Överklagande ingett den 28 februari 2012 av Willem Stols av den dom som personaldomstolen meddelade den 13 december 2011 i mål F-51/08 RENV, Stols mot rådet

(Mål T-95/12 P)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Willem Stols (Halsteren, Nederländerna) (ombud: advokaterna S. Rodrigues, A. Blot och C. Bernard-Glanz)

Övrig part i målet: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

förklara att överklagandet kan upptas till sakprövning,

ogiltigförklara den dom som meddelades av personaldomstolen (första avdelningen) den 13 december 2011 i mål F-51/08RENV,

bifalla yrkandena i första instans,

förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna i båda instanserna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sitt överklagande åberopar klaganden två grunder.

Första grunden: Personaldomstolen har vid prövningen av den första grunden i den instansen, angående ett åsidosättande av artikel 45.1 i tjänsteföreskrifterna och en uppenbart oriktig bedömning, åsidosatt unionsrätten.

Personaldomstolen har tillämpat ett kriterium som inte förekommer i artikel 45.1 i tjänsteföreskrifterna (i punkterna 46 och 47 i den överklagade domen).

Personaldomstolen har lämnat en otillräcklig motivering och har ifrågasatt uppdelningen i två tjänstegrupper enligt artikel 5 i tjänsteföreskrifterna (i punkterna 52-54 i den överklagade domen).

Personaldomstolen har i domskälen angett ett felaktigt sakförhållande och gjort en oriktig tolkning av språkkriteriet i artikel 45.1 i tjänsteföreskrifterna (i punkterna 50 och 51 i den överklagade domen).

Andra grunden: Personaldomstolen har vid prövningen av den andra grunden i den instansen, angående ett åsidosättande av artikel 59.1 i tjänsteföreskrifterna och åsidosättande av icke-diskrimineringsprincipen, lagt en felaktig rättstillämpning till grund för sin slutsats, genom att personaldomstolen fann att den andra grunden var verkningslös på grund av att den konstaterat att den första grunden inte kunde läggas till grund för ett bifall av talan, och detta trots att personaldomstolen på flera punkter gjort en felaktig rättstillämpning för att komma till slutsatsen att talan inte kunde bifallas på den första grunden (punkterna 59 och 60 i den angripna domen).

____________