Överklagande ingett den 30 januari 2013 av BT av det beslut som personaldomstolen meddelade den 3 december 2012 i mål F45/12, BT mot kommissionen

(Mål T-59/13 P)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: BT (Bukarest, Rumänien) (ombud: advokaten N. Visan)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara personaldomstolens beslut av den 3 december 2012 i mål F-45/12,

pröva målet och bifalla klagandens ansökan,

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sitt överklagande åberopar klaganden sju grunder.

Första grunden: Åsidosättande av en av principerna för det administrativa förfarandet, dispositionsprincipen, eftersom personaldomstolen fann att ansökan inte innehöll några yrkanden men inte på eget initiativ kontrollerade huruvida det beslut var lagenligt som angreps i underinstansen, utan begränsning till sökandens argument

Andra grunden: Åsidosättande av artiklarna 6, första raden och 47, första och andra raderna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Åsidosättande av principen om tillgång till rättsmedel och principen om domstolens opartiskhet, eftersom personaldomstolen avvisade klagandens talan, eftersom det var uppenbart att den inte kunde prövas i sak, men inte lämnade någon möjlighet att korrigera eller komplettera talan, vilket är en rättighet som föreskrivs och erkänns i lagstiftningen i vilket europeiskt land som helst och även av de europeiska domstolarna (till exempel Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter).

Tredje grunden: Åsidosättande av rätten till tillgång till rättsmedel, vilket även visade sig genom att personaldomstolen inte beviljade rätt att inge en replik på svarandens försvar - medan klaganden uttryckligen hade begärt att ytterligare inlagor skulle utväxlas. Genom att klaganden inte medgavs denna rätt (att inge en replik), kunde denne inte korrigera den oriktighet som personaldomstolen gjorde gällande - vid en tidpunkt då klaganden inte längre kunde väcka ny talan i överensstämmelse med de lagstadgade kraven, eftersom fristen för att väcka talan hade löpt ut (artikel 78 i personaldomstolens rättegångsregler).

Fjärde grunden: Åsidosättande av principen om rätten till försvar och åsidosättande av principen om offentligt förfarande, eftersom någon offentlig förhandling inte har hållits. Denna princip föreskrivs i personaldomstolens rättegångsregler och i artikel 6, första raden i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Femte grunden: Åsidosättande av principen om ett rättvist förfarande, eftersom personaldomstolen inte hörde klaganden beträffande anledningen till att talan inte kunde tas upp till sakprövning (artikel 6, första raden i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna).

Sjätte grunden: Åsidosättande av artikel 21 första stycket i domstolens stadga och artikel 44.1 c i tribunalens rättegångsregler, eftersom personaldomstolen i realiteten tillämpade en "regel om att utkristallisera det rättsliga förfarandet" och ansåg att ansökan inte innehöll några grunder.

Sjunde grunden: Det strider mot artikel 89.6 i personaldomstolens rättegångsregler - "[i] mål där det inte finns anledning att döma i saken ska personaldomstolen besluta om rättegångskostnaderna efter eget skön" - att förplikta klaganden att ersätta rättegångskostnaderna när personaldomstolen inte avgjorde målet i sak, vid en tidpunkt då klaganden inte är ekonomiskt oberoende efter att anställningsavtalet med europeiska kommissionen avslutats.

____________