Language of document : ECLI:EU:C:2018:906

Mål C342/17

Memoria Srl
och
Antonia Dall’Antonia

mot

Comune di Padova

(begäran om förhandsavgörande från Tribunale amministrativo regionale per il Veneto)

”Begäran om förhandsavgörande – Inskränkningar i etableringsfriheten – Domstolens behörighet – Huruvida begäran om förhandsavgörande kan tas upp till sakprövning – Rent inhemsk situation – Nationell lagstiftning som förbjuder all vinstdrivande verksamhet knuten till förvaring av gravurnor – Proportionalitetstest – Den nationella lagstiftningens inre sammanhang”

1.        Etableringsfrihet – Frihet att tillhandahålla tjänster – Tjänster på den inre marknaden – Direktiv 2006/123 – Tillämpningsområde – Nationell lagstiftning som innebär ett monopol på kommunala tjänster i fråga om tillhandahållande av tjänster för bevarande av gravurnor – Omfattas inte

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123, skäl 8 och artikel 1.3)

2.        Etableringsfrihet – Restriktioner – Nationell lagstiftning som förbjuder all vinstdrivande verksamhet knuten till förvaring av gravurnor – Otillåtet – Motivering – Saknas

(Artikel 49 FEUF)

1.      Se domen.

(se punkterna 41 och 42)

2.      Artikel 49 FEUF ska tolkas så, att den utgör hinder för en nationell lagstiftning, såsom den som avses i det nationella målet, som, till och med mot den avlidnes uttryckliga vilja, innebär att innehavaren av en gravurna inte får låta tredjeman förvara urnan, som kräver att den ska bevaras i hemmet, såvida den inte överlämnas till en kommunal kyrkogård, och som dessutom förbjuder all vinstdrivande verksamhet som, om än inte uteslutande, består i förvaring av gravurnor, oavsett skälen för och varaktigheten av denna förvaring.

I det avseendet, vad för det första beträffar motiveringen med hänsyn till folkhälsan, framgår det visserligen av domstolens fasta praxis att skydd för folkhälsan återfinns bland de tvingande allmänintressen som erkänns i unionsrätten och att medlemsstaterna har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning på det området (se, för ett liknande resonemang, dom av den 1 juni 2010, Blanco Pérez och Chao Gómez, C‑570/07 och C‑571/07, EU:C:2010:300, punkterna 44, 68 och 106). Ett sådant intresse kan dock inte motivera den inskränkning som avses i det nationella målet i den mån askan från avlidna personer, till skillnad från lekamen, är biologiskt inert, då askan blivit steril av värmen. Förvaringen av askan kan därför inte påstås utgöra ett krav som motiveras av hänsyn till folkhälsan.

Vad för det andra beträffar syftet att skydda vördnaden för de avlidna, kan även detta syfte betraktas som ett tvingande skäl av allmänintresse. Det finns emellertid mindre ingripande åtgärder för att uppnå detta mål, såsom, bland annat, en skyldighet att se till att urnorna förvaras på liknande villkor som dem som gäller för kommunala kyrkogårdar och krav på att urnorna överförs till en allmän kyrkogård eller återlämnas till de närstående till den avlidna för det fall verksamheten upphör.

(se punkterna 54, 55, 57, 59 och 66 samt domslutet)