Överklagande ingett den 22 februari 2024 av Republiken Tjeckien av den dom som tribunalen (tionde avdelningen) meddelade den 6 december 2023 i mål T-48/22, Republiken Tjeckien mot kommissionen

(Mål C-140/24 P)

Rättegångsspråk: tjeckiska

Parter

Klagande: Republiken Tjeckien (ombud: M. Smolek, J. Vláčil, J. Očková och J. Benešová)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva punkt 2 i domslutet och motsvarande del av tribunalens dom i mål T-48/22,

ogiltigförklara beslut (EU) 2021/2020 i den del det undantar utgifter på totalt 25 596 118,58 euro, och

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Klaganden åberopar åtta grunder till stöd för sitt överklagande.

Första grunden: Åsidosättande av artikel 52.1 i förordning nr 1306/2013¹ jämförd med artikel 9.2 i förordning nr 1307/2013² . Tribunalen har gjort en felaktig rättstillämpning när den slog fast att det vid prövningen av huruvida en stödsökande är en aktiv jordbrukare ska tas hänsyn till närstående företag. Ett sådant krav följer nämligen inte av någon unionsrättslig bestämmelse. Begreppet grupp av fysiska eller juridiska personer grundar sig bokstavligen på definitionen av jordbrukare i artikel 4.1 a i förordning nr 1307/2013 och motsvarar därför en organisation av jordbrukare i en form som regleras enligt nationell rätt, och inte närstående företag.

Andra grunden: Åsidosättande av artikel 52.1 i förordning nr 1306/2013, jämförd med artikel 9.2 tredje stycket i förordning nr 1307/2013. Tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning när den drog slutsatsen att samma kriterium inte kunde användas för att motbevisa den negativa presumtionen om ställning som aktiv jordbrukare för att visa att sökandens jordbruksverksamhet inte är marginell och att den utgör klagandens huvudsakliga verksamhet eller affärssyfte, trots att innehållet i dessa båda villkor är överlappande och förordning nr 639/2014¹ uttryckligen ger möjlighet att använda andra kriterier, varvid den enda begränsningen är att det valda kriteriet ska kunna visa att stödsökandens jordbruksverksamhet inte endast är marginell.

Tredje grunden: Åsidosättande av artikel 52.2 i förordning nr 1306/2013. Tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning och missuppfattade de faktiska omständigheterna när den slog fast att Republiken Tjeckien inte hade visat att den finansiella korrigering var oproportionerlig som vidtagits i samband med bevisningen av ställning som aktiv jordbrukare, trots att Republiken Tjeckien hade bifogat bevisning till ansökan.

Fjärde grunden: Åsidosättande av artikel 52.1 i förordning nr 1306/2013, jämförd med principen om god förvaltningssed, principen om skydd för berättigade förväntningar och artikel 34.1 i förordning nr 908/2014¹ . Tribunalen bortsåg från den rättsliga situationen genom att i sitt avgörande inte beakta den omständigheten att den finansiella korrigeringen avseende permanent gräsmark gjordes trots att kommissionen själv hade funnit att det inte förelåg något åsidosättande av unionsrätten.

Femte grunden: Åsidosättande av artikel 52.1 i förordning nr 1306/2013, jämförd med artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artikel 34 i förordning nr 908/2014. Tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning när den slog fast att de tidsfrister som föreskrivs i artikel 52 i förordning nr 1306/2013 och artikel 34 i förordning nr 908/2014 inte endast var tillämpliga på översändandet av uppgifter i syfte att beräkna den finansiella korrigeringen, utan även på översändandet av uppgifter avseende förekomsten av ett åsidosättande av unionsrätten. Därigenom begränsade tribunalen medlemsstatens rätt till domstolsprövning av huruvida en överträdelse av unionsrätten hade ägt rum, vilket är en nödvändig förutsättning för att en finansiell korrigering ska kunna göras.

Sjätte grunden: Åsidosättande av artikel 52.1 i förordning nr 1306/2013. Tribunalen missuppfattade de faktiska omständigheterna när den slog fast att Republiken Tjeckien under revisionsundersökningen AA/2017/010/CZ inte hade lagt fram tillräcklig bevisning för att identifieringssystemet för permanent gräsmark fungerade korrekt och att denna bevisning hade lagts fram för första gången först inom ramen för den uppföljande undersökningen AA/2020/012/CZ. Tribunalen beaktade nämligen inte den bevisning som Republiken Tjeckien hade gett in i ansökan och som den uttryckligen hade hänvisat till inom ramen för grunderna för sin talan.

Sjunde grunden: Åsidosättande av artikel 52.1 i förordning nr 1306/2013, jämförd med artikel 72 i förordning nr 1306/2013 och artikel 13 i förordning nr 640/2014¹ . Tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning när den fann att den autentisering av ansökan enligt tjeckisk rätt som bestod i att en handskriven underskrift lades till efter utgången av den tidsfrist som föreskrivs i artikel 13 i förordning nr 640/2014 utgjorde ett sent ingivande av ansökan. Kravet på en handskriven namnteckning är nämligen inte ett unionsrättsligt kriterium för upptagande, utan följer enbart av tjeckisk rätt.

Åttonde grunden: Åsidosättande av artikel 52.2 i förordning nr 1306/2013. Tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning genom att inte pröva den finansiella korrigering som gjorts avseende anslagen inom ramen för systemet för finansiell disciplin, vilken återspeglar de finansiella korrigeringar som tillämpats för de olika stödordningarna. I den överklagade domen ogiltigförklarades istället en betydande del av den finansiella korrigering som gjorts för de olika stödordningarna. Tribunalen har även missuppfattat de faktiska omständigheterna genom att anse att kommissionen inte hade tillgång till de uppgifter som var nödvändiga för att exakt beräkna den finansiella korrigeringen avseende stödordningen SCF, trots att den bevisning som bifogats ansökan visar på motsatsen.

____________

¹ Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 2013, s. 549) (nedan kallad förordning nr 1306/2013).

¹ Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (EUT L 347, 2013, s. 608) (nedan kallad förordning nr 1307/2013).

¹ Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X till den förordningen (EUT L 181, 2014, s. 1).

¹ Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 908/2014 av den 6 augusti 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 med beaktande av utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, räkenskapsavslutning, regler om kontroller, värdepapper och öppenhet (EUT L 255, 2014, s. 59) (nedan kallad förordning nr 908/2014).

¹ Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor (EUT L 181, 2014, s. 48) (nedan kallad förordning nr 640/2014).