Talan väckt den 24 april 2024 – Kerkosand mot kommissionen

(Mål T-216/24)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Kerkosand spol. s r.o. (Šajdíkove Humence, Slovakiska Republiken) (ombud: advokaterna A. Rosenfeld och C. Holtmann)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

fastställa att Europeiska kommissionen rättsstridigt har underlåtit att vidta de åtgärder som följer av tribunalens dom av den 9 september 2020 i mål T- 745/17¹ och att inleda det formella granskningsförfarandet i statligt stödärende SA.38121 [2016/FC] – Republiken Slovakien ”Investment aid to the Slovak glass sand producer NAJPI a.s.” enligt artikel 4.4 i förordning (EU) 2015/1589² , och

förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden följande grunder.

Första grunden: Åsidosättande av artikel 266 FEUF

I den första grunden gör sökanden gällande att kommissionen har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 266 FEUF genom att inte vidta de åtgärder som följer av tribunalens dom av den 9 september 2020 i mål T-745/17 och genom att inte inleda det formella granskningsförfarandet i statligt stödärende SA.38121 [2016/FC] – Republiken Slovakien ”Investment aid to the Slovak glass sand producer NAJPI a.s.” enligt artikel 4.4 i förordning (EU) 2015/1589. I dom av den 9 september 2020 ogiltigförklarade tribunalen det ifrågasatta beslutet. Enligt tribunalens dom borde kommissionen, om den vid undersökningen av stödet hyste tvivel om stödets förenlighet med den inre marknaden, ha granskat det i enlighet med artikel 4.4 i förordning (EU) 2015/1589. Eftersom kommissionen ännu inte har fattat något beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet har artikel 266 FEUF åsidosatts.

Andra grunden: Åsidosättande av artikel 108 FEUF och artikel 4 i förordning (EU) 2015/1589

I den andra grunden gör sökanden gällande att kommissionen genom sin passivitet även har åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 108.2 FEUF jämförd med artikel 4.4 i förordning (EU) 2015/1598. Enligt artikel 4.4 i förordning (EU) 2015/1589 ska kommissionen inleda det formella granskningsförfarandet enligt artikel 108.2 FEUF om den efter en preliminär granskning finner att det finns anledning att betvivla att en anmäld åtgärd är förenlig med den inre marknaden. Efter tribunalens dom av den 9 september 2020 borde kommissionen ha hyst sådana tvivel. Trots detta har ännu inget motsvarande beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet fattats. Mer än tre år och sju månader har gått sedan tribunalens dom av den 9 september 2020. Vid den tidpunkt då det ogiltigförklarade beslutet meddelades hade det preliminära granskningsförfarandet redan pågått i tre år och sex månader. Det preliminära granskningsförfarandet har därför redan pågått i mer än sju år utan att det formella granskningsförfarandet har inletts.

Tredje grunden: Åsidosättande av artikel 41.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna¹

I den tredje grunden gör sökanden gällande att rätten till god förvaltning enligt artikel 41.1 i stadgan om de grundläggande rättigheterna har åsidosatts. Enligt denna grundläggande rättighet är kommissionen skyldig att slutföra ett administrativt förfarande inom rimlig tid och att undvika att förfarandet tar för lång tid. Sökandens grundläggande rättighet har åsidosatts, eftersom det har gått mer än sju år sedan sökandens klagomål rörande statligt stöd framställdes utan att det formella granskningsförfarandet har inletts. Kommissionen var skyldig att göra detta senast efter tribunalens dom av den 9 september 2020. Denna orimligt långa handläggningstid, som hade kunnat undvikas, strider mot principerna om god förvaltning och rätten till ett skyndsamt förvaltningsförfarande.

____________

¹ Dom av den 9 september 2020, Kerkosand/kommissionen, T-745/17, EU:T:2020:400.

¹ Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 2015, s. 9).

¹ EUT C 326, 2012, s. 391.