Language of document : ECLI:EU:T:2022:140

TRIBUNALENS DOM (fjärde avdelningen)

den 16 mars 2022 (*)

”Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Syrien – Frysning av tillgångar – Oriktiga bedömningar – Kriteriet ledande affärsman med verksamhet i Syrien – Presumtionen om samröre med den syriska regimen – Kullkastande av presumtionen”

I mål T‑249/20,

Abdelkader Sabra, Beirut (Libanon), företrädd av M. Lester, QC, och A. Bradshaw, solicitor,

sökande,

mot

Europeiska unionens råd, företrätt av T. Haas och V. Piessevaux, båda i egenskap av ombud,

svarande,

angående en talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av rådets genomförandebeslut (Gusp) 2020/212 av den 17 februari 2020 om genomförande av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 43 I, 2020, s. 6), av rådets genomförandeförordning (EU) 2020/211 av den 17 februari 2020 om genomförande av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien (EUT L 43 I, 2020, s. 1), av rådets beslut (Gusp) 2020/719 av den 28 maj 2020 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 2020, 168, s. 66), och av rådets genomförandeförordning (EU) 2020/716 av den 28 maj 2020 om genomförande av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien (EUT L 168, 2020, s. 1), i den mån dessa rättsakter avser sökanden,

meddelar

TRIBUNALEN (fjärde avdelningen),

sammansatt av ordföranden S. Gervasoni samt domarna R. Frendo och J. Martín y Pérez de Nanclares (referent),

justitiesekreterare: handläggaren M. Zwozdziak-Carbonne,

efter den skriftliga delen av förfarandet och förhandlingen den 16 september 2021,

följande

Dom

I.      Bakgrund till tvisten och omständigheter som inträffat efter det att talan väckts

1        Sökanden Abdelkader Sabra är affärsman med syrisk och libanesisk nationalitet.

2        Efter att med kraft ha fördömt det brutala förtrycket av fredliga protester i Syrien och efter att ha uppmanat de syriska myndigheterna att avstå från att tillgripa våld antog Europeiska unionens råd, med stöd av artikel 29 FEU, beslut 2011/273/Gusp av den 9 maj 2011 om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 2011, 121, s. 11). Mot bakgrund av den allvarliga situationen införde rådet ett vapenembargo, ett förbud mot export av utrustning som kan användas för internt förtryck, restriktioner avseende inresa till Europeiska unionen liksom frysning av penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör vissa personer och enheter som är ansvariga för det våldsamma förtrycket av civilbefolkningen i Syrien.

3        Namnen på personer som är ansvariga för det våldsamma förtrycket av civilbefolkningen i Syrien samt på fysiska eller juridiska personer och enheter som är förbundna med dessa anges i bilagan till beslut 2011/273. Enligt artikel 5.1 i detta beslut kan rådet på förslag av en medlemsstat eller unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ändra denna bilaga. Sökandens namn fanns inte med i förteckningen när beslutet i fråga antogs.

4        Med hänsyn till att vissa av de restriktiva åtgärder som vidtagits mot Arabrepubliken Syrien omfattas av tillämpningsområdet för EUF-fördraget, antog rådet, med stöd av artikel 215.2 FEUF, förordning (EU) nr 442/2011 av den 9 maj 2011 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien (EUT L 121, 2011, s. 1). Innehållet i denna förordning är i huvudsak identiskt med innehållet i beslut 2011/273. Förteckningen över de personer, enheter och organ som antingen anses ansvariga för förtrycket, eller som anses stå de ansvariga för förtrycket nära, i bilaga II till förordningen är identisk med förteckningen i bilagan till beslut 2011/273. Enligt artikel 14.1 och 14.4 i förordning nr 442/2011 ska rådet, om det beslutar att i fråga om fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ genomföra sådana restriktiva åtgärder som avses, ändra bilaga II i enlighet med detta. Rådet ska dessutom regelbundet, och minst en gång var tolfte månad, se över förteckningen i nämnda bilaga.

5        I beslut 2011/782/Gusp av den 1 december 2011 om restriktiva åtgärder mot Syrien och om upphävande av beslut 2011/273 (EUT L 319, 2011, s. 56) fann rådet att det med hänsyn till den allvarliga situationen i Syrien var nödvändigt att införa ytterligare restriktiva åtgärder. Av tydlighetsskäl samlades de åtgärder som införts genom beslut 2011/273 och de ytterligare åtgärderna i ett enda rättsligt instrument. I artikel 18 i beslut 2011/782 föreskrivs restriktioner för inresa till Europeiska unionens territorium för personer vars namn finns upptagna i bilaga I till detta beslut, och i artikel 19 i beslutet föreskrivs frysning av penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör personer och enheter vars namn finns upptagna i bilagorna I och II till beslutet.

6        Förordning nr 442/2011 har ersatts av rådets förordning (EU) nr 36/2012 av den 18 januari 2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien och om upphävande av förordning nr 442/2011 (EUT L 16, 2012, s. 1).

7        Beslut 2011/782 har ersatts av rådets beslut 2012/739/Gusp av den 29 november 2012 om restriktiva åtgärder mot Syrien och om upphävande av beslut 2011/782 (EUT L 330, 2012, s. 21), vilket i sin tur har ersatts av rådets beslut 2013/255/Gusp av den 31 maj 2013 om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 147, 2013, s. 14).

8        Den 12 oktober 2015 antog rådet beslut (Gusp) 2015/1836 om ändring av beslut 2013/255 (EUT L 266, 2015, s. 75). Samma dag antog rådet förordning (EU) 2015/1828 om ändring av förordning nr 36/2012 (EUT L 266, 2015, s. 1).

9        I skäl 6 i beslut 2015/1836 anges att ”[e]ftersom den syriska regimen utövar en omedelbar kontroll över ekonomin har rådet bedömt att en inre grupp av ledande affärsmän med verksamhet i Syrien [kunde] bibehålla sin ställning endast genom nära samröre med och stöd från regimen samt genom inflytande inom denna” och att ”[r]ådet anser att det bör föreskriva restriktiva åtgärder i syfte att införa inreserestriktioner och frysa alla penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör eller ägs, innehas eller kontrolleras av dessa ledande affärsmän med verksamhet i Syrien i enlighet med rådets utpekanden och förteckningen i bilaga I syfte att hindra dem från att tillhandahålla regimen materiellt eller ekonomiskt stöd och för att med hjälp av dessa personers inflytande öka trycket på regimen att ändra på sin repressiva politik”.

10      Lydelsen av artiklarna 27 och 28 i beslut 2013/255 har ändrats genom beslut 2015/1836. I dessa artiklar föreskrivs numera restriktioner för inresa till eller transitering genom medlemsstaternas territorier samt frysning av tillgångar för ”ledande affärsmän med verksamhet i Syrien”, såvida det inte föreligger ”tillräckliga uppgifter om att [dessa personer] inte, eller inte längre, har samröre med regimen eller utövar inflytande över den och inte heller utgör någon reell risk i fråga om kringgående”.

11      Genom förordning 2015/1828 ändrades bland annat lydelsen i artikel 15 i förordning nr 36/2012 i syfte att införa de nya kriterier för upptagande i förteckningen som fastställts i beslut 2015/1836 och införts i beslut 2013/255.

12      Genom rådets genomförandebeslut (Gusp) 2020/212 av den 17 februari 2020 om genomförande av beslut 2013/255 (EUT L 43 I, 2020, s. 6) och rådets genomförandeförordning (EU) 2020/211 av den 17 februari 2020 om genomförande av förordning nr 36/2012 (EUT L 43 I, 2020, s. 1) (nedan gemensamt kallade de ursprungliga rättsakterna), lades sökandens namn till på rad 293 i förteckningen i bilaga I, avsnitt A (Personer) till beslut 2013/255 och på rad 293 i förteckningen i bilaga II, avsnitt A (Personer) till förordning nr 36/2012 (nedan gemensamt kallade förteckningarna i fråga).

13      I de ”identifieringsuppgifter” som finns upptagna i förteckningarna i fråga anges att sökanden är man, har syrisk och libanesisk nationalitet och är född den 14 september 1955. Dessutom anges hans befattning vara ”ägare av Sabra Maritime Agency, ordförande i det syrisk-turkiska affärsmannarådet, medgrundare av Phoenicia Tourism Company [och] ordförande för syriska sjöfartskammaren”. Slutligen nämns ”Phoenicia Tourism Company [LLC]” och ”Sabra Maritime Agency” där såsom ”släktskap/affärspartner/enheter eller partner/kopplingar” till sökanden.

14      Skälen för att ta upp sökandens namn i förteckningarna i fråga har följande lydelse:

”Ledande affärsman med verksamhet i Syrien, med många ekonomiska intressen, särskilt inom sjöfart och turism. I egenskap av betydelsefull rederimagnat och nära affärspartner till Rami Makhlouf (som stöder regimen och är kusin till president Bashar al-Asad) förser Abdelkader Sabra den syriska regimen med finansiellt och ekonomiskt stöd, bland annat genom utlandsbaserade bolag. Abdelkader Sabra gagnas också av sina band till regimen, vilka har gjort det möjligt för honom att utöka sin verksamhet inom fastighetssektorn. Han är också inblandad i penningtvätt och kommersiell verksamhet till stöd för den syriska regimen och dem som har samröre med den.”

15      Genom skrivelse av den 16 mars 2020 begärde sökanden att rådet bland annat skulle tillhandahålla honom kopior av samtliga uppgifter och omständigheter som låg till grund för upptagandet av hans namn i förteckningarna i fråga.

16      Som svar på den ovan i punkt 15 nämnda skrivelsen delgav rådet den 6 april 2020 sökanden handlingen med referensnummer WK 1755/2020 INIT av den 12 februari 2020, vilken innehöll den bevisning som hade anförts till stöd för skälen till upptagandet av hans namn i förteckningarna i fråga.

17      Genom skrivelse av den 4 maj 2020 inkom sökanden med synpunkter på beslutet att uppta hans namn i förteckningarna i fråga med stöd av de ursprungliga rättsakterna och begärde att rådet skulle stryka hans namn från förteckningarna.

18      Den 28 maj 2020 antog rådet beslut (Gusp) 2020/719 om ändring av beslut 2013/255 (EUT L 168, 2020, s. 66) och genomförandeförordning (EU) 2020/716 om genomförande av förordning nr 36/2012 (EUT L 168, 2020, s. 1) (nedan gemensamt kallade rättsakterna om bibehållande). Genom beslut 2020/719 förlängdes tillämpningen av beslut 2013/255 till den 1 juni 2021. Sökandens namn behölls på rad 293 i tabell A i förteckningarna i fråga av samma skäl som dem som angavs i de ursprungliga rättsakterna.

19      Genom skrivelse av den 2 juni 2020 underrättade rådet sökanden om sitt beslut att behålla hans namn i förteckningarna i fråga med stöd av rättsakterna om bibehållande. Dessutom informerade rådet sökanden om att det var i färd med att undersöka de synpunkter och handlingar som sökanden hade ingett till rådet i sin skrivelse av den 4 maj 2020 (se punkt 17 ovan). Detta arbete skulle, enligt rådet, ta flera veckor i anspråk till följd av det stora antal argument som sökanden hade anfört till stöd för sin begäran samt det stora antal handlingar som åtföljde denna.

II.    Förfarandet och parternas yrkande

20      Genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 28 april 2020 väckte sökanden förevarande talan om ogiltigförklaring av de ursprungliga rättsakterna i den mån dessa rättsakter avser honom.

21      Genom särskild handling som inkom till tribunalens kansli den 10 juni 2020 justerade sökanden talan med stöd av artikel 86 i rättegångsreglerna, så att den även avser ogiltigförklaring av rättsakterna om bibehållande, i den mån dessa rättsakter avser honom.

22      Den 23 juli 2020 inkom rådet med sitt svaromål till tribunalens kansli, genom vilket även inlagan om justering av talan besvarades.

23      Repliken och dupliken inkom den 6 oktober respektive den 19 november 2020.

24      Den skriftliga delen av förfarandet avslutades den 19 november 2020.

25      Som en åtgärd för processledning enligt artikel 89.3 d i rättegångsreglerna anmodade tribunalen, den 9 juni 2021, parterna att inkomma med vissa handlingar. Parterna efterkom anmodan att inkomma med handlingar inom den föreskrivna fristen.

26      Den 6 september 2021 ingav sökanden en motiverad begäran, i enlighet med artikel 66 i rättegångsreglerna, om att innehållet i vissa handlingar som bifogats ansökan samt vissa punkter i ansökan och repliken inte skulle återges i de handlingar i målet som allmänheten har tillgång till. Vid förhandlingen bekräftade sökanden att hans begäran om att vissa uppgifter skulle utelämnas i förhållande till allmänheten var begränsad till de handlingar och de punkter som nämndes i skrivelsen av den 6 september 2021, vilket antecknades i förhandlingsprotokollet.

27      Parterna utvecklade sin talan och svarade på tribunalens frågor vid förhandlingen den 16 september 2021.

28      Sökanden har yrkat att tribunalen ska

–        ogiltigförklara de ursprungliga rättsakterna och rättsakterna om bibehållande (nedan tillsammans kallade de angripna rättsakterna) i den mån de avser sökanden, och

–        förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

29      Rådet har yrkat att tribunalen ska

–        ogilla talan, och

–        förplikta sökanden att ersätta rättegångskostnaderna;

–        i andra hand, för det fall tribunalen ogiltigförklarar de restriktiva åtgärderna som vidtagits gentemot sökanden, förordna om att verkningarna av beslut 2020/719 ska bestå gentemot honom till dess att den delvisa ogiltigförklaringen av genomförandeförordning 2020/716 får verkan.

III. Rättslig bedömning

A.      Huruvida bilagorna till sökandens begäran om mer tid för att utveckla talan kan beaktas

30      Genom skrivelse av den 7 september 2021 begärde sökanden att tribunalen skulle bevilja honom mer tid för att utveckla talan inför förhandlingen den 16 september 2021. Inom ramen för denna begäran bifogade sökanden två skrivelser vilka var adresserade till rådet, den första var daterad den 8 mars 2021 och den andra den 9 juni 2021.

31      Ingivandet av dessa bilagor kan inte omfattas av artikel 85.3 i rättegångsreglerna, i vilken det föreskrivs att parterna undantagsvis får ge in bevis eller inkomma med bevisuppgift innan den muntliga delen av förfarandet har avslutats eller innan tribunalen har beslutat att avgöra målet utan att inleda den muntliga delen av förfarandet, under förutsättning att de anger godtagbara skäl till att detta inte har gjorts tidigare. Sökanden har nämligen dels i sin skrivelse av den 7 september 2021 inte angett att han avsåg att inge skrivelserna av den 8 mars och den 9 juni 2021 i enlighet med denna bestämmelse, dels inte anfört några skäl till förseningen med att lägga fram dessa.

32      Skrivelserna av den 8 mars och den 9 juni 2021, vilka bifogats sökandens begäran om mer tid att utveckla talan, ska således avvisas.

B.      Prövning i sak

33      Till stöd för sin talan har sökanden åberopat en enda grund, nämligen felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna.

34      Sökanden har hävdat att han för närvarande inte är en ledande affärsman med verksamhet i Syrien, att han inte är knuten till den syriska regimen, att han inte ingår i den inre kretsen av ledande affärsmän med verksamhet i Syrien, såsom denna definieras i skäl 6 i beslut 2015/1836, och att han inte tillhandahåller materiellt eller ekonomiskt stöd till den syriska regimen, vare sig via bolag som är etablerade utomlands eller på annat sätt.

35      Rådet har bestritt sökandens argument och har i huvudsak gjort gällande att den bevisning som finns i handling WK 1755/2020 INIT och i handlingen med referensnummer WK 7118/2020 INIT av den 23 juli 2020 visar att sökanden är en ledande affärsman med verksamhet i Syrien. Rådet har bestritt de argument som sökanden har anfört för att bryta presumtionen om samröre mellan honom och den syriska regimen. Rådet anser slutligen att sökanden stöder och gagnas av den syriska regimen.

1.      Inledande anmärkningar

36      För att den domstolsprövning som garanteras i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ska vara effektiv krävs det bland annat att unionsdomstolen försäkrar sig om att det beslut genom vilket restriktiva åtgärder har antagits eller bibehållits, vilket är individuellt i förhållande till den berörda personen eller enheten, grundas på faktiska omständigheter som utgör ett tillräckligt underlag för ett sådant beslut. Detta förutsätter en undersökning av de faktiska omständigheter som har åberopats i redogörelsen för skälen till nämnda beslut, vilket betyder att domstolsprövningen inte är begränsad till en bedömning av huruvida de angivna skälen är sannolika i abstrakt mening, utan avser huruvida det föreligger stöd för dessa skäl, eller åtminstone för ett av dem, som i sig anses räcka som grund för beslutet (dom av den 18 juli 2013, kommissionen m.fl./Kadi, C‑584/10 P, C‑593/10 P och C‑595/10 P, EU:C:2013:518, punkt 119).

37      Härvid ankommer det på unionsdomstolen att vid sin prövning vid behov anmoda den behöriga unionsmyndigheten att inkomma med uppgifter eller bevisning, oavsett om det rör sig om hemliga handlingar, som är av relevans för domstolens prövning (se dom av den 18 juli 2013, kommissionen m.fl./Kadi, C‑584/10 P, C‑593/10 P och C‑595/10 P, EU:C:2013:518, punkt 120 och där angiven rättspraxis).

38      Det är nämligen den behöriga unionsmyndigheten som, vid ett eventuellt bestridande, ska visa att det finns grund för de skäl som har åberopats mot den berörda personen, och inte den berörda personen som ska bevisa motsatsen, det vill säga att det saknas grund för skälen (dom av den 18 juli 2013, kommissionen m.fl./Kadi, C‑584/10 P, C‑593/10 P och C‑595/10 P, EU:C:2013:518, punkt 121).

39      Det krävs härvid inte att myndigheten vid domstolen förebringar samtliga de uppgifter och bevis som är knutna till de skäl som anförs i den rättsakt som det yrkats ogiltigförklaring av. Däremot är det viktigt att de uppgifter och den bevisning som inges stöder de skäl som har åberopats mot den berörda personen (dom av den 18 juli 2013, kommissionen m.fl./Kadi, C‑584/10 P, C‑593/10 P och C‑595/10 P, EU:C:2013:518, punkt 122).

40      Om den behöriga unionsmyndigheten tillhandahåller relevanta uppgifter och bevis, ska unionsdomstolen pröva huruvida de omständigheter som har åberopats är materiellt riktiga med hänsyn till dessa uppgifter eller omständigheter och bedöma bevisvärdet av dessa omständigheter med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet och mot bakgrund av eventuella yttranden som den berörda personen eller enheten har lämnat i ärendet (dom av den 18 juli 2013, kommissionen m.fl./Kadi, C‑584/10 P, C‑593/10 P och C‑595/10 P, EU:C:2013:518, punkt 124).

41      Vid bedömningen av om det finns grund för uppförandet i en förteckning ska enligt domstolens praxis inte varje bevis prövas för sig, utan i det sammanhang i vilket de ingår (se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 april 2015, Anbouba/rådet, C‑630/13 P, EU:C:2015:247, punkt 51, och dom av den 21 april 2015, Anbouba/rådet, C‑605/13 P, EU:C:2015:248, punkt 50).

42      Slutligen får vid bedömningen av sakens allvar, vilken ingår i proportionalitetsprövningen av de aktuella restriktiva åtgärderna, hänsyn tas till det sammanhang som åtgärderna ingår i, till att det var brådskade att anta sådana åtgärder för att utöva påtryckningar på den syriska regimen i syfte att få den att upphöra med sitt brutala förtryck av befolkningen och till att det är mycket svårt att samla in mer precis bevisning i en stat som befinner sig i inbördeskrig och som har en auktoritär regim (dom av den 21 april 2015, Anbouba/rådet, C‑605/13 P, EU:C:2015:248, punkt 46).

2.      Skälen för upptagande och fastställandet av kriterier för upptagande

43      Tribunalen erinrar om att det i de allmänna kriterierna för upptagande i förteckningen i artikel 27.1 och artikel 28.1 i beslut 2013/255, i dess lydelse enligt beslut 2015/1836, vilka beträffande frysning av tillgångar återges i artikel 15.1 a i förordning nr 36/2012, i dess lydelse enligt förordning 2015/1828, föreskrivs att personer och enheter som gagnas av eller stöder den syriska regimens politik ska bli föremål för restriktiva åtgärder. I artikel 27.2 a och 27.3 samt artikel 28.2 a och 28.3 i beslut 2013/255, i dess lydelse enligt beslut 2015/1836, vilka i fråga om frysning av tillgångar återges i artikel 15.1a a och 15.1b i förordning nr 36/2012, i dess lydelse enligt förordning nr 2015/1828, föreskrivs på samma sätt att kategorin ”ledande affärsmän med verksamhet i Syrien” ska bli föremål för restriktiva åtgärder, såvida det inte föreligger tillräckliga uppgifter om att de inte, eller inte längre, har samröre med regimen eller utövar inflytande över den och inte heller utgör någon reell risk i fråga om kringgående.

44      Såsom anges i punkt 14 ovan är skälen för att ta upp sökandens namn i förteckningarna i fråga följande:

”Ledande affärsman med verksamhet i Syrien, med många ekonomiska intressen, särskilt inom sjöfart och turism. I egenskap av betydelsefull rederimagnat och nära affärspartner till Rami Makhlouf (som stöder regimen och är kusin till president Bashar al-Asad) förser Abdelkader Sabra den syriska regimen med finansiellt och ekonomiskt stöd, bland annat genom utlandsbaserade bolag. Abdelkader Sabra gagnas också av sina band till regimen, vilka har gjort det möjligt för honom att utöka sin verksamhet inom fastighetssektorn. Han är också inblandad i penningtvätt och kommersiell verksamhet till stöd för den syriska regimen och dem som har samröre med den.”

45      Av skälen till att uppta sökanden i förteckningarna i fråga framgår att sökanden har upptagits och bibehållits i förteckningarna i fråga, för det första på grund av hans ställning som ledande affärsman med verksamhet i Syrien, för det andra på grund av hans anknytning till den syriska regimen. Med andra ord grundar sig upptagandet av sökandens namn dels på kriteriet i artikel 27.2 a och artikel 28.2 a i beslut 2013/255, i dess lydelse enligt beslut 2015/1836, och i artikel 15a.1a i förordning nr 36/2012, i dess lydelse enligt förordning nr 2015/1828 (kriteriet ledande affärsman med verksamhet i Syrien), dels på kriteriet i artikel 27.1 och artikel 28.1 och i nämnda beslut och i artikel 15.1a i nämnda förordning (kriteriet samröre med regimen).

3.      Bevisningen

46      För att motivera upptagandet av sökandens namn i förteckningarna i fråga har rådet tillhandahållit handling WK 1755/2020 INIT, som innehåller offentligt tillgängliga uppgifter, nämligen länkar, tidningsartiklar och skärmdumpar från

–        webbplatsen Aliqtisadi, som besöktes den 24 september 2018, på vilken sökanden presenteras som direktör för den syrisk-turkiska handelskammaren, ägare till Sabra Maritime Agency och investerare inom turismsektorn. Sökanden beskrivs också som en av de 100 viktigaste affärsmännen i Syrien, som grundande ordförande för den syriska sjöfartskammaren samt som en av grundarna av Phoenicia Tourism Company, i vilket han äger 85 procent av kapitalet.

–        webbplatsen Syriandays, på vilken det i en artikel som publicerades den 10 februari 2015, med rubriken ”Abdelkader Sabra is the President of the Syrian Chamber of Shipping” (”Abdelkader Sabra är ordförande för den syriska sjöfartskammaren”), anges att direktionen för den syriska sjöfartskammaren höll det första sammanträdet för den tredje valomgången i närvaro av den syriska transportministern, varvid den sistnämnde hänvisade till den viktiga roll som nämnda kammare spelar i Syrien. I artikeln anges dessutom namnen på de personer som vunnit omröstningen för tilldelning av olika befattningar. Sökanden anges ha tilldelats befattningen som ordförande. Slutligen nämns att kammaren i fråga inrättades genom lag nr 20/2006 och att den utmärker sig genom sitt stöd till sjötransportsektorn.

–        webbplatsen The Syria Report, som besöktes den 31 oktober 2018, på vilken det anges att Phoenicia Tourism Company bildades den 5 juli 2012 i Tartus (Syrien) inom sektorn för utveckling av hotellprojekt och på vilken sökanden uppges äga 85 procent av aktierna i detta bolag, för vilket det sammanlagda kapitalet uppgår till 1 miljoner syriska pund (SYP) (cirka 1 313 euro).

–        webbplatsen The Syria Report, på vilken det i en artikel som publicerades den 26 november 2012, med rubriken ”Ministry of Tourism Awards New Contract to manage Arwad Hotel” (”Ministeriet för turism tilldelar ett nytt avtal för att driva ett hotell på Ruad”), anges att det syriskt ministeriet för turism tilldelade Phoenicia Tourism Company ett avtal om utveckling och drift av ett fyrstjärnigt hotell på ön Ruad (Syrien). Avtalsperioden var fastställd till 60 år. Enligt artikeln ska hotellet ha 150 sängplatser och utvecklingskostnaderna uppskattas till 700 miljoner SYP (cirka 919 009 euro). Det anges även att sökanden, som beskrivs som en känd investerare i Tartus, är verksam inom flera sektorer, däribland sjöfarts- och handelssektorn.

–        webbplatsen The Syria Report, som besöktes den 1 november 2018, enligt vilken sökanden är generaldirektör för Sabra Group, som inkluderar rederiet Riamar Shipping, som äger åtta fartyg som ligger i hamnen i Tartus. Det anges även att Sabra Group exporterar olivolja och sysselsätter 250 personer.

–        nyhetsbyrån Reuters som, i en artikel publicerad den 15 november 2013 med rubriken ”Exclusive – [Bashar Al-]Assad allies profit from Syria’s lucrative food trade” (”Toppnyhet – Al-Assads anhängare gynnas av den lukrativa handeln med livsmedel i Syrien”), anger att ett dolt affärs- och logistiknätverk har vuxit fram genom användning av skalbolag och företag som bedriver sjötransport och att syftet med detta nätverk inte bara är att erhålla livsmedel utan även att generera stora intäkter för medlemmarna i Bashar al-Assads inre krets. Enligt denna artikel ingår Yass Marine, registrerat i Tripoli (Libanon) och Syrien, bland dessa företag. I artikeln anges att Yass Marines flotta, enligt sjötrafiksinformation från företaget Windward som analyserar sjöfartsuppgifter, har genomfört leveranser med torrlastfartyg till Syrien under de sista månaderna från hamnar i Ukraina, Ryssland och Libanon. Enligt artikeln är sökanden, som är en av de viktigaste rederimagnaterna i Syrien, inblandad i sjöfartshandeln till dessa länder. Slutligen anges i artikeln att oppositionens webbplatser och en företagsförteckning visar att sökanden var aktieägare i Cham Holding, ett ”sanktionerat” bolag med anknytning till Rami Makhlouf.

–        tidningen Le Monde, i vilken det i en artikel som publicerades den 30 maj 2014, med rubriken ”Ces oligarques syriens qui tiennent à bout de bras le régime [de Bashar Al-]Assad” (”De syriska oligarkerna som upprätthåller [Bashar Al-] Assads system”, anges att Rami Makhlouf tillsammans med tre andra personer, däribland sökanden, har investerat i import av livsmedel, däribland vete, ris, socker och te, som, till skillnad från olja, inte omfattas av det europeiska embargot.

–        webbplatsen World Crunch, på vilken, i en artikel som publicerades den 3 juni 2014, med rubriken ”The Shady Syrian Oligarchs Who Keep The Regime afloat” (”De skumma syriska oligarkerna som upprätthåller den syriska regimen”), samma uppgifter om sökanden som i den ovannämnda artikeln i tidningen Le Monde återges.

–        webbplatsen Eqtsad, på vilken, i en artikel som publicerades den 27 januari 2019, med rubriken ”Abdelkader Sabra, partner of Rami Makhlouf, who is still raising the Turkish flag in the office” (”Abdelkader Sabra, delägare i Rami Makhlouf, som fortfarande hissar den turkiska flaggan på sitt kontor”), sökanden beskrivs som en person som dragit fördel av Bashar al-Assads politik. Bashar al-Assad har enligt artikeln, från år 2002, tillåtit en ”priviligierad grupp” att investera i Syrien. Sökanden bildade rederiet Abdul kader Sabra (nedan kallat AKSSA) år 2002, ett bolag som numera har en fartygsflotta med mer än 350 fartyg. I artikeln anges även att sökanden är ordförande för syriska sjöfartskammaren sedan den bildades år 2006 samt ordförande i det syrisk-turkiska affärsmannarådet och vice ordförande i det syrisk-ryska affärsmannarådet. Sökanden beskrivs även som en av de viktiga delägarna i Rami Makhlouf. Enligt denna artikel gjorde sökandens verksamhet inom sjöfartssektorn det möjligt för honom att inleda handelsförbindelser med flera länder, bland annat Italien, Grekland, Turkiet och Cypern. Enligt artikeln utsågs sökanden sålunda till ordförande i det syrisk-turkiska affärsmannarådet, vilket spelar en viktig roll i utvecklingen av de kommersiella och politiska förbindelserna med Turkiet. I artikeln anges även att sökanden investerat i ”Assadsystemet” på bästa möjliga sätt, eftersom han har blivit en viktig figur inom flera sektorer. Dessutom började han från och med år 2005 att utöka sin verksamhet och investerat i fast egendom och handeln med livsmedel tillsammans med Rami Makhlouf. I artikeln anges även att han har byggt upp en fabrik för framställning av olivolja, en produkt som han har exporterat i stora kvantiteter, samt en annan fabrik för tillverkning av behållare av glas, plast och metall, Enligt artikeln hade sökanden, efter 2011 års revolution och vidtagandet av ”sanktioner” gentemot Cham Holding och de affärsmän som var inblandade i detta bolag, snabbt dragit sig ur detta bolag och tillkännagett sin oskuld. Från och med år 2012 flyttade han successivt till Libanon och skötte sina affärer från detta land, vilket tvingade regimen, som anklagade honom för att ha fört in smuggelgods till Syrien, att beslagta hans fasta och lösa egendom. Detta har enligt artikeln beskrivits av ett stort antal observatörer som ett försök att skydda honom, särskilt från ”sanktioner”, under förutsättning att han tillhandahåller vissa tjänster till den syriska regimen från en annan plats. I artikeln tilläggs att inget nytt avseende sökanden hade framkommit fram till början av år 2018, vilket är det år då sökanden och andra syriska affärsmän blev libanesiska medborgare. I detta avseende anges slutligen i artikeln dels att de libanesiska medierna har inlett en kampanj mot honom och anklagat den libanesiska staten för att konspirera med affärsmän för att hitta ett sätt att kringgå de restriktiva åtgärder som vidtagits mot dem, dels att han har erhållit libanesisk nationalitet tack vare sitt arbete med Hizbollah, vilket inbegriper allt från penningtvätt till kommersiella leveranser till gruppen, för vilket han har använt sig av sin flotta.

–        webbplatsen The Syria Report, på vilken, i en artikel som publicerades den 5 juni 2018, med rubriken ”Dozens of Syrian Investors to be granted Lebanese Citizenship” (”Dussintals syriska investerare kommer ges libanesiskt medborgarskap”), anges att sökanden är en inflytelserik investerare från Tartus som är verksam inom sjöfartssektorn, samt att många syriska investerare stöter på svårigheter när de försöker öppna och använda bankkonton i Libanon och att dessa svårigheter kan avhjälpas genom erhållandet av en libanesisk id-handling som kan komma att efterfrågas av detta skäl.

–        Webbplatsen al Arabiya News, på vilken – i en artikel som publicerades den 8 juni 2018, med rubriken ”Lebanese nationality to Syria involved in smuggling… Know it!” (”Libanesiskt medborgarskap i Syrien en del av smugglingen … Var så säker!”) – det hänvisas till den konflikt som uppstod till följd av ett stort antal personer från flera länder, däribland Syrien, beviljandes libanesiskt medborgarskap. Sökanden är enligt denna artikel en av de personer som har getts medborgarskap. Han beskrivs i artikeln som en person med ”tvivelaktiga” ekonomiska förbindelser med Bashar al-Assads regim, särskilt med Rami Makhlouf. I artikeln citeras i detta avseende de uppgifter om partnerskapet mellan den sistnämnda och sökanden som framgår av den ovannämnda artikeln av den 30 maj 2014, vilken publicerats av Le Monde. I artikeln anges att sökanden är en ”kontorsman”, att han var Turkiets hedersambassadör i Syrien, att han också tjänstgjorde som ordförande i det syrisk-turkiska affärsmannarådet år 2012 och att han varit vice ordförande i det syrisk-ryska affärsmannarådet sedan det bildades. I artikeln anges vidare att sökanden är ordförande för den syriska sjöfartskammaren, att han är aktieägare i Cham Holding, men att upptagandet av detta bolag i förteckningarna över restriktiva åtgärder från unionen och Amerikas förenta stater fick sökanden att dra sig tillbaka från media och framställa sig som att han inte längre utgjorde en del av dessa. I artikeln tilläggs att AKSSA, ett rederi som är specialiserat på förvaltning och ägande av fartyg, har två filialer i Italien och Grekland och dessutom innehar OVO (Olive Virgin Oil Company), som exporterar olivolja. I artikeln omnämns även en av de största fabrikerna i området, som tillverkar behållare av glas, metall och plast. Enligt artikeln är sökanden ordförande för Abdelkader Sabra Group, som har sitt säte i kustprovinsen Tartus. Slutligen anges i artikeln att AKSSA:s fasta och lösa egendom år 2012 togs i beslag med stöd av det syriska finansministeriets beslut nr 932, på grund av ett åsidosättande av reglerna om införsel genom smuggling av egendom i ärende nummer 208 år 2012. I artikeln anges vidare att sökanden hade beslutat att göra upp ärendet i godo, vilket innebar att den beslagtagna egendomen återlämnades efter det att böter hade erlagts.

–        webbplatsen Asharq Al-Awsat, på vilken, i en artikel som publicerades den 8 juni 2018, med rubriken ”Exclusive – 4 ’Suspicious’ Names behind freezing of Lebanon’s Naturalization decree” (”Toppnyhet – Fyra ’misstänkta’ namn som ligger bakom frysningen av Libanons naturaliseringsförordning”), uppgifter tillhandahålls om de libanesiska myndigheternas offentliggörande av namnen på 400 personer som har förvärvat libanesiskt medborgarskap i enlighet med en omstridd regeringsförordning och på vilken sökanden dessutom anges vara ordförande för den syriska sjöfartskammaren.

–        webbplatsen Enab Baladi, på vilken, i en artikel av den 10 juni 2018, med rubriken ”The establishment of companies and naturalization Lebanon ride [Bashar Al-]Assad to circumvent punctions” (”Bildandet av bolag och naturalisering … Libanon hjälper [Bashar Al-]Assad att kringgå sanktioner”), anges att bland namnen på personer som har inkluderats i Libanons naturaliseringsförordning finns sökandens namn. Sökanden beskrivs som en av de 100 viktigaste affärsmännen i Syrien. Enligt artikeln äger han Sabra Maritime Agency, är ordförande i det syrisk-turkiska affärsmannarådet och är den ”förste” ordföranden för den syriska sjöfartskammaren . I artikeln nämns även Cham Holding, som ägs av Rami Makhlouf, vilket sökanden har lämnat efter det att Amerikas förenta stater införde ”sanktioner” med avseende på detta bolag. Slutligen anges i artikeln att syriska affärsmän enligt en analys vill slippa de ”sanktioner” som införts med avseende på dem. Erhållandet av libanesisk nationalitet ger dem, enligt artikeln, möjlighet att öppna konton och göra insättningar i libanesiska banker.

–        webbplatsen Al Janoubia, på vilken, i en artikel som publicerades den 8 juni 2018, med rubriken ”Abdelkader Sabra became Lebanese” (”Abdelkader Sabra blev libanes”), preciseras att sökandens namn nyligen hade blivit känt till följd av den naturaliseringsförordning som hade publicerats i Libanon och att han står presidenten Bashar Al-Assad nära och är en viktig aktieägare i Cham Holding, som innehas av Rami Makhlouf.

–        webbplatsen Middle East Institute for Research and Strategic Studies (MEIRSS), på vilken, i en artikel som publicerades den 20 juni 2018, med rubriken ”Lebanese Nationalization decree: Sanction Evasion & Shady Business?” (”Libanons naturaliseringsförordning: Kringgående av sanktioner och skumma affärer?”), det presidentdekret genom vilket 407 utländska medborgare i olika länder har beviljats libanesisk nationalitet omnämns. I artikeln hänvisas även till den politiska och mediala debatt som detta dekret gett upphov till samt preciseras att flera syriska affärsmän som står presidenten Bashar al-Assad nära har beviljats libanesiskt medborgarskap och att många av de naturaliserade personerna är ekonomiskt och politiskt bundna till den syriska regimen och föremål för fortlöpande uppföljning och restriktiva åtgärder från unionens och Amerikas Förenta staters sida. Vidare anges att sökanden, som har beviljats libanesiskt medborgarskap, är styrelseledamot i Cham Holding, ett bolag mot vilket unionen och Amerikas Förenta stater har vidtagit restriktiva åtgärder. Slutligen anges i artikeln att sökanden har bidragit till bildandet av ett bolag i Libanon, med namnet Yass Marine Group, som varit inblandat i en skandal i Syrien avseende livsmedelssäkerhet.

47      Rådet har dessutom tillhandahållit handlingen med referensnummer WK 7118/2020 INIT av den 23 juli 2020, som innehåller offentligt tillgängliga uppgifter, till stöd för upptagandet av sökandens namn i förteckningarna i fråga.

48      Tribunalen erinrar om att de ursprungliga rättsakterna och rättsakterna om bibehållande antogs den 17 februari respektive den 28 maj 2020.

49      Det utgör fast rättspraxis att en omtvistad unionsrättsakts lagenlighet måste bedömas i förhållande till de faktiska och rättsliga omständigheter som rådde den dag då rättsakten antogs (se dom av den 3 september 2015, Inuit Tapiriit Kanatami m.fl./kommissionen, C‑398/13 P, EU:C:2015:535, punkt 22 och där angiven rättspraxis, och dom av den 4 september 2015, NIOC m.fl./rådet, T‑577/12, ej publicerad, EU:T:2015:596, punkt 112 et där angiven rättspraxis). Rådet kan följaktligen inte vid tribunalen åberopa omständigheter som rådet inte grundade sig på när det antog de angripna rättsakterna för att motivera att sökandens namn togs upp i förteckningarna i fråga och att sökandens namn behölls i förteckningarna (se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 april 2021, Al Tarazi/rådet, T‑260/19, ej publicerad, EU:T:2021:187, punkt 69 och där angiven rättspraxis).

50      Eftersom handlingen med referensnummer WK 7118/2020 INIT antogs efter antagandet av de omtvistade rättsakterna kan den således inte beaktas vid prövningen av förevarande talan. De argument som har framförts av parterna vilka stöder sig på denna handling kan följaktligen inte godtas.

51      För övrigt anförde sökanden vid förhandlingen, för första gången, att 18 delar av den bevisning som rådet hade använt för att styrka att skälen för att föra upp honom i förteckningen var välgrundade var äldre, eftersom de var daterade före år 2015, eller saknade uppgift om datum.

52      Detta nya argument, som ska förstås så, att det syftar till att ifrågasätta tillförlitligheten eller relevansen av viss bevisning som rådet lagt fram, kan inte tas upp till sakprövning. Sökanden har nämligen inte preciserat vilken bevisning han avsåg att ifrågasätta tillförlitligheten eller relevansen av, vilket innebär att rådet inte har kunnat försvara sig på denna punkt och att det är omöjligt för tribunalen att pröva argumentet (se, för ett liknande resonemang och analogt, dom av den 6 februari 2019, TN/ENISA, T‑461/17, ej publicerad, EU:T:2019:63, punkt 65 och där angiven rättspraxis). I alla händelser ankommer det inte på tribunalen att i bilagorna söka efter och identifiera den bevisning som kan antas vara den som sökanden avser att kritisera (se, för ett liknande resonemang och analogt, dom av den 5 oktober 2020, Broughton/Eurojust, T‑87/19, ej publicerad, EU:T:2020:464, punkt 58).

4.      Ställningen som ledande affärsman med verksamhet i Syrien 

53      Tribunalen ska pröva huruvida samtliga bevis som rådet lagt fram uppfyller den bevisbörda som åligger rådet enligt den rättspraxis som anges i punkt 38 ovan, och således utgör en rad tillräckligt konkreta, precisa och samstämmiga indicier till stöd för det första skälet för att ta upp sökandens namn i förteckningarna i fråga.

54      Det framgår av skälen för upptagande i förteckningen, vilka det erinrats om i punkterna 14 och 44 ovan, att sökandens ställning som ledande affärsman med verksamhet i Syrien grundar sig på sökandens ekonomiska intressen, för det första inom sjöfartssektorn, för det andra inom turismsektorn och för det tredje inom andra sektorer. Det finns även anledning att i detta sammanhang undersöka de olika befattningar som sökanden innehar.

a)      Sökandens ekonomiska intressen inom sjöfartssektorn

55      Tribunalen konstaterar för det första att det framgår av webbplatserna Aliqtisadi och Enab Baladi att sökanden innehar Sabra Maritime Agency. För det andra är sökanden, enligt uppgifter som publicerats på webbplatserna Eqstad och al Arabiya News, ägare till AKSSA, ett företag som är verksamt inom sjötransportsektorn och som är specialiserat på förvaltning och ägande av fartyg. Enligt den artikel som publicerades på webbplatsen al Arabiya News har detta bolag två filialer som är belägna i Italien och Grekland. För det tredje är sökanden, enligt den artikel som publicerades på webbplatsen The Syria Report, generaldirektör för Sabra Group, som inkluderar Riamar Shipping, som äger åtta fartyg som ligger i hamnen i Tartus. För det fjärde och sista är sökanden, enligt uppgifter som publicerades på nyhetsbyrån Reuters webbplats och MEIRSS webbplats, ägare till Yass Marine, som är etablerat såväl i Libanon som i Syrien.

56      Den bevisning som finns i handling WK 1755/2020 INIT syftar således till att visa att sökanden har många ekonomiska intressen inom sjöfartssektorn. Tribunalen konstaterar dock att varken Navi Wood eller Abdulkader Sabra & Ahmad Mushir Sharif Shipping Agency nämns i denna bevisning. Sökanden har hänvisat till dessa enheter i sina inlagor. Med hänsyn till den bevisbörda som åvilar rådet, såsom det erinrats om ovan i punkt 38, och den rättspraxis som anges i punkt 49 ovan, kan det inte godtas att rådet stöder sig på uppgifter som lämnats av sökanden inom ramen för ansökan för att styrka att de angripna rättsakterna är välgrundade. Navi Wood och Abdulkader Sabra & Ahmad Mushir Sharif Shipping Agency kan följaktligen inte beaktas för att visa att sökanden har ekonomiska intressen inom sjöfartssektorn.

57      Vad gäller sökandens många ekonomiska intressen inom sjöfartssektorn har han hävdat att de numera är försumbara, eftersom alla hans företag har upplösts med undantag för AKSSA, som emellertid redovisar allvarliga förluster.

58      Vad för det första gäller AKSSA har sökanden lagt fram dels bolagets bokslut för åren 2004, 2010, 2017, 2018 och 2019, vilka reviderats av A, dels ett diagram över antalet nomineringar av fartyg per år för detta bolag under samma år.

59      Slutligen har sökanden, som bilaga till repliken, ingett en tabell som visar antalet nomineringar av fartyg för vart och ett av de syriska rederierna under år 2017. Dessa uppgifter kommer enligt sökanden från den syriska sjöfartskammaren. Det rör sig om kommersiellt känsliga uppgifter som lämnats informellt på begäran.

60      Rådet har ifrågasatt tillförlitligheten av den bevisning som sökanden har lagt fram. Rådet har i detta avseende gjort gällande att svaret på frågan huruvida de ingivna boksluten har reviderats av en oberoende revisor eller om de helt enkelt har upprättats av sökanden eller en företrädare för AKSSA inte klart framgår av dessa handlingar. Detsamma gäller för diagrammet över antalet nomineringar av fartyg per år för detta bolag.

61      Vad gäller boksluten har rådet i dupliken tillagt att den handling som sökanden har bifogat repliken och som utgörs av en kopia av en förteckning som härrör från den syriska sammanslutningen för personer som arbetar inom finans och bokföring, i vilken A finns upptagen i egenskap av oberoende revisor, inte visar att dessa bokslut har kontrollerats av en oberoende revisor eller att den stämpel som finns i nämnda bokslut härrör från A.

62      Vad slutligen gäller tabellen från den syriska sjöfartskammaren har rådet påpekat att denna handling inte innehåller någon officiell märkning som gör det möjligt för läsaren att utläsa från vilken källa den härrör. Endast uppgifter från sökanden visar att det finns ett samband mellan denna handling och den syriska sjöfartskammaren.

63      Det ska erinras om att enligt fast rättspraxis styrs domstolens och tribunalens verksamhet av principen om fri bevisvärdering och det enda kriteriet för att värdera den förebringade bevisningen utgörs av dess trovärdighet. Vid bedömningen av bevisvärdet av en handling ska det dessutom prövas huruvida uppgifterna i handlingen är tillförlitliga och hänsyn ska tas till bland annat handlingens ursprung, omständigheterna kring dess tillkomst och till vem den är ställd och huruvida dess innehåll verkar förnuftigt och trovärdigt (se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 september 2012, Shell Petroleum m.fl./kommissionen, T‑343/06, EU:T:2012:478, punkt 161 och där angiven rättspraxis).

64      Vad, för det första, gäller de bokslut som sökanden har ingett, ska det påpekas att sökanden har ingett en kopia av ett register som har upprättats av den syriska sammanslutningen för personer som arbetar inom finans och bokföring, i vilket A finns upptagen. Det rör sig således om en oberoende revisor.

65      A:s namn förekommer i och för sig inte i de bokslut som sökanden har tillhandahållit. Tribunalen kan emellertid inte se att nämnda handlingar innehåller uppenbara fel eller precisa indicier som ger anledning att betvivla att boksluten har reviderats av den oberoende revisorn A. Rådet har inte heller gjort gällande några motsägelser i dessa handlingar som innebär att de inte kan anses vara rimliga och tillförlitliga i den mening som avses i den rättspraxis som det erinrats om i punkt 63 ovan.

66      Vad för det andra gäller det ingivna diagrammet har sökanden i repliken medgett att han själv har skapat det. Till grund för diagrammet ligger emellertid uppgifter om antalet fartyg som har nominerats för AKSSA vilka återges i boksluten. Den omständigheten att sökanden själv har skapat diagrammet har följaktligen inte någon inverkan på bedömningen av om det är förnuftigt och trovärdigt.

67      Vad slutligen, och för det tredje, gäller den tabell som sökanden har ingett konstaterar tribunalen, i likhet med rådet, att i avsaknad av uppgifter i tabellen som knyter informationen i tabellen till den syriska sjöfartskammaren är ursprunget till denna information okänt. Antalet fartyg som har nominerats för AKSSA enligt denna tabell skiljer sig dessutom från antalet nominerade fartyg enligt AKSSA:s bokslut. Under dessa omständigheter kan tabellen inte anses vara tillräckligt förnuftig och trovärdig, i enlighet med den rättspraxis som angetts ovan i punkt 63, och tabellen ska därför lämnas utan avseende.

68      Däremot kan tribunalen beakta bokslutet och diagrammet.

69      Det framgår av de bokslut från AKSSA som sökanden har ingett att antalet nominerade fartyg och nettoinkomsten för detta bolag har minskat betydligt. Antalet nominerade fartyg för detta bolag sjönk från 145 år 2004 till 3 år 2019. På samma sätt sjönk nettoinkomsten från 652 831,44 amerikanska dollar (USD) (cirka 591 654,38 euro) år 2004 till 5 989,00 USD (cirka 5 427,77 euro) år 2019. Nettoinkomsten fortsätter dock att vara positiv. Med andra ord är bolaget ur redovisningssynpunkt inte förlustbringande. Antalet fartyg som nominerades för AKSSA år 2018 var dessutom större än 2017, även om nettoinkomsten sjönk mellan dessa två år. Dessutom har, såsom rådet påpekade vid förhandlingen, utgifterna för löner minskat svagt mellan åren 2004 och 2019 vilket tyder på åtminstone en viss stabilitet i den anställda personalen. På samma sätt ökade kostnaderna för vatten och elektricitet, vilket i vart fall visar att AKSSA:s verksamhet fortsatte. Slutligen ska resultaten från AKSSA ses mot bakgrund av den allmänna situationen för den syriska sjöfartssektorn. Såsom framgår av den artikel som publicerades den 9 oktober 2013 av nyhetsbyrån Reuters och som har rubriken ”Syria’s shipping trade struggles as war risks bite” (”Syriens handelssjöfart i svårigheter till följd av riskerna med kriget”), vilken ingetts av sökanden, har antalet fartyg som lägger till i syriska hamnar sjunkit kraftigt på grund av konflikten i Syrien. Under dessa omständigheter visar minskningen av antalet nominerade fartyg för AKSSA och av bolagets nettoinkomst inte nödvändigtvis att företaget har förlorat betydelse inom rederiernas verksamhetsområde.

70      Av det ovan anförda följer att sökanden inte har lyckats visa att det ekonomiska intresse som innehavet av AKSSA utgör för honom är försumbart.

71      Vad för det andra gäller Sabra Maritime Agency, och närmare bestämt sökandens påstående att detta bolag har förstatligats, framgår det av den skärmdump från Syriens transportministeriums webbplats som innehåller en beskrivning av sjöfartssektorn, vilken sökanden har gett in, att den syriska regeringens sjöfartsbyrå från och med den 1 januari 1981 är den enda agenten för samtliga rederier, fartygsägare och transportörer till syriska hamnar. Av denna beskrivning kan man sluta sig till att rederiernas verksamhetsområde förstatligades i Syrien från och med detta datum. Det framgår emellertid även av lagstiftningsdekret nr 55 från år 2002 att fysiska och juridiska personer får utveckla sin verksamhet inom sjöfartssektorn för att nominera handelsfartyg till syriska hamnar, såväl på området för passagerartransport som på området för godstransport. Av detta kan slutsatsen dras att rederiernas verksamhetsområde privatiserades med stöd av detta lagstiftningsdekret från och med år 2002.

72      Vad gäller sökandens argument att Sabra Maritime Agencys licens drogs tillbaka efter det att bolaget hade förstatligats, varpå bolaget upphörde med sin verksamhet för att till sist strykas ur handelsregistret, ska det påpekas att sökanden har ingett en skrivelse från direktoratet för inrikeshandel och konsumentskydd i Tartus av den 28 september 2020, enligt vilken vissa firmanamn inte finns med i handelsregistret i provinsen Tartus. Det rör sig bland annat om följande firmanamn: Sabra Group, Sabra Maritime Agency och Yass Marine.

73      Tribunalen konstaterar att Sabra Maritime Agency är ett av de firmanamn som nämns i den skrivelse som anges i punkt 72 ovan. Härav följer att även om sökanden inte har lyckats visa att Sabra Maritime Agency har förstatligats, har han emellertid visat att inget bolag med denna beteckning var registrerat i handelsregistret i departementet Tartus.

74      Eftersom rådet inte har lagt fram någon bevisning för att Sabra Maritime Agency har registrerats i handelsregistret i departementet Tartus under ett annat namn, påverkas inte slutsatsen i punkt 73 ovan av rådets argument att de aktuella firmanamnen, ”såsom de ordagrant anges” i skrivelsen från direktoratet för inrikeshandel och konsumentskydd i Tartus, inte är registrerade i handelsregister i departementet Tartus. I avsaknad av konkreta uppgifter kan inte heller rådets argument att enheternas namn kan variera bland annat på grund av översättningsproblem godtas.

75      Vad för det tredje gäller Riamar Shipping, som enligt sökanden är upplöst, ska det påpekas att uppgiften ”Abdulkader Sabra & Co (RIAMAR SHIPPING)”, vars verksamhetsföremål är förvaltning av sjötransport, togs bort från handelsregistret den 20 november 2018 enligt resolution nr 77 av direktoratet för inrikeshandel och konsumentskydd i Tartus, vilken har ingetts av sökanden, bland annat på grund av att bolagsmännen den 27 juni 2018 hade enats om att upplösa rederiet. Det framgår dessutom av nämnda resolution att Riamar Shipping är Abdulkader Sabra Ltd:s firmanamn. Därmed ska slutsatsen dras att Abdulkader Sabra Co., det bolagsnamn som motsvarar firmanamnet Riamar Shipping, faktiskt har upplösts.

76      Vad för det fjärde gäller sökandens påstående att Sabra Group inte existerar, konstaterar tribunalen att Sabra Group är ett av de bolagsnamn som nämns i den skrivelse som citeras i punkt 72 ovan. Av detta följer att inget bolag med denna beteckning är registrerat i handelsregistret i departementet Tartus.

77      Rådet har för övrigt gjort gällande att Sabra Group i själva verket skulle vara Abdulkader Sabra & Co. Detta påstående har emellertid inte styrkts på något sätt. Under alla omständigheter framgår det av punkt 75 ovan att Abdulkader Sabra & Co. inte längre existerar.

78      Vad för det femte gäller Yass Marine, som sökanden påstår sig aldrig ha hört talas om, kan det under alla omständigheter konstateras att Yass Marine är ett av de bolagsnamn som nämns i den skrivelse som citeras i punkt 72 ovan. Av detta följer att inget bolag med denna beteckning är registrerat i handelsregistret i departementet Tartus. Såsom påpekats i punkt 74 ovan påverkas inte detta konstaterande av rådets argument, vilket inte styrkts, att enheternas namn kan variera bland annat på grund av översättningsproblem.

79      Det framgår dessutom av intyget från det libanesiska handelsregistret av den 29 april 2020, vilket bifogats repliken, att inget bolag med namnet Yass Marine är registrerat i nämnda register. Rådet har ifrågasatt detta intyg, eftersom det i intyget anges att registret kan vara ofullständigt.

80      I det intyg som avses i punkt 79 ovan anges att det ska noteras att ”automatiseringen [med uppgifter] är ofullständig och [att] fel kan förekomma”. Tribunalen anser att det rör sig om en allmän och standardiserad anmärkning, vilket innebär att intyget, i avsaknad av andra uppgifter, ska anses innehålla de uppgifter om Yass Marine som finns i nämnda register.

81      Av det ovan anförda följer att sökanden har styrkt att Abdelkader Sabra & Co, ett bolag som motsvaras av firmanamnet Riamar Shipping, har upplösts och att Sabra Maritime Agency, Sabra Group och Yass Marine inte är registrerade i handelsregistret i departementet Tartus. Av det ovan anförda följer emellertid också att AKSSA fortfarande var verksamt när de angripna rättsakterna antogs och att AKSSA för år 2019 redovisade en positiv nettoinkomst, varmed det inte kan anses vara ett förlustbringande bolag.

82      Under dessa omständigheter finner tribunalen att även om sökanden har visat att han vid tidpunkten för antagandet av de angripna rättsakterna inte längre hade många ekonomiska intressen inom sjöfartssektorn, är sökanden fortfarande ägare till AKSSA, ett rederi som fortfarande är verksamt och som inte kan utgöra ett försumbart ekonomiskt intresse för sökanden.

b)      Sökandens ekonomiska intressen inom turismsektorn

83      Det framgår av uppgifter som har publicerats på webbplatsen Aliqtisadi att sökanden är en av grundarna av Phoenicia Tourism Company. Enligt webbplatsen The Syria Report hade Phoenicia Tourism Company, i vilket sökanden äger 85 procent av aktierna, bildats den 5 juli 2012 i Tartus inom sektorn för utveckling av hotellbranschen. Det framgår även att Syriens ministerium för turism tilldelade Phoenicia Tourism Company ett avtal om utveckling och drift av ett fyrstjärnigt hotell på ön Ruad med 150 sängar och för vilket kostnaden uppskattas till 700 miljoner SYP.

84      Det ska påpekas att sökanden varken har bestritt att han var inblandad i Phoenicia Tourism Company eller att han har ingått ett avtal med Syriens ministerium för turism. De omständigheter som har lagts fram av sökanden bekräftar tvärtom omfattningen av turismprojektet på ön Ruad. Enligt artikel 4 i de tekniska villkoren och artikel 4 i investeringsavtalet, som sökanden har ingett, ska projektet bland annat omfatta ett fyrstjärnigt hotell med mellan 150 och 200 sängar, restauranger och kafeterior som kan servera mellan 700 och 900 kuvert, ett köpcentrum, ett gym och en marina med förtöjningspollare för minst 20 båtar, yachter och kryssningsfartyg. Det framgår dessutom av den odaterade annons nr 3 från Syriens ministerium för turism, vilken innehåller en anbudsinfordran avseende investeringar i flera anläggningar inom ramen för det sjunde investeringsforumet inom turismsektorn, vilken sökanden har ingett, att det totala beloppet för investeringskostnaderna för detta projekt uppgår till 700 miljoner SYP.

85      Sökanden har följaktligen ekonomiska intressen inom turismsektorn.

86      Sökanden har emellertid gjort gällande att Phoenicia Tourism Company inte är verksamt sedan år 2012. Till stöd för sitt påstående har sökanden ingett bolagets skattedeklarationer för åren 2014–2019. I skattedeklarationerna anges att bolaget inte bedrev någon verksamhet under dessa år.

87      Rådet har ifrågasatt dessa skattedeklarationer. Rådet har särskilt påpekat att samtliga deklarationer för åren 2014–2018 stämplades och undertecknades samma dag av finansdirektoratet i Tartus. Vidare undertecknades och stämplades 2019 års deklaration endast av en revisor, vilket ger upphov till tvivel om huruvida den verkligen redogör för den kommersiella verksamheten såsom den presenterades för skattemyndigheterna detta år.

88      Enligt sökanden stämplades och undertecknades deklarationerna för åren 2014–2018 samma dag, eftersom bolaget inte varit verksamt under dessa år och därför inte varit skyldigt att avge skattedeklarationer. När Phoenicia Tourism Company år 2018 försökte förnya sin kommersiella registrering begärde Syriens direktorat för inrikeshandel att bolagets skattemässiga situation skulle justeras för de fem föregående åren. Beträffande 2019 års skattedeklaration har sökanden ingett ett skatteintyg som hade undertecknats och stämplats av en auktoriserad revisor i Syrien och som hade kontrasignerats av Phoenicia Tourism Company. Ett sigill i slutet av handlingen bekräftar att den lades fram för finansdirektoratet i Tartus den 17 mars 2020. I skattedeklarationen, för vilket sökanden har ingett en giltighetsgaranti, och detta bolags skatteintyg för år 2019 bekräftas att bolaget inte bedrev någon verksamhet.

89      Tribunalen konstaterar att samtliga Phoenicia Tourism Companys skattedeklarationer för åren 2014–2018 hade undertecknats av finansdirektoratet i Tartus den 9 juli 2019. Rådet har antytt att denna omständighet kan ge upphov till frågor, men har inte dragit några slutsatser av detta med avseende på huruvida de är förnuftiga och trovärdiga i den mening som avses i den rättspraxis som det erinrats om i punkt 63 ovan. Sökandens förklaringar till denna omständighet, vilka nämns i punkt 88 ovan, kan dessutom anses vara rimliga.

90      Dessa skattedeklarationer visar att Phoenicia Tourism Company inte var verksamt före år 2019. Detta bekräftas av skrivelsen från det syriska ministeriet för turism av den 25 februari 2020 angående investeringsavtalet (nedan kallad skrivelsen av den 25 februari 2020), som sökanden har ingett. I denna skrivelse hänvisar ministeriet nämligen till tidigare skrivelser av den 22 juli 2019, den 1 oktober 2019 och den 14 januari 2020, i vilka ministeriet begärde att sökanden skulle tillhandahålla ministeriet en detaljerad tidsplan för genomförandet av projektet. Eftersom genomförandet av projektet ännu inte hade påbörjats år 2019 är det rimligt att anse, i avsaknad av bevis från rådet om motsatsen, att det bolag som hade fått i uppdrag att genomföra projektet inte heller var verksamt före år 2019.

91      Tribunalen konstaterar emellertid att sökanden inte har anfört någon omständighet som visar att detta bolag inte var verksamt vid tidpunkten för antagandet av de angripna rättsakterna eller, mer allmänt, efter år 2019.

92      Även om deklarationen från år 2019 antas visa att Phoenicia Tourism Company inte var verksamt under år 2019, strider detta mot vad som kan utläsas av skrivelsen av den 25 februari 2020. Enligt denna skrivelse undertecknades ett tillägg till investeringsavtalet den 14 juli 2019. Efter det att detta tilläggsavtal hade undertecknats begärde det syriska ministeriet för turism att sökanden skulle sända en detaljerad tidsplan för genomförandet av projektet. Denna begäran framställdes vid fyra tillfällen, genom skrivelser av den 22 juli och den 1 oktober 2019 samt av den 14 januari och den 25 februari 2020. Det kan även konstateras att Syriens ministerium för turism i den sistnämnda skrivelsen krävde att sökanden skulle tillhandahålla nämnda tidsplan och andra uppgifter inom tio dagar från och med mottagandet av nämnda skrivelse. Syriens ministerium för turism förbehöll sig rätten att vidta rättsliga åtgärder om sökanden underlät att svara, ”i enlighet med bestämmelserna i tilläggsavtalet till det undertecknade och i vederbörlig ordning bestyrkta avtalet”.

93      Med hänsyn till att den syriska förvaltningen började kräva att detta bolag skulle fullgöra investeringsavtalet, utgör undertecknandet av tilläggsavtalet till nämnda avtal av den 14 juli 2019 ett indicium på att Phoenicia Tourism Company var verksamt vid denna tidpunkt.

94      Tribunalen kan inte godta sökandens påstående att omnämnandet av tilläggsavtalet av den 14 juli 2019 i skrivelsen av den 25 februari 2020 ska förstås som en hänvisning till en intern handling från Syriens ministerium för turism, och att varje annan tolkning följer av en eventuellt missvisande översättning av arabiska till engelska. Sökanden har nämligen inte styrkt detta påstående. I synnerhet har han inte lämnat några detaljer om denna interna handling, såsom dess innehåll eller syfte, och har inte heller förklarat vad detta översättningsfel består i eller lämnat några närmare uppgifter i detta avseende. Dessutom framgår det klart av skrivelsen av den 25 februari 2020 att tilläggsavtalet av den 14 juli 2019 är knutet till avtalet.

95      Under dessa omständigheter och i avsaknad av uppgifter från sökanden angående Phoenicia Tourism Companys situation år 2020, konstaterar tribunalen att sökanden inte har kunnat ifrågasätta rådets konstaterande att detta bolag var verksamt vid tidpunkten för antagandet av de angripna rättsakterna.

96      Under dessa omständigheter finner tribunalen att sökanden inte har lyckats ifrågasätta konstaterandet i punkt 85 ovan, enligt vilket det framgår av bevisningen i handling WK 1755/2020 INIT att sökanden har ekonomiska intressen inom turismsektorn.

c)      Sökandens övriga affärsintressen

97      Det framgår av den artikel som publicerades på webbplatsen al Arabiya News att AKSSA innehar OVO, som exporterar olivolja. Enligt uppgifter som publicerades på webbplatsen Al Janoubia är sökanden aktieägare i Cham Holding och enligt uppgifter som offentliggjordes på MEIRSS webbplats är han styrelseledamot i detta bolag. Slutligen framgår det av webbplatserna Eqstad och al Arabiya News att sökanden äger en fabrik för tillverkning av behållare av glas, plast och metall.

98      För det första, vad gäller OVO, har sökanden medgett att OVO var i drift mellan åren 2003 och 2006, under vilka bolaget exporterade olivolja till Italien och Spanien för en betydande stormarknadskoncern. Sökanden har emellertid gjort gällande att OVO upphörde att vara verksamt när denna export upphörde och att företaget sedermera upplöstes. Sökanden har preciserat att företaget grundades den 30 maj 2002 och likviderades den 27 juni 2018. Till stöd för detta påstående har sökanden ingett beslut nr 78 från direktoratet för inrikeshandel och konsumentskydd i Tartus. Detta beslut är visserligen inte daterat, men det framgår tydligt av beslutet att den kommersiella registreringen av ”Olive Virgin Oil Company (OVO Co)” upphävdes efter det att bolaget upplöstes den 27 juni 2018. Tribunalen finner således att OVO, i avsaknad av argument från rådet om motsatsen, ska anses ha varit upplöst vid tidpunkten för antagandet av de angripna rättsakterna.

99      Vad för det andra gäller Cham Holding har sökanden gjort gällande att det nominella värdet av hans aktieinnehav år 2007 var obetydligt. Det motsvarade 0,00287 procent av det bokförda värdet för detta bolag. År 2017 avyttrade han detta innehav. Till stöd för sitt påstående har sökanden ingett en skrivelse av den 25 augusti 2011, ställd till styrelseordföranden i Cham Holding, i vilken han meddelade att han avgick som styrelseledamot i bolaget.

100    Rådet har i detta avseende hävdat att aktier normalt sätt inte avyttras genom en avgångsskrivelse.

101    I repliken har sökanden gjort gällande att det enda sättet att göra sig av med aktier i detta bolag år 2011 var genom ingivande av en avgångsskrivelse, eftersom aktierna i detta bolag förlorade sitt värde efter år 2012. Sökanden har dessutom som bilaga till repliken ingett ett aktiebevis och en förteckning över styrelseledamöterna i detta bolag, bland vilka sökandens namn inte förekommer.

102    Det ska noteras att sökandens namn faktiskt inte förekommer i förteckningen över styrelseledamöter i Cham Holding. Sökanden har emellertid inte visat att denna avgång i kraft av själva sakförhållandet (ipso facto) innebar att hans andelar i Cham Holding överläts. Sökandens argument att avgången var det enda sättet han kunde avyttra sina aktier på, eftersom dessa inte längre hade något värde efter år 2012, är inte övertygande, eftersom han under alla omständigheter säger sig ha avyttrat detta aktieinnehav före år 2012.

103    Det ska dessutom påpekas att det i och för sig framgår av de uppgifter som publicerades av nyhetsbyrån Reuters att sökandens aktieinnehav i Cham Holding tillhör de förgångna. I uppgifter som publicerades på webbplatserna Eqtsad och Al Janoubia anges emellertid endast att sökanden drog sig ur detta bolag efter det att ”sanktioner” vidtagits gentemot det, dock utan att det preciseras att han överlåtit de aktier han innehade i bolaget. Med beaktande av sökandens förklaringar kan det emellertid inte uteslutas att det tillbakadragande som det hänvisas till i dessa artiklar avser sökandens avgång från styrelsen i Cham Holding. Enligt uppgifter som publicerats på webbplatsen al Arabiya News angav sökanden dessutom endast att han inte längre innehade aktier i detta bolag. Med andra ord har sistnämnda källa inte bekräftat att sökanden inte längre är aktieägare i Cham Holding, utan endast angett att det är vad sökanden uppgett.

104    I avsaknad av bevisning från sökanden som styrker att han inte längre var aktieägare i Cham Holding vid tidpunkten för antagandet av de angripna rättsakterna, finner tribunalen att sökanden fortfarande var det.

105    Vad för det tredje gäller fabriken för tillverkning av behållare av glas, plast och metall konstaterar tribunalen att uppgifterna från webbplatserna Eqstad och al Arabiya News om denna fabrik är särskilt vaga, eftersom varken namnet på fabriken eller tidpunkten för dess tillkomst anges. På förfrågan vid förhandlingen lämnade rådet inte några ytterligare uppgifter om denna fabrik. Det har således inte styrkts att sökanden verkligen är ägare till en sådan fabrik.

106    Av det ovan anförda följer att sökanden har styrkt att OVO var upplöst vid tidpunkten för antagandet av de angripna rättsakterna. Han har emellertid inte visat att han inte längre var aktieägare i Cham Holding. Rådet har inte heller i tillräcklig grad styrkt att det finns en fabrik för tillverkning av behållare av glas, plast och metall som sökanden är ägare till.

107    Under dessa omständigheter finner tribunalen att sökanden har ytterligare ett kommersiellt intresse, utöver sina ekonomiska intressen inom sjöfarts- och turismsektorn, till följd av innehavet av aktier i Cham Holding.

d)      Sökandens befattningar i flera organ och institutioner

108    Det framgår av uppgifter som publicerat på webbplatserna Aliqtisadi, Eqtsad, Enab Baladi och al Arabiya News att sökanden är ordförande för den syriska sjöfartskammaren och ordförande i det syrisk-turkiska affärsmannarådet. Att sökanden är ordförande för den syriska sjöfartskammaren framgår även av uppgifter som publicerats på webbplatsen Syriandays. Enligt uppgifter som publicerats på webbplatserna Eqtsad och al Arabiya News är sökanden också vice ordförande i det syrisk-ryska affärsmannarådet. Slutligen anges det i den artikel som publicerades på webbplatsen al Arabiya News att sökanden var Turkiets hedersambassadör i Syrien.

109    Vad för det första gäller befattningen som ordförande för den syriska sjöfartskammaren, har sökanden i huvudsak gjort gällande att han lämnade detta uppdrag i februari 2019. Till stöd för detta påstående har han åberopat det syriska transportministeriets resolution nr 198 av den 13 februari 2019 (nedan kallad resolution nr 198). I resolutionen nämns att val ägde rum vid bolagsstämman den 4 februari 2019. Resolutionen innehåller dessutom en förteckning över namnen på ledamöterna i nämnda kammares direktion, bland vilka sökandens namn inte finns med. Sökanden har dessutom ingett ett protokoll från kammarens årliga möte, som hölls den 5 april 2019 (nedan kallat protokollet), i vilket namnen på de nyvalda ledamöterna i kammares direktion anges, däribland ordförandens. Sökandens namn finns inte med i denna förteckning.

110    Tribunalen konstaterar inledningsvis att även om den bevisning som sökanden har lagt fram inte visar, i motsats till vad han har hävdat, att han har lämnat uppdraget som ordförande för den syriska sjöfartskammaren, bekräftar den att han inte omvaldes till detta uppdrag.

111    Såsom rådet har påpekat är uppgifterna i resolution nr 198 och uppgifterna i protokollet inte identiska.

112    När sökanden tillfrågades vid förhandlingen uppgav han emellertid, utan att på ett ändamålsenligt sätt motsägas av rådet, att resolution nr 198 och protokollet motsvarade olika faser i förfarandet för utnämning av ledamöter i direktionen för den syriska sjöfartskammaren. I protokollet hänvisas det till förfarandets sista skede, vilket förklarar varför antalet personer som förekommer där är större än det antal personer som anges i resolution nr 198.

113    Slutligen ska det påpekas att en av informationskällorna som omnämns i handling WK 1755/2020 INIT, nämligen webbplatsen Enab Baladi, hänvisar till sökanden såsom den ”första” ordföranden för den syriska sjöfartskammaren, vilket tyder på att sökanden inte längre var ordförande när de angripna rättsakterna antogs.

114    Av det ovan anförda följer att sökanden vid tidpunkten för antagandet av de angripna rättsakterna inte längre innehade befattningen som ordförande för den syriska sjöfartskammaren.

115    Vad för det andra gäller det syrisk-turkiska affärsmannarådet har sökanden hävdat att han inte är direktör för detta och att detta organ för övrigt upplöstes år 2013. Till stöd härför har sökanden åberopat beslut nr 247 av Syriens ministerium för ekonomi och utrikeshandel av den 23 maj 2013, enligt vilket de ”syriska affärsmannaråden” skulle upplösas. I detta beslut angavs dessutom att dessa affärsmannaråd skulle omorganiseras i framtiden.

116    Det ska påpekas, såsom rådet har gjort, att ovannämnda beslut nr 247 av Syriens ministerium för ekonomi och utrikeshandel inte specifikt nämner det syrisk-turkiska affärsmannarådet. Detta beslut, som är en rättsakt med allmän giltighet, avser emellertid, i artikel 1, syriska affärsmannaråd, vilket innebär att det syrisk-turkiska affärsmannarådet ska anses omfattas av dess tillämpningsområde.

117    Vidare anges det i artikeln på webbplatsen al Arabiya News att klaganden år 2012 var direktör för detta affärsmannaråd, och det antyddes således att han inte längre var det.

118    Med hänsyn till dessa två omständigheter och till den omständigheten att den övriga bevisning som rådet har lagt fram för att visa att sökanden var direktör för det syrisk-turkiska affärsmannarådet inte innehåller några uppgifter som gör det möjligt att med tillräcklig säkerhet anse att det syrisk-turkiska affärsmannarådet återupprättades i enlighet med artikel 2 i beslut nr 247 och att sökanden på nytt utsågs till direktör, finner tribunalen att det föreligger tvivel om huruvida sökanden vid tidpunkten för antagandet av de angripna rättsakterna verkligen var direktör för det syrisk-turkiska affärsmannarådet. Av detta drar tribunalen slutsatsen att rådet inte har styrkt att sökanden innehade denna befattning.

119    Vad för det tredje gäller det syrisk-ryska affärsmannarådet har sökanden hävdat att han inte längre är medlem eller vice ordförande i detta organ. Enligt sökanden upplöstes detta råd år 2013. En ny kommitté inrättades dessutom efter år 2013, vilken endast omfattade ledamöter från stater som är positiva till den syriska regimen.

120    Vad gäller påståendet att det syrisk-ryska affärsmannarådet skulle upplösas har sökanden i huvudsak hänvisat till beslut nr 247 av Syriens ministerium för ekonomi och utrikeshandel av den 23 maj 2013, som nämns i punkt 115 ovan.

121    Sökanden har emellertid i repliken nämnt inrättandet av en ny kommitté år 2013, vilket tyder på att det syrisk-ryska affärsmannarådet återupprättades kort efter dess upplösning i enlighet med artikel 2 i beslut nr 247.

122    Till stöd för sitt påstående att han inte längre ingår i detta organ har klaganden ingett en skärmdump från det syrisk-ryska affärsmannarådets webbplats som innehåller en beskrivning av detta råds sammansättning. Tribunalen konstaterar emellertid att denna handling inte innehåller något datum och att sökanden, efter att ha tillfrågats härom under förhandlingen, inte har kunnat ange ett datum, vilket innebär att det inte är möjligt att fastställa att denna handling faktiskt återspeglar sammansättningen av affärsmannarådet vid tidpunkten för antagandet av de angripna rättsakterna. Sökanden har således inte styrkt sitt påstående att han inte längre ingick i det syrisk-ryska affärsmannarådet vid tidpunkten för antagandet av de angripna rättsakterna.

123    Sökanden har följaktligen inte med framgång ifrågasatt konstaterandet att han var vice ordförande för det syrisk-ryska affärsmannarådet vid tidpunkten för antagandet av de angripna rättsakterna.

124    Sökanden har för det fjärde förnekat att han är Turkiets hedersambassadör i Syrien och har gjort gällande att han var honorärkonsul för Turkiet i Tartus från den 1 mars 2009 till och med år 2020. Enligt sökanden var den sistnämnda av dessa befattningar enbart ett hedersuppdrag vilket inte hade något ekonomiskt och affärsmässigt syfte. Sökanden har i detta avseende beskrivit rollen som honorärkonsul vars uppgifter bland annat består i att tillhandahålla konsulära tjänster och bistå medborgarna i det land som utsett honorärkonsuln, samt att delta i marknadsföringen av nämnda land.

125    Tribunalen konstaterar att den enda bevisning som rådet har lagt fram för att visa att sökanden är Turkiets hedersambassadör i Syrien är den artikel som publicerades på webbplatsen al Arabiya News den 8 juni 2018. Denna artikel gör det emellertid inte möjligt att med tillräcklig säkerhet fastställa att sökanden fortfarande var Turkiets hedersambassadör i Syrien när de angripna rättsakterna antogs. Det anges nämligen endast att sökanden ”var” (was) sådan ambassadör. Som jämförelse kan nämnas att det i denna artikel anges att sökanden har varit en del av det syrisk-ryska affärsmannarådet sedan det bildades.

126    Rådet har följaktligen inte styrkt att sökanden fortfarande var Turkiets hedersambassadör i Syrien vid tidpunkten för antagandet av de angripna rättsakterna.

127    Av det ovan anförda följer att sökanden, vid tidpunkten för antagandet av de angripna rättsakterna, var vice ordförande för det syrisk-ryska affärsmannarådet. Däremot har sökanden visat att han inte längre var ordförande för den syriska sjöfartskammaren när de angripna rättsakterna antogs. Rådet inte lagt fram tillräcklig bevisning för att styrka sökandens ställning som direktör för det syrisk-turkiska affärsmannarådet och sökandens roll som Turkiets hedersambassadör i Syrien.

e)      Slutsats om sökandens ställning som ledande affärsman med verksamhet i Syrien

128    Mot bakgrund av det ovan anförda finner tribunalen att rådet har lagt fram en mängd tillräckligt konkreta, precisa och samstämmiga indicier som gör det möjligt att fastställa att sökanden är en ledande affärsman med verksamhet i Syrien på grund av sina ekonomiska intressen, särskilt inom sjöfartssektorn och turismsektorn, samt på grund av sin ledande befattning i det syrisk-ryska affärsmannarådet.

f)      Anknytningen till den syriska regimen

129    Sökanden har gjort gällande att rådet endast kan föra upp namnen på ledande affärsmän med verksamhet i Syrien om de verkligen har anknytning till den syriska regimen, kan påverka den syriska regimen eller utgöra en risk för kringgående. Sökanden har i detta avseende hävdat att även om han skulle anses vara en framgångsrik eller ledande person med verksamhet i Syrien, har han inte något samröre med den syriska regimen eller ingår i den begränsade krets av ledande affärsmän med verksamhet i Syrien som definieras i skäl 6 i beslut 2015/1836.

130    I förevarande fall upptogs sökandens namn i förteckningarna i fråga i det lagstiftningssammanhang som utgörs av beslut 2013/255, i dess lydelse enligt beslut 2015/1836. I beslut 2015/1836 infördes bland annat, såsom ett objektivt, självständigt och tillräckligt kriterium för upptagande, kriteriet ”ledande affärsmän med verksamhet i Syrien”, vilket innebär att rådet inte längre är skyldigt att visa att denna kategori av personer har en koppling till den syriska regimen, eller att denna kategori av personer har en koppling till stöd som ges till denna regim eller till fördelar som regimen ger, eftersom det för att tillämpa de restriktiva åtgärderna på en person är tillräckligt att personen är en ledande affärsman med verksamhet i Syrien. Det följer inte heller på något sätt av beslut 2013/255, i dess lydelse enligt beslut 2015/1836, att det ankommer på rådet att lägga fram bevisning för att såväl villkoret om ledande affärsman som villkoret om tillräcklig anknytning till regimen är uppfyllda (se, för ett liknande resonemang, dom av den 9 juli 2020, Haswani/rådet, C‑241/19 P, EU:C:2020:545, punkterna 71–74, dom av den 4 april 2019, Sharif/rådet, T‑5/17, EU:T:2019:216, punkterna 55 och 56 (ej publicerad), och beslut av den 11 september 2019, Haswani/rådet, T‑231/15 RENV, ej publicerad, EU:T:2019:589, punkt 56).

131    Tribunalen har i enlighet härmed fastställt att det är möjligt att ur kriteriet ”ledande affärsmän med verksamhet i Syrien” härleda en motbevisbar presumtion om samröre med den syriska regimen (se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 april 2019, Sharif/rådet, T‑5/17, EU:T:2019:216, punkt 106, och beslut av den 11 september 2019, Haswani/rådet, T‑231/15 RENV, ej publicerat, EU:T:2019:589, punkt 60). Denna presumtion är tillämplig när rådet har kunnat visa inte bara att personen är en affärsman med verksamhet i Syrien, utan även att personen kan anses ha inflytande. Såsom framgår av skäl 6 i beslut 2015/1836 är det nämligen den inverkan som denna kategori av personer kan ha på den syriska regimen som rådet avser att utnyttja genom att, medelst de restriktiva åtgärder som rådet vidtar mot dem, förmå dem att utöva påtryckningar på den syriska regimen att ändra sin repressiva politik. När rådet har lyckats visa det inflytande som en affärsman kan utöva på regimen presumeras det således föreligga en koppling mellan nämnda person och den syriska regimen.

132    Det ska emellertid erinras om att tribunalens iakttagande av reglerna om bevisbörda och bevisföring i fråga om restriktiva åtgärder förutsätter att tribunalen iakttar den princip som följer av den fasta rättspraxis som anges i punkt 38 ovan och som domstolen erinrade om i domen av den 11 september 2019, HX/rådet (C‑540/18 P, ej publicerad, EU:C:2019:707, punkterna 48–50), enligt vilken bevisbördan i huvudsak åvilar institutionen vid ett bestridande av att skälen för upptagande i förteckningen är välgrundade.

133    Sökanden kan följaktligen inte åläggas ett orimligt beviskrav för att bryta presumtionen om samröre med den syriska regimen. Sökanden ska således anses ha lyckats bryta nämnda presumtion om han anför argument eller omständigheter på grundval av vilka tillförlitligheten av den bevisning som rådet lagt fram eller bedömningen av denna, bland annat med avseende på de villkor som uppställs i artikel 27.3 och artikel 28.3 i beslut 2013/255, allvarligt kan ifrågasättas eller om han inför unionsdomstolen lägger fram en rad indicier på att han inte, eller inte längre, har samröre med regimen eller utövar inflytande över den och inte heller utgör någon reell risk i fråga om kringgående av restriktiva åtgärder, i enlighet med artikel 27.3 och artikel 28.3 i detta beslut (dom av den 8 juli 2020, Zubedi/rådet, T‑186/19, EU:T:2020:317, punkt 71).

134    Tribunalen ska inledningsvis pröva huruvida rådet, för att fastställa kopplingen mellan sökanden och den syriska regimen på grund av sökandens ekonomiska verksamhet, endast har åberopat presumtionen om samband, i den mening som avses i den rättspraxis som nämnts ovan i punkterna 130 och 131. Tribunalen ska därför pröva huruvida den bevisning som rådet har lagt fram och som ingår i handling WK 1755/2020 INIT gör det möjligt att uttryckligen fastställa sambandet mellan sökandens ekonomiska verksamhet och den syriska regimen eller om rådet endast har grundat sig på den ovannämnda presumtionen om samband.

135    Vad för det första gäller AKSSA, finns det inte någon bevisning i handling WK 1755/2020 INIT som gör det möjligt att fastställa en särskild koppling mellan detta rederi, som dessutom inte är Syriens enda rederi, och den syriska regimen.

136    Vad för det andra gäller Phoenicia Tourism Company framgår det av webbplatsen The Syria Report, och detta har bekräftats av sökanden, att detta bolag har ingått ett avtal med det syriska ministeriet för turism.

137    För det tredje framgår det av handling WK 1755/2020 INIT, särskilt av artiklarna från nyhetsbyrån Reuters och webbplatsen Al Janoubia, att Cham Holding, som tillhör Rami Makhlouf, som stöder den syriska regimen och är kusin till Bashar Al-Assad, har kopplingar till den syriska regimen.

138    Vad slutligen, och för det fjärde, gäller sökandens befattning vid det syrisk-ryska affärsmannarådet, påpekar tribunalen att den bevisning som rådet har lagt fram inte gör det möjligt att fastställa nämnda affärsmannaråds ställning i förhållande till den syriska regimen. Dessutom preciseras inte kopplingen mellan det syrisk-ryska affärsmannarådet och den syriska regimen på något sätt i bevisningen. Handling WK 1755/2020 INIT gör det således inte möjligt att fastställa kopplingen mellan den befattning som sökanden innehade och den syriska regimen.

139    De enda omständigheter som rådet har åberopat för att styrka kopplingen mellan sökanden och den syriska regimen, utöver presumtionen om samröre med den syriska regimen, avser följaktligen dels Phoenicia Tourism Company, dels Cham Holding.

140    Vad gäller Phoenicia Tourism Company konstaterar tribunalen, såsom slagits fast i punkt 179 ovan, att även om detta företag har ingått ett avtal med det syriska ministeriet för turism är omständigheterna kring ingåendet av detta avtal, liksom det konkreta genomförandet av turismprojektet på ön Ruad, inte tydliga. Rådet, som har bevisbördan, kan därför inte enbart åberopa detta avtal för att styrka kopplingen mellan sökanden och den syriska regimen, i den mening som anges i skäl 6 i beslutet 2015/1836 (se punkt 9 ovan).

141    Vad gäller Cham Holding har sökanden visat att han lämnat styrelsen i detta bolag och endast är aktieägare i bolaget. Rådet har inte lagt fram någon bevisning som förklarar hur sökanden, trots att han lämnat styrelsen, upprätthåller en särskild koppling till Cham Holding eller Rami Makhlouf och, mer allmänt, till den syriska regimen.

142    Rådet kan således endast åberopa presumtionen om en koppling till den syriska regimen för att styrka kopplingen mellan sökanden och nämnda regim. Tribunalen ska därför pröva huruvida de omständigheter som sökanden har anfört gör det möjligt att bryta presumtionen om samröre med den syriska regimen.

143    I detta sammanhang ska tribunalen pröva de argument som sökanden har anfört i syfte att visa att han inte har något samröre med den syriska regimen, att han inte kan påverka den syriska regimen eller utgör en risk för kringgående.

144    Sökanden har för det första hävdat att han lämnade Syrien för att bosätta sig i Libanon år 2012 på grund av den syriska regimens agerande, mot vilken han är motståndare. Efter år 2012 har han endast rest till Syrien vid två tillfällen.

145    Tribunalen konstaterar att det är ostridigt mellan parterna att sökanden är bosatt i Libanon sedan år 2012. Denna omständighet innebär emellertid inte nödvändigtvis att sökanden inte fortsätter att ha ekonomiska intressen i Syrien eller att inneha befattningar i organ och institutioner som har samband med det ekonomiska livet i landet. Såsom framgår av punkt 128 ovan har rådet lagt fram en rad indicier som i huvudsak visar att sökanden fortfarande har ekonomiska intressen i Syrien. Även om sökanden antas ha begett sig till Syrien i samband med att hans mor avled, innebär detta inte att han inte har rest till Syrien vid andra tillfällen. Det antal gånger som han rest till Syrien efter sin flytt till Libanon är för övrigt irrelevant, eftersom sökanden fortfarande har intressen i Syrien.

146    För det andra anser sökanden att hans motstånd mot den syriska regimen har haft negativa konsekvenser för honom. Den syriska säkerhetstjänsten utfärdade en arresteringsorder mot honom efter det att han hade lämnat Syrien. Till stöd för sitt påstående har sökanden ingett ett cirkulär från Syriens säkerhetstjänst från den 21 oktober 2014, i vilket det, beträffande ett cirkulär från den 18 oktober 2014 om inledande av en utredning avseende vissa personer, anges att sökanden ska uteslutas från det sistnämnda cirkuläret på grund av att ”skälen inte längre föreligger”.

147    Den omständigheten att sökanden blev föremål för en utredning år 2014 kan under de aktuella omständigheterna inte utgöra ett indicium på att han inte har någon anknytning till den syriska regimen. Det ska nämligen påpekas att sökanden avfördes från utredningen endast tre dagar efter det att han hade inkluderats i densamma och att det inte framgår av handlingarna i målet att de syriska myndigheterna vidtog några som helst åtgärder mot sökanden under denna korta tidsperiod. Tribunalen konstaterar dessutom, i likhet med rådet, att skälen till att sökandens namn togs med i denna utredning och skälen till att det ansågs att skälen härför inte längre förelåg inte preciseras i den handling som sökanden hade ingett. Sökanden har i detta avseende anfört att den syriska underrättelsetjänsten inte har gett någon motivering till ”arresteringsordern” och att dessa handlingar omfattas av krigslagen. Även om dessa preciseringar framstår som rimliga, har sökanden inte styrkt dem och har inte lämnat någon förklaring till varför denna utredning enligt honom skulle inledas, bortsett från den syriska regimens förmodade vilja att skada honom. Slutligen kan det konstateras att vid tidpunkten för antagandet av de angripna rättsakterna, det vill säga sex år efter utfärdandet av denna order, var sökanden inte föremål för någon utredning från Syriens säkerhetstjänst.

148    Sökanden har för det tredje hävdat att han stöder humanitära och civilrättsliga organisationer som är motståndare till den syriska regimen och som hjälper och bistår syriska flyktingar. Sökanden har dessutom gjort gällande att han träffat representanter för europeiska länder för att diskutera den syriska regimens förtryck.

149    Till stöd för sina påståenden har sökanden för det första ingett en förklaring av den 20 april 2020 från en tidigare ambassadör för Republiken Frankrike i Syrien och för Malteserorden i Libanon. I denna förklaring angav den tidigare ambassadören att han hade lärt känna sökanden under sin vistelse i Syrien och att de båda hade blivit vänner. Den tidigare ambassadören har förklarat att han återsåg sökanden i Libanon, efter år 2011, och att sökanden hade visat ett livligt intresse för den humanitära verksamhet som Malteserorden i Libanon bedrev till förmån för syriska flyktingar, till förmån för vilka han hade gett ekonomiskt stöd. Slutligen har han påpekat att sökanden i samband med deras möten hade hänvisat till den ”dramatiska situationen” i Syrien. Den tidigare ambassadören ska ha noterat att sökanden uttryckte en stark reservation mot den styrande regimen, mot vilken han ofta uttryckte stark kritik, och vilken han inte tvekade att hålla ansvarig för försämringen av situationen i landet.

150    För det andra har sökanden ingett en skrivelse av den 27 april 2020 från en person som arbetar för en humanitär organisation. [konfidentiellt](1) Sökanden har, utöver beskrivningen i denna skrivelse, lämnat mer utförlig information om dessa verksamheter i repliken. [konfidentiellt]

151    För det tredje ingav sökanden en skrivelse av den 27 april 2020 från en annan person som var involverad i en annan humanitär organisation. [konfidentiellt]

152    För det fjärde har sökanden ingett en skrivelse av den 27 april 2020 från en tredje person. [konfidentiellt]

153    För det femte har sökanden åberopat sin familjs inblandning i Phoenicia Maritime Training Centre. Det är i princip en läroanstalt för sjöutbildning i Syrien vilken hade bildats av sökandens söner och som har till syfte att utbilda unga invånare på ön Ruad mot en symbolisk avgift. I enlighet härmed bedrivs inte verksamheten vid detta centrum i vinstsyfte. Enligt sökanden erbjuder detta centrum ett alternativ till unga invånare på ön Ruad, vilka befarar att de ska tas ut för militärtjänstgöring eller arresteras. Mer allmänt har sökanden hävdat att invånarna på ön Ruad ses som motståndare till regimen, eftersom de tillhör den sunnitiska grenen av islam.

154    Tribunalen konstaterar inledningsvis att sökandens argument, att hans inblandning i Phoenicia Maritime Training Centre ska förstås som ett bevis på att han motsätter sig den syriska regimen, varken stöds av innehållet i intyget av den 23 december 2019 vilket visar att bildandet av detta center officiellt godkänts eller av innehållet i nämnda centers prislista av den 1 juli 2020. Sökanden har inte lagt fram någon annan bevisning till stöd för sitt påstående.

155    Vad därefter gäller sökandens förklaringar ska det påpekas att i avsaknad av unionsrättsliga bevisregler har unionsdomstolen fastställt en princip om fri bevisföring och om fria bevismedel som ska förstås som en möjlighet att, för att bevisa en viss omständighet, göra gällande alla former av bevisning, såsom vittnesbevisning, dokumenterade bevis och bekännelser. På motsvarande sätt har unionsdomstolen slagit fast en princip om fri bevisvärdering, enligt vilken domaren har att fritt bedöma trovärdigheten eller, med andra ord, värdet av bevisningen (dom av den 13 december 2018, Iran Insurance/rådet, T‑558/15, EU:T:2018:945, punkt 153 och där angiven rättspraxis).

156    Dessutom ska flera omständigheter beaktas vid bedömningen av ett dokuments bevisvärde, såsom dokumentets ursprung, omständigheterna kring dess utarbetande, vem det är ställt till samt frågan huruvida det till sitt innehåll verkar rimligt och tillförlitligt (se dom av den 13 december 2018, Iran Insurance/rådet, T‑558/15, EU:T:2018:945, punkt 154 och där angiven rättspraxis).

157    Vad närmare bestämt gäller vittnesmålen ska de, under alla omständigheter, framstå som tillförlitliga och trovärdiga på grund av att de uppvisar ett övergripande sammanhang och de har särskild tyngd om de, på viktiga punkter, stöds av övriga sakuppgifter i akten (se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 maj 2015, Dalli/kommission, T‑562/12, EU:T:2015:270, punkt 78).

158    I förevarande fall ska det för det första påpekas att de förklaringar som sökanden har lämnat härrör från en tidigare ambassadör för Republiken Frankrike och för Malteserorden samt från personer på höga poster inom humanitära organisationer. Detta har inte bestritts av rådet.

159    För det andra finns det inte någon uppgift i handlingarna i målet som tyder på att upphovsmännen till dessa uttalanden har ett personligt intresse i förevarande tvist eller att de har kopplingar till varandra, vilket innebär att det inte kan presumeras att de har samrått för att tillhandahålla sökanden samstämmiga uttalanden. Rådet har för övrigt inte påstått detta.

160    För det tredje är det till tribunalen som dessa uttalanden riktar sig. Upphovsmännen till dessa uttalanden, och särskilt den tidigare ambassadören för Republiken Frankrike och för Malteserorden, upprättade dessa handlingar med full kännedom inte bara om det system med restriktiva åtgärder som unionen har infört gentemot Syrien och om det mål som eftersträvas, såsom det erinrats om ovan i punkterna 2,5 och 9, utan även om den betydelse som förevarande talan har för sökanden.

161    För det fjärde överensstämmer innehållet i de fyra uttalandena med avseende på deras innehåll. Samtliga har beskrivit sökanden som öppet kritisk mot den syriska regimens politik och angett att han lämnat ekonomiskt stöd till de program som inrättats för att hjälpa syriska flyktingar.

162    Vad, för det femte, gäller de objektiva uppgifter som finns i de handlingar som bekräftar innehållet i sökandens förklaringar, i enlighet med den rättspraxis som anges i punkt 157 ovan, ska det påpekas att sökanden har lagt fram e‑postmeddelanden som visar att han var i kontakt med sekretariatet för Republiken Frankrikes ambassadör (som vid denna tidpunkt var en annan person än den som har uttalat sig i detta mål) för att anordna ett möte år 2016 och att han anordnade en middag år 2013, till vilken Konungariket Spaniens dåvarande ambassadör, en annan spansk diplomat och unionens dåvarande ambassadör i Libanon hade inbjudits. Den sistnämnda personen har bekräftat att hon deltog i middagen.

163    För det sjätte och avslutningsvis konstaterar tribunalen att rådet inte har anfört något argument som syftar till att ifrågasätta tillförlitligheten av de uttalanden som sökanden har lämnat in.

164    Sökandens uttalanden ska således anses vara rimliga och tillförlitliga, i enlighet med den rättspraxis som det erinrats om i punkt 156 ovan.

165    Vad gäller innehållet i dessa uttalanden hänvisas det i samtliga till sökandens mycket starka kritik mot den syriska regimens politik, men även till det ekonomiska stöd som han har gett humanitära organisationer vilka stöder syriska flyktingar. Uttalandena bekräftar dessutom de förbindelser som sökanden har med diplomatiska företrädare för medlemsstater i unionen och för unionen själv.

166    Såsom rådet har påpekat har sökanden inte lämnat några ytterligare uppgifter om de humanitära organisationers verksamhet som han påstår sig stödja, eller om deras motstånd mot den syriska regimen, utöver dem som följer av ovannämnda uttalanden och av hans inlagor. Rådet har emellertid inte påstått att de humanitära organisationerna inte existerar. Rådet hade tillgång till namnet på sådana organisationer och hade därför möjlighet att lägga fram bevis för att den verksamhet som bedrevs av organisationerna inte var den som beskrivs i uttalandena eller i sökandens skrivelser.

167    Rådet anser dessutom att det är troligt att sökanden försökte dölja sina band till den syriska regimen för att inte äventyra sin internationella verksamhet och kontakterna med sina europeiska och globala partner. Sökanden var således noga med att bedriva välgörande verksamhet och med att reservera sig mot regimen i de relationer som han upprätthöll med sina internationella kontakter.

168    Vid förhandlingen uppgav rådet för tribunalen att artikeln på webbplatsen Eqstad utgjorde ett bevis för att sökandens beteende syftade till att dölja banden till den syriska regimen.

169    Ett sådant indicium kan emellertid inte anses vara tillräckligt för att underbygga rådets påstående. I denna artikel behandlas nämligen inte sökandens band till humanitära organisationer eller till företrädare för unionens medlemsländer, utan hans flytt till Libanon, och den stöds inte heller av någon annan bevisning.

170    Slutligen har rådet inte anfört någon omständighet som syftar till att misskreditera innehållet i de uttalanden som sökanden har ingett. När rådet tillfrågades vid förhandlingen gjorde det endast gällande att uttalandena skulle vägas mot den bevisning som rådet hade lagt fram, utan att anföra några särskilda omständigheter för att ifrågasätta dem.

171    Mot bakgrund av det ovan anförda konstaterar tribunalen att de förklaringar som sökanden har lämnat visar att han tog avstånd från den syriska regimen och att han finansierar humanitära uppdrag till stöd för syriska flyktingar.

172    För det fjärde har sökanden anfört att den syriska regimen är särskilt irriterad över att han, genom Phoenicia Tourism Company, vann anbudsinfordran avseende turismutvecklingen på ön Ruad, och därefter vägrade att investera i denna och att sätta igång arbetet med att uppföra ett hotell. Sökanden anser att den omständigheten att han vann denna anbudsinfordran i huvudsak gjorde det möjligt för honom att återvinna kontrollen över den mark som hade exproprierats till nackdel för hans familj år 1983. Han investerade emellertid aldrig i projektet, vilket ledde till att regimen hotade att vidta rättsliga åtgärder.

173    Till stöd för sina påståenden har sökanden åberopat dels dekret nr 3 053 från Syriens president, vilket det syriska ministeriet för turism mottog den 1 januari 1983, i vilket det i artikel 1 föreskrivs att mark ska exproprieras på ön Ruad för att genomföra ett turismprojekt, dels tre handlingar avseende mark som innehas av vissa personer som har efternamnet Sabra. I de två första handlingarna, daterade den 21 januari 1962 respektive den 1 mars 1977, nämns inte sökandens namn. I den tredje handlingen, som upprättades av direktoratet för fastigheter i Tartus den 25 maj 2006, anges sökandens namn. Slutligen har sökanden ingivit en odaterad handling, enligt vilken den mark som hans farfar innehade har exproprierats inom ramen för turismprojektet på ön Ruad.

174    Först och främst ska det påpekas att sökanden i repliken har preciserat att inte all mark som hans familj äger på ön Ruad har exproprierats. Detta då marken till viss del inte är belägen på den del av ön där regimen avsåg att utveckla turismprojektet. Tribunalen konstaterar i detta hänseende att sökanden endast har visat att en fastighet som tillhörde en av hans familjemedlemmar har exproprierats.

175    Sökanden har vidare inte förnekat att han i augusti 2012 betalade ett belopp motsvarande kostnaderna för deltagandet i anbudsförfarandet, vilket uppgick till 1 procent av de beräknade totala kostnaderna för projektet, det vill säga 7 miljoner SYP, vilket enligt sökanden motsvarade cirka 88 501 euro. Denna inbetalning var inte återbetalningsbar. Sökanden har dessutom företett bevis på att han i maj år 2013 betalade en fullgörandegaranti om 14 316 600 SYP (cirka 113 732 euro).

176    Det ska medges att inbetalningen av dessa penningbelopp utgör en form av investering i turismprojektet på ön Ruad, även om sökanden i princip har hävdat att det inte var fråga om en investering som den syriska regimen förväntade sig av honom.

177    Däremot kan det konstateras att rådet inte har visat att sökanden har gjort någon annan inbetalning eller investering inom ramen för turismprojektet på ön Ruad.

178    Slutligen har sökanden, såsom angetts ovan i punkt 90, visat att Phoenicia Tourism Company inte var verksamt till och med år 2019. Det kan visserligen inte uteslutas, såsom för övrigt har påpekats i punkt 95 ovan, att detta företag var verksamt vid tidpunkten för antagandet av de angripna rättsakterna. Som framgår av punkterna 92 och 93 ovan är beviset för bolagets aktivitet emellertid knutet till skrivelsen av den 25 februari 2020, i vilket sökanden hotades med rättsliga åtgärder för det fall det uteblivna fullgörandet av avtalet inte upphörde.

179    Av det ovan anförda följer att även om sökanden faktiskt är inblandad i turismprojektet på ön Ruad och, sedan skrivelsen av den 25 februari 2020, är skyldig att fullgöra projektet, är de omständigheter under vilka han anslöt sig till nämnda projekt och det konkreta genomförandet av detta inte tydliga. Tribunalen konstaterar att det inte med säkerhet går att säga att sökanden endast avsåg att återvinna den exproprierade marken som hade tillhört hans familj, vilket skulle ha kunnat utgöra en omständighet för att bryta presumtionen om samröre med den syriska regimen, men att det inte heller med säkerhet går att säga att han gjorde allt för att säkerställa utvecklingen av turismprojektet på ön Ruad i enlighet med den syriska regimens önskan. Rådets påstående att sökanden inte har påbörjat arbetena inom ramen för projektet av skäl som han inte själv rår över har nämligen inte på något sätt styrkts. Vid prövningen av de argument som sökanden har anfört för att motbevisa presumtionen om samband finner tribunalen att sökanden inte kan stödja sig på skälen till att han ingick avtalet om turismprojektet på ön Ruad för att bryta denna presumtion.

180    För det femte och slutligen har sökanden bestritt uppgiften att han skulle vara nära affärspartner till Rami Makhlouf, som stöder den syriska regimen och är kusin till Bashar al-Assad, en person som han inte haft kontakt med sedan tolv år. Sökanden har närmare bestämt hävdat att uppgifterna i handling WK 1755/2020 INIT, enligt vilka sökanden har ett nära samarbete med Rami Makhlouf i livsmedelsbranschen, är felaktiga. Han har aldrig bedrivit någon verksamhet inom denna sektor, med undantag för verksamheten i OVO. Sökanden har dessutom hävdat att han inte har tillhandahållit tjänster åt fartyg som transporterar livsmedel. Enligt sökanden har han och Rami Makhlouf endast en sak gemensam, och det är att de båda innehade andelar i Cham Holding.

181    Det följer av punkt 106 ovan att sökanden har visat att OVO var upplöst vid tidpunkten för antagandet av de angripna rättsakterna. När nämnda rättsakter antogs innehade sökanden däremot fortfarande andelar i Cham Holding, som, såsom framgår av de uppgifter som publicerats på nyhetsbyrån Reuters webbplats och webbplatserna Eqstad, al Arabiya News, Enab Baladi och Al Janoubia, innehades av Rami Makhlouf. Tribunalen konstaterar emellertid att sökanden har lämnat sitt uppdrag som styrelseledamot i Cham Holding (se punkt 102 ovan), och på så sätt markerat att han önskade distansera sig från detta bolags verksamhet. Sökandens önskan att distansera sig från Cham Holding, vilket är föremål för restriktiva åtgärder från unionens och Amerikas förenta staters sida, stöds för övrigt av artiklarna från webbplatserna Eqstad, al Arabiya News och Enab Baladi.

182    Genom att visa att han inte bedriver verksamhet inom livsmedelssektorn och att han distanserat sig från Cham Holding har sökanden följaktligen lyckats ifrågasätta de omständigheter som rådet grundat sig på för att anse att han var en nära affärspartner till Rami Makhlouf.

183    Mot bakgrund av det ovan anförda konstaterar tribunalen att sökanden, för att bryta presumtionen om samröre med den syriska regimen, kan göra gällande att han har visat att han öppet kritiserade den syriska regimen och att han ekonomiskt bistod humanitära organisationer till förmån för syriska flyktingar. Han har dessutom ifrågasatt påståendet att han är en nära affärspartner till Rami Makhlouf, som stöder den syriska regimen och är kusin till Bashar al-Assad.

184    Såsom framgår av punkt 133 ovan består en av sökandens möjligheter att bryta presumtionen om samröre med den syriska regimen i att han lägger fram en rad indicier på att han inte utövar inflytande över den syriska regimen.

185    Med hänsyn till sökandens politiska lyhördhet, de bidrag han ger till humanitära organisationer som stöder syriska flyktingar och den omständigheten att han har distanserat sig från Rami Makhlouf, anser tribunalen att det är föga troligt att han har kopplingar till den syriska regimen. Det är följaktligen inte säkert att sökanden, med anledning av de restriktiva åtgärder som vidtagits mot honom, föranleds att utöva det inflytande på den syriska regimen som är nödvändigt för att öka trycket på den för att den ska ändra sin repressiva politik.

186    Även om det är riktigt att det framgår av den bevisning som rådet har lagt fram att sökanden har ekonomiska intressen inom sjöfartssektorn och turismsektorn och att han innehar en ledande befattning i det syrisk-ryska affärsmannarådet, har han likväl lyckats bryta presumtionen om en koppling mellan honom och den syriska regimen.

187    Mot bakgrund av det ovan anförda finner tribunalen att sökandens ställning som en affärsman med verksamhet i Syrien är styrkt. Det är däremot inte styrkt att han har ställning som ledande affärsman.

188    Tribunalen finner således att det första skälet för att ta upp sökandens namn i förteckningarna i fråga, vilket har samband med ställningen som ledande affärsman med verksamhet i Syrien, inte är styrkt.

5.      Samröret med den syriska regimen

189    Tribunalen ska pröva huruvida sökandens situation utgör tillräcklig bevisning för att han stöder eller gagnas av den syriska regimens politik. Vid en sådan bedömning ska inte bevisningen bedömas isolerat, utan i det sammanhang i vilket den ingår. Mot den bakgrunden har rådet fullgjort sin bevisbörda om rådet vid unionsdomstolen redogör för tillräckligt konkreta, precisa och samstämmiga indicier som gör det möjligt att fastställa att den person som omfattas av en åtgärd om frysning av tillgångar har en tillräcklig anknytning till den regim som ska bekämpas (se dom av den 9 september 2016, Tri-Ocean Trading/rådet, T‑709/14, ej publicerad, EU:T:2016:459, punkt 42 och där angiven rättspraxis).

190    Enligt de skäl för upptagande i förteckningen som det erinrats om i punkterna 14 och 44 ovan, ger sökanden finansiellt och ekonomiskt stöd till den syriska regimen, bland annat genom bolag i utlandet och genom sin affärsverksamhet, men även på grund av sin penningtvätt, och han gagnas av den syriska regimen inom ramen för sin verksamhet i fastighetsbranschen.

191    Tribunalen konstaterar således att skälen till att rådet ansåg att sökanden stödde den syriska regimen och drog fördel av de överlappade skäl som ledde till att han ansågs vara en ledande affärsman med verksamhet i Syrien.

192    Det ska i detta hänseende erinras om att det inte kan uteslutas att skälen för upptagande i förteckningen i viss mån sammanfaller med varandra för en viss person, i den meningen att en person kan betecknas som en ledande affärsman med verksamhet i Syrien och, i sin verksamhet, anses gagnas av den syriska regimen eller stödja den genom denna verksamhet. Detta framgår just av att, som följer av skäl 6 i beslut 2015/1836, det nära sambandet med den syriska regimen och det stöd till denna som denna kategori av personer ger är ett av skälen till att rådet beslutade att bilda denna kategori. Icke desto mindre rör det sig, även under detta antagande, om olika kriterier (dom av den 23 september 2020, Kaddour/rådet, T‑510/18, EU:T:2020:436, punkt 77).

a)      Ekonomiskt och finansiellt stöd till den syriska regimen 

193    Det framgår av skälen till upptagandet av sökanden i förteckningarna i fråga att han ger ekonomiskt stöd till den syriska regimen dels genom sin affärsverksamhet, dels genom penningtvätt.

194    För det första, vad gäller sökandens affärsverksamhet, nämns hans ställning som ”rederimagnat” i skälen för upptagande i förteckningen. Det har i detta avseende slagits fast i punkt 81 ovan att sökanden endast äger AKSSA. Även om detta innehav inte är helt betydelselöst inom rederiernas verksamhetsområde (se punkt 69 ovan), är enbart innehavet av detta bolag inte tillräckligt för att beteckna sökanden som ”rederimagnat”. Det framgår nämligen av en samlad bedömning av skälen för upptagande att det är det stora antalet ekonomiska intressen som sökanden har inom sjöfartssektorn som föranledde rådet att kvalificera honom på detta sätt. Även om sökanden antas vara en ”rederimagnat” enbart på grund av det ekonomiska intresse som AKSSA utgör, ska det påpekas att rådet inte har förklarat på vilket sätt han skulle stödja den syriska regimen genom AKSSA. Detta framgår under alla omständigheter inte heller av den bevisning som finns i handling WWK 1755/2020 INIT.

195    För det andra framhålls det i skälen att sökanden stöder den syriska regimen i egenskap av nära anknuten affärspartner till Rami Makhlouf. Till att börja med framgår det av den artikel som Le Monde publicerat och upplysningar från webbplatserna World Crunch, Eqstad, al Arabiya News och MEIRSS att sökanden, som är involverad i handeln med livsmedel med Rami Makhlouf, har gjort det möjligt för den syriska regimen att kringgå de restriktiva åtgärderna, eftersom det europeiska embargot inte avsåg livsmedel.

196    Tribunalen konstaterar inledningsvis att OVO, som var den enhet genom vilken sökanden bedrev verksamhet inom livsmedelssektorn, inte längre existerar, vilket framgår av punkt 98 ovan.

197    Vad gäller Cham Holding, som tillhör Rami Makhlouf och i vilket sökanden är aktieägare, framgår det inte av den bevisning som rådet har lagt fram att detta företag är verksamt inom livsmedelssektorn.

198    Slutligen ges i handling WWK 1755/2020 INIT inga ytterligare upplysningar om formerna för sökandens och Rami Makhloufs samarbete inom livsmedelssektorn.

199    Vidare, vad gäller stödet till den syriska regimen genom Cham Holding, som tillhör Rami Makhlouf och i vilket sökanden är aktieägare, framgår det av den artikel som publicerats av nyhetsbyrån Reuters och på webbplatserna al Arabiya News, Enab Baladi och Al Janoubia att Cham Holding har en koppling till den syriska regimen. I dessa artiklar förklaras emellertid inte hur detta företag ger ekonomiskt stöd till den syriska regimen.

200    Slutligen har sökanden, såsom slagits fast i punkt 182 ovan, på goda grunder ifrågasatt sin ställning som nära anknuten affärspartner till Rami Makhlouf.

201    Rådet har följaktligen inte styrkt att sökanden stöder den syriska regimen på grund av sin ställning som nära anknuten affärspartner till Rami Makhlouf.

202    För det tredje anges det i skälen för upptagande i förteckningen att sökanden ger ekonomiskt och finansiellt stöd till den syriska regimen genom bland annat sina utländska bolag. Det framgår av punkterna 81, 96 och 106 ovan att sökanden har ekonomiska intressen i Syrien till följd av AKSSA, Phoenicia Tourism Company och Cham Holding. Yass Marine är den enda enheten i utlandet, närmare bestämt i Libanon, i vilken sökanden enligt rådet hade intressen. Såsom anges i punkt 78 ovan har sökanden emellertid visat att detta företag inte existerade. Det framgår visserligen av artikeln på webbplatsen al Arabiya News att AKSSA har två filialer, det ena i Grekland och det andra i Italien, men detta bekräftas inte av någon annan bevisning och rådet har under alla omständigheter endast hänvisat till den verksamhet som sökanden bedriver från Libanon till stöd för påståendet att han stöder den syriska regimen genom sin verksamhet utomlands. Av detta följer att den del av skälen för upptagande i förteckningen enligt vilken sökanden stöder den syriska regimen genom bolag som är belägna i utlandet inte har styrkts i tillräcklig utsträckning.

203    För det fjärde och slutligen ska – eftersom skälen för upptagande avser sökandens övriga affärsverksamhet som kan ge finansiellt och ekonomiskt stöd till den syriska regimen – fallet med Phoenicia Tourism Company prövas. Även om det har fastställts, utan att detta har bestritts, att sökanden har ingått ett avtal med det syriska ministeriet för turism om förvaltning av ett hotell på ön Ruad, har rådet emellertid inte förklarat på vilket sätt ingåendet av ett sådant avtal utgör stöd till den syriska regimen. Den omständigheten att inbetalningar gjordes åren 2012 och 2013 vilka avsåg kostnader som hade samband med deltagandet i anbudsförfarandet samt en fullgörandegaranti räcker inte för att sluta sig till att rådet, vid tidpunkten för antagandet av de angripna rättsakterna, det vill säga mer än sju år efter nämnda inbetalning, har styrkt att sökanden gett ekonomiska stöd. Det framgår inte heller av bevisningen i handling WK 1755/2020 INIT på vilket annat sätt Phoenicia Tourism Company skulle stödja den syriska regimen.

204    I den mån som den befattning som sökanden innehade vid det syrisk-ryska affärsmannarådet ska anses utgöra kommersiell verksamhet, ska det påpekas att handling WK 1755/2020 INIT inte innehåller några uppgifter om det finansiella och ekonomiska stöd som sökanden med hjälp av denna befattning ska ha gett den syriska regimen.

205    Vad för det andra gäller det stöd som sökanden gett till den syriska regimen genom sin verksamhet avseende penningtvätt, ska det påpekas att det framgår av uppgifter från webbplatserna Eqstad, al Arabiya News och Enab Baladi att syriska affärsmän, såsom sökanden, blev libanesiska medborgare i syfte att öppna bankkonton i Libanon och att kunna hjälpa Syriens regim att överföra medel.

206    Sökanden har i detta avseende för det första gjort gällande att dessa påståenden är felaktiga, eftersom de flesta syriska affärsmän som erhållit libanesisk nationalitet inte behövde det, eftersom de redan var medborgare i andra länder. Med andra ord blev han inte libanesisk medborgare för att hjälpa den syriska regimen att kringgå de restriktiva åtgärderna. Tribunalen konstaterar emellertid att sökandens argument utgör en allmän förklaring som inte styrkts och som därför inte kan godtas.

207    Sökanden har vidare åberopat den syriska regimens fabricerade uppgifter om smuggling för att visa att den omständigheten att han hade lämnat Syrien för Libanon inte uppskattades av nämnda regim. Detta argument ska förstås så, att det syftar till att visa att sökanden inte kan ha agerat för den syriska regimen genom att bli libanesisk medborgare. Tribunalen konstaterar emellertid, i likhet med rådet, att sökanden inte har lyckats visa att dessa anklagelser är falska. Det framgår nämligen inte klart av den bevisning som sökanden har lagt fram att det syriska finansministeriets preliminära beslut om beslag nr 932 av den 6 januari 2013 gällde import av begagnade bilar som hade ägt rum flera år tidigare. I detta avseende kan det inte fastställas något samband mellan detta beslut och ankomstregistreringen av den 18 februari 2004 för ett fartyg som transporterade begagnade bilar. De övriga bevis som sökanden har lagt fram, det vill säga bekräftelsen av att konossement nr 259 hade överlämnats till hamnmyndigheterna den 25 februari 2004 och uttalandet av den 6 mars 2004 från Almahaba Transit glas Clearance Company, innehåller inte heller några upplysningar i detta avseende.

208    Såsom slagits fast i punkt 171 ovan har sökanden visat att han tog avstånd från den syriska regimen. Under sådana omständigheter anser tribunalen att sökanden har väckt allvarliga tvivel beträffande skälen till att han blev libanesisk medborgare. Eftersom påståendena om penningtvätt, såsom de angetts i punkt 205 ovan, inte stöds av några andra konkreta omständigheter, finner tribunalen att rådet inte har styrkt att sökanden stödde den syriska regimen genom sådan verksamhet.

209    Mot bakgrund av det ovan anförda finner tribunalen att rådet inte har styrkt att sökanden stöder den syriska regimen.

b)      Fördelar av den syriska regimen

210    Det framgår av skälen för upptagande av sökandens namn i förteckningarna i fråga att han drog fördel av sina kopplingar till den syriska regimen, vilket gjorde det möjligt för honom att utvidga sin verksamhet inom fastighetsbranschen.

211    Det är ostridigt mellan parterna att denna del av skälen för upptagande främst avser den omständigheten att sökanden genom Phoenicia Tourism Company erhöll ett avtal med det syriska ministeriet för turism om utnyttjande av mark för att utveckla och driva ett hotell på ön Ruad.

212    Såsom framgår av punkt 83 ovan har rådet dessutom styrkt att sökanden genom Phoenicia Tourism Company ingick ett avtal med Syriens ministerium för turism som gjorde det möjligt för sökanden att utveckla och driva ett hotell på ön Ruad. Sökanden har för övrigt inte bestritt detta.

213    Sökanden har emellertid förnekat att han drar fördel av det avtal som har ingåtts med det syriska ministeriet för turism och har i huvudsak gjort gällande att han genom detta avtal önskade ta kontrollen över exproprierade fastigheter som tillhörde hans familj och att han i slutändan aldrig investerade i projektet som avsåg uppförande av hotellet på ön Ruad.

214    Med hänsyn till formuleringen av skälen för att ta upp sökandens namn i förteckningarna i fråga, såsom dessa angetts i punkterna 14 och 44 ovan, är det nödvändigt att rådet har styrkt att det verkligen var på grund av sökandens koppling till den syriska regimen som han erhöll avtalet med det syriska ministeriet för turism.

215    Även om det är ostridigt mellan parterna att sökanden tilldelades kontraktet efter en anbudsinfordran, framgår det varken av artikeln med rubriken ”Ministry of Tourism Awards New Contract to manage Arwad Hotel” (”Ministeriet för turism tilldelar ett nytt avtal för att driva ett hotell på Ruad”), som publicerades den 26 november 2012 på webbplatsen The Syria Report, eller någon annan bevisning från handling WK 1755/2020 INIT, att sökanden erhöll avtalet till följd av att han hade en särskild koppling till den syriska regimen. Med andra ord, även om rådet har visat att avtalet faktiskt har ingåtts, har det inte styrkt att sökanden i detta anbudsförfarande använde sig av sina kopplingar till den syriska regimen för att vinna anbudsförfarandet. Enbart den omständigheten att en person vunnit en anbudsinfordran, även om det har lett till att ett avtal har ingåtts med ett ministerium för den syriska regimen, räcker inte för att dra slutsatsen att det föreligger kopplingar som gör det möjligt för den berörda personen att dra fördel av den syriska regimen, i den mening som avses i artikel 27.1 och artikel 28.1 i beslut 2013/255, i dess lydelse enligt beslut 2015/1836.

216    Rådet har således inte styrkt att sökanden har dragit fördel av sina kopplingar till den syriska regimen för att erhålla avtalet om utveckling av turismprojektet på ön Ruad och på så sätt utvidga sin verksamhet inom turismsektorn.

217    Det ska dessutom konstateras att den bevisning som rådet har lagt fram inte gör det möjligt att kontrollera huruvida sökanden har dragit fördel av det avtal som ingåtts på detta sätt, utöver själva ingåendet av nämnda avtal.

218    Sådan bevisning var emellertid nödvändig, eftersom avtalet, såsom framgår av skrivelsen av den 25 februari 2020, ännu inte hade genomförts fullt ut och inte skulle fullgöras på flera månader, vilket innebär att det inte går att dra slutsatsen att sökanden gagnas av den syriska regimens politik i fråga om turism på ön Ruad.

219    Även om det, såsom slagits fast i punkt 179 ovan, inte med säkerhet kan slås fast att sökanden endast avsåg att återvinna den exproprierade mark som tillhörde hans familj, är det inte heller möjligt att slå fast att han hade en bestämd avsikt att utveckla turismprojektet på Ruad, trots skrivelsen av den 25 februari 2020.

220    Den omständigheten att sökanden enligt skrivelsen är skyldig att tillhandahålla en tidsplan för de arbeten som han ska utföra för att fullgöra avtalet, eftersom han annars riskerar rättsliga åtgärder, räcker inte i sig för att visa att sökanden faktiskt avsåg att genomföra turismprojektet på ön Ruad.

221    Rådet, som har bevisbördan, kan således inte visa att sökanden har försökt dra fördel, och faktiskt har dragit fördel, av den syriska regimen genom det avtal som ingåtts med Phoenicia Tourism Company.

222    Rådet har även hänvisat till förmåner som den syriska regimen har beviljat sökanden, såsom de framgår av artikeln på webbplatsen Eqstad. Det ska emellertid påpekas att det i denna artikel görs åtskillnad mellan sökandens situation före och efter år 2011. Det är visserligen riktigt att det i artikeln anges att sökanden erhöll förmåner före år 2011, men det sägs ingenting om förmåner för perioden efter år 2011. Artikeln är vag i fråga om arten av de band som sökanden har till den syriska regimen, men anger att sökanden drog sig ur Cham Holding och flyttade till Libanon. Följaktligen kan artikeln på webbplatsen Eqstad inte anses stödja uppgiften att sökanden gynnades av den syriska regimen vid tidpunkten för antagandet av de angripna rättsakterna.

223    Mot bakgrund av det ovan anförda finner tribunalen att rådet inte har styrkt att sökanden drar fördel av den syriska regimen.

6.      Slutsats

224    Av det ovan anförda följer att rådet varken har styrkt att det fanns grund för det skäl för upptagande av sökandens namn i förteckningarna i fråga som avsåg hans ställning som ledande affärsman med verksamhet i Syrien, eller för det skäl för upptagande av hans namn i nämnda förteckningar som avsåg hans samröre med den syriska regimen.

225    Talan ska således bifallas på sökandens enda grund.

C.      Slutsatser med avseende på talan och verkningarna i tiden av att de angripna rättsakterna ogiltigförklaras

226    Eftersom talan ska bifallas såvitt avser den enda grunden, ska de angripna rättsakterna ogiltigförklaras i den del de avser sökanden.

227    Rådet har i detta avseende, inom ramen för sitt tredje yrkande, yrkat att tribunalen, för det fall tribunalen ogiltigförklarar de angripna rättsakterna i den del de avser sökanden, ska förordna om att verkningarna av beslut 2020/719 ska bestå gentemot honom till dess att den delvisa ogiltigförklaringen av genomförandeförordning 2020/716 får verkan.

228    Vad gäller genomförandeförordning 2020/716 ska det erinras om att enligt artikel 60 andra stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol ska ett avgörande av tribunalen varigenom en förordning förklaras ogiltig, med avvikelse från artikel 280 FEUF, gälla först efter utgången av den överklagandetid som avses i artikel 56 första stycket i stadgan eller, om ett överklagande har skett inom den tiden, efter det att överklagandet har avslagits.

229    Under dessa omständigheter förfogar rådet, i avsaknad av ett överklagande, över en frist om två månader, förlängd med tio dagar med hänsyn till avstånd, räknat från delgivningen av förevarande dom, för att rätta till de åsidosättanden som konstaterats, i förekommande fall genom att vidta nya restriktiva åtgärder mot klaganden.

230    Vad vidare gäller beslut 2020/719 konstaterar tribunalen att rådets beslut (Gusp) 2021/855 av den 27 maj 2021 om ändring av beslut 2013/255 (EUT L 188, 2021, s. 90) ersatte förteckningen i bilaga I till beslut 2013/255 från och med den 29 maj 2021 och att giltighetstiden för de restriktiva åtgärderna förlängdes, vad gäller sökanden, till och med den 1 juni 2022.

231    Sökanden är således för närvarande föremål för en ny restriktiv åtgärd. Av detta följer att ogiltigförklaringen av beslut 2020/719, i den del det avser honom, inte medför att sökandens namn i förteckningen i bilaga I till beslut 2013/255 ska strykas.

232    Det är följaktligen inte nödvändigt att låta verkningarna av beslut 2020/719 bestå.

  Rättegångskostnader

233    Enligt artikel 138.1 i rättegångsreglerna ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats.

234    Sökanden har yrkat att rådet ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom rådet har tappat målet, ska sökandens yrkande bifallas.

Mot denna bakgrund beslutar

TRIBUNALEN (fjärde avdelningen)

följande:

1)      Rådets genomförandebeslut (Gusp) 2020/212 av den 17 februari 2020 om genomförande av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien, rådets genomförandeförordning (EU) 2020/211 av den 17 februari 2020 om genomförande av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien, rådets beslut (Gusp) 2020/719 av den 28 maj 2020 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien och rådets genomförandeförordning (EU) 2020/716 av den 28 maj 2020 om genomförande av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien, ogiltigförklaras i den mån dessa rättsakter avser Abdelkader Sabra.

2)      Europeiska unionens råd ska ersätta rättegångskostnaderna.

Gervasoni

Frendo

Martín y Pérez de Nanclares

Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 16 mars 2022.

Underskrifter


Innehållsförteckning


I. Bakgrund till tvisten och omständigheter som inträffat efter det att talan väckts

II. Förfarandet och parternas yrkande

III. Rättslig bedömning

A. Huruvida bilagorna till sökandens begäran om mer tid för att utveckla talan kan beaktas

B. Prövning i sak

1. Inledande anmärkningar

2. Skälen för upptagande och fastställandet av kriterier för upptagande

3. Bevisningen

4. Ställningen som ledande affärsman med verksamhet i Syrien

a) Sökandens ekonomiska intressen inom sjöfartssektorn

b) Sökandens ekonomiska intressen inom turismsektorn

c) Sökandens övriga affärsintressen

d) Sökandens befattningar i flera organ och institutioner

e) Slutsats om sökandens ställning som ledande affärsman med verksamhet i Syrien

f) Anknytningen till den syriska regimen

5. Samröret med den syriska regimen

a) Ekonomiskt och finansiellt stöd till den syriska regimen

b) Fördelar av den syriska regimen

6. Slutsats

C. Slutsatser med avseende på talan och verkningarna i tiden av att de angripna rättsakterna ogiltigförklaras

Rättegångskostnader




*      Rättegångsspråk: engelska.


1 Konfidentiella uppgifter har utelämnats.