Talan väckt den 16 januari 2012 - Hagenmayer och Hahn mot kommissionen

(Mål T-17/12)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Moritz Hagenmeyer (Hamburg, Tyskland) och Andreas Hahn (Hannover, Tyskland) (ombud: advokaten T. Teufer)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara kommissionens förordning (EU) nr 1170/2011 av den 16 november 2011 om icke-godkännande av vissa hälsopåståenden om livsmedel som avser minskad sjukdomsrisk (EUT L 299, s. 1), i den del som rör sökandenas hälsopåstående att "[e]tt regelbundet intag av betydande mängder vatten kan minska risken för utveckling av dehydrering och därmed åtföljande minskning av prestationsförmågan", och

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel² är hälsopåståenden om livsmedel förbjudna om inte kommissionen har godkänt dem i enlighet med denna förordning och upptagit dem i en förteckning över godkända påståenden.

Förevarande talan rör kommissionens förordning (EU) nr 1170/2011 av den 16 november 2011 om icke-godkännande av vissa hälsopåståenden om livsmedel som avser minskad sjukdomsrisk, i den del som rör avslaget på ansökan om godkännande av följande påstående om minskad sjukdomsrisk: "Ett regelbundet intag av betydande mängder vatten kan minska risken för utveckling av dehydrering och därmed åtföljande minskning av prestationsförmågan".

Sökandena har anfört följande nio grunder till stöd för sin talan.

Första grunden: Kravet att ange en "riskfaktor".

Svaranden har uppställt ett krav att det ska anges en "riskfaktor" för att ett påstående ska kunna godkännas, trots att något sådant krav inte förekommer i förordning nr 1924/2006.

Andra grunden: Ingen hänsyn har tagits till att en "riskfaktor" faktiskt anges i ansökan om godkännande.

Svaranden har inte beaktat att sökandena faktiskt har angett en "riskfaktor" i sitt förslag till formulering av det hälsopåstående som ansökan om godkännande rör.

Tredje grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen.

Förordning nr 1170/2011 är i sin helhet oproportionerlig.

Fjärde grunden: Tillräcklig rättslig grund föreligger inte.

Den angripna förordningen saknar tillräcklig rättslig grund, eftersom den stöder sig på artikel 17, jämförd med artikel 14.1 a och artikel 10.1 i förordning nr 1924/2006, vilka sin tur strider mot unionsrätten och särskilt mot proportionalitetsprincipen.

Femte grunden: Otillåten rättskälla.

Svaranden har åsidosatt väsentliga formföreskrifter genom att inte anta ett beslut, såsom föreskrivs i förordning nr 1924/2006, utan istället anta en förordning.

Sjätte grunden: Åsidosättande av behörighetsfördelningen.

Den i förordning nr 1924/2006 föreskrivna behörighetsfördelningen mellan svaranden, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och Bundesamt für Verbraucherschutz und Lebensmittelsicherheit har åsidosatts av svaranden.

Sjunde grunden: Beslut har inte fattats inom föreskriven frist.

De tvingande tidsfristerna för att vidareförmedla ansökan om godkännande, att utarbeta det vetenskapliga ställningstagandet och att meddela beslutet om godkännande enligt förordning nr 1924/2006 har åsidosatts.

Åttonde grunden: Tillräcklig hänsyn har inte tagits till vad som har anförts.

Svaranden har åsidosatt väsentliga formföreskrifter genom att i sitt beslut om godkännande lämnat en stor del av vad sökandena och berörda tredje män har anfört utan beaktande.

Nionde grunden: Otillräcklig motivering.

Svaranden har åsidosatt sin motiveringsskyldighet enligt artikel 296.2 FEUF.

____________

¹ - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (EUT L 404, s. 9).

² - Kommissionens förordning (EU) nr 1170/2011 av den 16 november 2011 om icke-godkännande av vissa hälsopåståenden om livsmedel som avser minskad sjukdomsrisk (EUT L 299, s. 1).