Mål T‑229/04

Konungariket Sverige

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Direktiv 91/414/EEG – Växtskyddsmedel – Verksamma ämnet parakvat – Godkännande för försäljning – Förfarande för meddelande av godkännande – Skydd för människors och djurs hälsa”

Sammanfattning av domen

1.      Jordbruk – Tillnärmning av lagstiftning – Utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden –Direktiv 91/414

(Kommissionens förordning nr 3600/92, artikel 7.1 c och 7.3; rådets direktiv 91/414; kommissionens direktiv 2003/112)

2.      Jordbruk – Tillnärmning av lagstiftning – Utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden – Direktiv 91/414

(Rådets direktiv 91/414, artiklarna 4.1 b iv, 5.1 och 5.4 samt bilaga I)

3.      Jordbruk – Tillnärmning av lagstiftning – Utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden –Direktiv 91/414

(Rådets direktiv 91/414, artikel 4.1 b iv och v andra strecksatsen och artikel 5.1 b)

1.      Vid antagandet av direktiv 2003/112, med ändring av direktiv 91/414 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, i syfte att uppta det verksamma ämnet parakvat i bilaga I, påstod kommissionen i sin granskningsrapport att någon neurotoxicitet inte kunnat påvisas hos parakvat. Kommissionen uppfyller härigenom inte de processuella krav som föreskrivs i artikel 7 i förordning nr 3600/92 om närmare bestämmelser för genomförandet av den första etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i direktiv 91/414 vad gäller prövningen av huruvida det eventuellt föreligger ett samband mellan exponering för parakvat och Parkinsons sjukdom.

I det vetenskapliga underlaget om parakvats neurotoxicitet finns nämligen indikationer på ett samband mellan exponering för parakvat och utvecklingen av Parkinsons sjukdom. Om den rapporterande medlemsstaten har gjort en bedömning utifrån det vetenskapliga underlaget av huruvida det finns ett eventuellt samband mellan parakvat och Parkinsons sjukdom, måste denna bedömning följaktligen ha skett inom ramen för prövningen av parakvats neurotoxicitet. Enligt artikel 7.1 c i förordning nr 3600/92 skall den rapporterande medlemsstatens utvärdering av ett verksamt ämne utmynna i en rapport till kommissionen. Rapporten skall enligt artikel 7.3 i samma förordning tillställas Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa och övriga medlemsstater för information.

Den rapporterande medlemsstatens rapporter innehöll emellertid ingen bedömning av underlaget för ett eventuellt samband mellan användning av parakvat och uppkomst av Parkinsons sjukdom. Kommissionen har varken styrkt eller ens hävdat att någon sådan bedömning tillställts Ständiga kommittén.

(se punkterna 108–110)

2.      I artikel 5.1 i direktiv 91/414 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden föreskrivs att för att ett ämne skall få upptas i bilaga I till detta direktiv krävs att det med beaktande av aktuell vetenskaplig och teknisk kunskap kan antas att användning i enlighet med god växtskyddssed av växtskyddsmedel som innehåller det verksamma ämnet inte medför sådana skadliga effekter på människors hälsa som avses i artikel 4.1 b iv i direktiv 91/414.

Det framgår av artikel 5.1 i det ovannämnda direktivet, tolkad mot bakgrund av försiktighetsprincipen, att det faktum att det finns allvarliga indicier som, utan att undanröja all vetenskaplig osäkerhet, ger upphov till rimligt tvivel om ett ämnes oskadlighet för människors hälsa i princip utgör hinder för att uppta ämnet i bilaga I till direktiv 91/414. Försiktighetsprincipen syftar nämligen till att förebygga potentiella risker. Hypotetiska risker – som bygger på vetenskapliga hypoteser som inte har något stöd – kan däremot inte godtas.

Enligt artikel 5.4 i direktiv 91/414 får upptagande av ett verksamt ämne i bilaga I beläggas med vissa användningsrestriktioner. Denna bestämmelse innebär att ämnen som inte uppfyller kraven i artikel 5.1 i samma direktiv kan upptas i bilaga I om vissa restriktioner som undanröjer problematisk användning av det berörda ämnet föreskrivs.

Eftersom denna bestämmelse är ett undantag från artikel 5.1 i direktiv 91/414 skall den tolkas mot bakgrund av försiktighetsprincipen. Innan ett ämne kan upptas i bilaga I till detta direktiv skall det visas utom alla rimliga tvivel att användningsrestriktionerna för det aktuella ämnet säkerställer en användning som överensstämmer med kraven i nämnda artikel 5.1.

(se punkterna 160, 161, 169, 170, 223, 224 och 227)

3.      I artikel 5.1 i direktiv 91/414 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden görs skillnad mellan å ena sidan människors och djurs hälsa (gentemot vilka några skadliga effekter inte tolereras) och å andra sidan miljön (gentemot vilken endast oacceptabla skadliga effekter är förbjudna). Även i artikel 4.1 b i direktiv 91/414 görs skillnad mellan skadliga effekter på människors och djurs hälsa (artikel 4.1 b iv i direktiv 91/414) och oacceptabel inverkan på miljön (artikel 4.1 b v i direktiv 91/414). Det följer av en sådan uppbyggnad av artiklarna 4 och 5 i direktiv 91/414 att vid bedömningen av ett verksamt ämne med avseende på djurs hälsa enligt artikel 5.1 b i direktiv 91/414, avser den hänvisning som görs till artikel 4.1 b i samma direktiv endast den bestämmelse som särskilt avser djurs hälsa, nämligen artikel 4.1 b iv i det aktuella direktivet.

Eftersom artikel 4.1 b iv i direktiv 91/414 särskilt behandlar effekterna för djurs hälsa av en produkt innehållande det verksamma ämnet är artikel 4.1 b v andra strecksatsen i samma direktiv (om att ämnet inte får påverka miljön på ett oacceptabelt sätt, med särskild hänsyn till dess inverkan på arter utanför målgruppen) följaktligen inte relevant för bedömningen av om ämnet uppfyller kraven i artikel 5.1 b i direktivet med hänsyn till dess inverkan på arter utanför målgruppen.

(se punkterna 254 och 255)