Meddelande i Europeiska Unionens Officiella Tidning

 

Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 10 mars 2003 av

Manel Camós Grau.

    (mål T-96/03)

    Rättegångsspråk: franska

Manuel Camós Grau, Bryssel, har den 10 mars 2003 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av advokaten Marc-Albert Lucas.

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

(ogiltigförklara OLAF:s beslut av den 17 maj 2002 att utesluta en av utredarna från byråns utredning av (IRELA) samtidigt som OLAF låtit det utredningsarbete och de beslut om utredningens bedrivande bestå, som utförts och fattats av denne utredare eller med dennes medverkan, utan att detta arbete och dessa beslut omprövats eller upphävts eller att det förordnats om förnyat utredningsarbete,

(ogiltigförklara OLAF:s beslut av den 29 november 2002 om tyst avslag på hans administrativa klagomål av den 29 juli 2002 beträffande beslutet av den 17 maj 2002,

(förplikta kommissionen att till honom betala skadestånd för den ideella skada han åsamkats med ett belopp som preliminärt och i överensstämmelse med rätt och billighet (ex aequo et bono) uppskattas till 10 000 euro,

(förplikta kommissionen att till honom betala skadestånd för den skada hans karriär åsamkats med ett belopp som preliminärt uppgår till 1 euro,

(förplikta kommissionen att ersätta honom för de kostnader han fått bära för sitt försvar inom ramen för utredningen och för hans administrativa klagomål beträffande beslutet av den 17 maj 2002, och

(förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden är tjänsteman vid kommissionen. Under år 1993(1997 bistod han sin överordnade som ingick i verkställande kommittén för Institutet för förbindelserna med Latinamerika (IRELA). När Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) inledde en internutredning beträffande IRELA informerades sökanden om möjligheten att även han kunde vara inblandad i finansiella oegentligheter. Sökanden begärde att OLAF:s direktör skulle skaffa sig upplysningar om en eventuell jävssituation beträffande en av utredarna och att, i förekommande fall, vidta nödvändiga åtgärder för att garantera att utredningen bedrevs opartiskt. Genom det ifrågasatta beslutet beslöt OLAF:s direktör att utesluta denna utredare från utredningen men lät det utredningsarbete och de beslut som utförts eller fattas av denne, eller med dennes medverkan bestå.

Sökanden har åberopat fyra grunder till stöd för sin talan:

(    Åsidosättande av artikel 25.2 i tjänsteföreskrifterna eftersom det ifrågasatta beslutet inte meddelats honom och det inte var tillräckligt motiverat.

(    Åsidosättande av skyldigheten att bevisa att utredningen bedrivs rättsenligt.

(    Uppenbart felaktig bedömning i det att det ifrågasatta beslutet tycks vara motiverat av det förhållandet att den berörda utredaren inte har deltagit i kontrollen eller i handläggningen av det aktuella fallet.

(    Åsidosättande av principerna om att utredningar skall vara rättvisa och opartiska.

____________