14 P, EU:T:2015:639, punkt 47 (ej publicerad) och där angiven rättspraxis).
93 Vad gäller den påstådda ekonomiska skadan finner tribunalen följaktligen att det inte är styrkt att det föreligger en faktisk och säker skada.
94 Vad för det andra gäller den ideella skadan konstaterar tribunalen att även om återupptagandet av uttagningsprovet med avseende på sökanden och anordnandet av ett muntligt prov som genomförs självständigt i förhållande till det rättsstridiga muntliga provet skulle utgöra en lämplig åtgärd för att följa förevarande dom om ogiltigförklaring, kan kommissionen, om inte samtliga resultat från uttagningsprovet ogiltigförklaras, inte återskapa de villkor på vilka uttagningsprovet borde ha anordnats för att garantera likabehandling av samtliga sökande och objektivitet i poängsättningen (se, analogt, dom av den 19 maj 2015, Brune/kommissionen, F‑59/14, EU:F:2015:50, punkt 81).
95 En ogiltigförklaring av det angripna beslutet är således inte en tillräcklig åtgärd för att sökandens intressen ska tillvaratas på ett effektivt sätt. Denna ogiltigförklaring kan nämligen inte i sig gottgöra den säkra ideella skada som sökanden lidit till följd av att hon inte hade möjlighet att genomföra det ursprungliga muntliga provet den 28 november 2019 under korrekta förhållanden. Under dessa omständigheter finner tribunalen, efter att i överensstämmelse med rätt och billighet (ex aequo et bono) ha uppskattat den skada som sökanden lidit, att ett belopp på 4 000 euro utgör en lämplig ersättning för den ideella skadan.
96 Mot bakgrund av det ovan anförda ska kommissionen förpliktas att till sökanden betala ett belopp på 4 000 euro för den ideella skada hon lidit. Skadeståndsyrkandet ska ogillas i övrigt.
IV. Rättegångskostnader
97 Enligt artikel 134.1 i rättegångsreglerna ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Sökanden har yrkat att kommissionen ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom kommissionen har tappat målet, ska sökandens yrkande bifallas.
Mot denna bakgrund beslutar
TRIBUNALEN (femte avdelningen)
följande:
1) Beslutet av den 10 februari 2022, genom vilket uttagningskommittén i det interna uttagningsprovet COM/1/AD 10/18 efter omprövning inte fann skäl att ta upp NZ:s namn på reservlistan för rekrytering av handläggare i lönegrad AD 10 inom området ”Samordning, kommunikation, personal- och budgetförvaltning, revision”, ogiltigförklaras.
2) Europeiska kommissionen åläggs att betala 4 000 euro till NZ. Talan ogillas i övrigt.
3) Europeiska kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna
Svenningsen | Mac Eochaidh | Martín y Pérez de Nanclares |
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 18 oktober 2023.
Underskrifter