Language of document : ECLI:EU:T:2019:879

TRIBUNALENS DOM (första avdelningen)

den 19 december 2019 (*)

”EU-varumärke – Ogiltighetsförfarande – EU-ordmärket CINKCIARZ – Absoluta registreringshinder – Särskiljningsförmåga – Avsaknad av beskrivande karaktär – Artikel 7.1 b och c i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 7.1 b och c i förordning (EU) 2017/1001) – Nedsättande term med koppling till de aktuella varorna eller tjänsterna”

I mål T‑501/18,

Currency One SA, Poznań (Polen), företrätt av advokaterna P. Szmidt och B Jóźwiak,

klagande,

mot

Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO), företrädd av D. Walicka, i egenskap av ombud,

motpart,

varvid motpart i förfarandet vid EUIPO:s överklagandenämnd, tillika intervenient vid tribunalen, var:

Cinkciarz.pl sp. z o.o., Zielona Góra (Polen), företrätt av advokaterna E. Skrzydło-Tefelska och K. Gajek,

angående ett överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s femte överklagandenämnd den 18 juni 2018 (ärende R 2598/2017–5), angående ett ogiltighetsförfarande mellan Currency One och Cinkciarz.pl,

meddelar

TRIBUNALEN (första avdelningen)

sammansatt av tillförordnade ordföranden P. Nihoul samt domarna J. Svenningsen (referent) och U. Öberg,

justitiesekreterare: J. Palacio Gonzalez, förste handläggare,

med beaktande av överklagandet som inkom till tribunalens kansli den 22 augusti 2018,

med beaktande av EUIPO:s svarsskrivelse som inkom till tribunalens kansli den 31 oktober 2018,

med beaktande av intervenientens svarsskrivelse som inkom till tribunalens kansli den 30 oktober 2018,

efter förhandlingen den 7 maj 2019,

följande

Dom

 Bakgrund till tvisten

1        Den 26 januari 2015 ingav intervenienten, Cinkciarz.pl sp. z o.o., en ansökan om registrering av EU-varumärke till Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) i enlighet med rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om EU-varumärken (EUT L 78, 2009, s. 1), i ändrad lydelse (ersatt av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken (EUT L 154, 2017, s. 1)).

2        Det sökta varumärket utgörs av ordkännetecknet CINKCIARZ.

3        De varor och tjänster som registreringsansökan avsåg omfattar klasserna 9, 36 och 41 i Nice-överenskommelsen av den 15 juni 1957 om internationell klassificering av varor och tjänster för varumärkesregistrering, med ändringar och tillägg, och motsvarar följande beskrivning:

–        Klass 9: ”Mjukvaror; Datorspel (mjukvara); Registrerade datormjukvaror; Laddningsbara datorprogram; Applikationsprogram för nedladdning från internet; Databehandlingsprogram; Interaktiva multimedia datorprogram; Publikationer i elektroniskt format som är nedladdningsbara från Internet; Datorutrustning och tillbehör; Magnetiska och optiska databärare; Apparater för inspelning, sändning eller återgivning av ljud eller bilder; Solglasögon”

–        Klass 36: ”Bankrörelse; Valutaväxling; Växlingskontorstjänster; Upplåtande av information om växelkurser; Upplåtande av utländsk valuta; Handel med valutor; Valutahandel i realtid online; Finansiell information i form av växelkurser; Uppgifter om valutakurser; Prognostisering avseende valutakurser; Valuta-handel; Datoriserade finansiella tjänster avseende handel med utländsk valuta; Växelkursinformation utarbetande och prisuppgifter (finansiella tjänster); Swaptjänster avseende valutakurser; Ombesörjande av information om valutamarknadskurser; Valutamäkleri; Rådgivningstjänster avseende valutaväxling; Finansiella databastjänster avseende utländsk valutahandel; Valutaväxling och -överföring; Upplåtande av växelkurslistor; Valutaväxlingskontor; Kontant-, check- och postväxlar; Elektronisk överföring av penningmedel via telekommunikation; Automatiska betalningstjänster; Tjänster avseende överföring av pengar; Elektroniska betalningstjänster; Fastighetsagenturer; Inkassobyråer; Finansiella analyser; Hembankstjänster; Finansiell information; Bankrörelse; Hypoteksbanker; Byråer för kreditinformation; Inkassering av hyror; Finansiella konsultationer; Försäkringskonsultationer; Finansiell förvaltning; Finansiella värderingar inom försäkring, bank och fastigheter; Finansiella konsultationer; Finansiell information; Bankrörelse; Finansiella tjänster; Bildande av investeringsfonder; Tjänster omfattande hedgefonder; Börsnotering; Börsmäkleri; Garantier som deposition; Information avseende försäkringar; Finansiell information; Investeringstjänster avseende fonder; Kapitalinvesteringar; Penningöverföringar (Elektroniska -); Tjänster relaterade till kredit- och debetkort; Betal- och kreditkortstjänster; Utfärdande av kredit- och betalkort; Mäkleri beträffande försäkringar; Mäkleri avseende värdepapper; Börsnotering; Skatteexpertutlåtanden; Börsmäkleri; Försäkringsmäkleri; Finansiella lån; Bankrörelse; Försäkringsverksamhet; Valutaväxling; Finansiell förvaltning; Fastighetsförvaltning; Förvaltning av tillgångar”

–        Klass 41: ”Textpublicering (ej reklamtexter); Elektronisk publicering on-line av ej nedladdningsbara material; Publicering av material som är tillgängligt från databaser eller från Internet; Tjänster via Internet avseende elektroniska spel och tävlingar; Information avseende utbildning genom direktanslutning till en databas eller från Internet; Utbildning (undervisning); Utbildnings- och undervisningsinformation; Filmstudior; Fotografering; Fotoreportage; Spelhallsverksamhet; Onlinespeltjänster; Hasardspel; Klubbtjänster (underhållning eller utbildning); Elektronisk sidredigering (desktop publishing); Praktisk utbildning (instruktion); Arrangerande och genomförande av studiecirklar och skolning; Arrangerande och ledning av konserter; Arrangerande och hållande av konferenser; Arrangerande och hållande av kongresser; Arrangerande och hållande av seminarier; Arrangerande och hållande av symposier; Arrangerande och hållande av kollokvier; Anordnande av tävlingar undervisning/utbildning eller underhållning; Publicering av elektroniska böcker och tidskrifter on-line; Upplåtande av elektroniska publikationer on-line, ej nedladdningsbara; Utgivning av böcker; Textpublicering (ej reklamtexter)”

4        Det omtvistade varumärket registrerades den 15 juni 2015 under nummer 13678991 för samtliga varor och tjänster som angetts ovan i punkt 3.

5        Klagandebolaget, Currency One SA, ingav den 22 december 2015, med stöd av artikel 52.1 a i förordning nr 207/2009 (nu artikel 59.1 a i förordning nr 2017/1001) en ansökan om ogiltighetsförklaring av det omtvistade varumärket, för alla de varor och tjänster som anges i punkt 3 ovan, på de grunder som anges dels i artikel 7.1 c i förordning nr 207/2009 (nu artikel 7.1 c i förordning 2017/1001, med identisk lydelse och som det nedan hänvisas till), med motiveringen att det kännetecken som varumärket utgörs av är en beskrivning av dessa varor och tjänster, dels i artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009 (nu artikel 7.1 b i förordning 2017/1001, med identisk lydelse och som det nedan hänvisas till), med motiveringen att varumärket saknade särskiljningsförmåga.

6        Ansökan om ogiltighetsförklaring avslogs genom annulleringsenhetens beslut den 6 oktober 2017.

7        Klagandebolaget överklagade beslutet till EUIPO den 5 december 2017, med stöd av artiklarna 66–71 i förordning 2017/1001.

8        Femte överklagandenämnden avslog överklagandet genom beslut av den 18 juni 2018 (nedan kallat det överklagade beslutet).

9        Överklagandenämnden ansåg, för det första, beträffande det registreringshinder som anges i artikel 7.1 c i förordning 2017/1001, att ingen betydelse av ordet ”cinkciarz” var en beskrivning av de ifrågavarande varorna eller tjänsterna, eller av en av deras väsentliga egenskaper. Överklagandenämnden angav i synnerhet att detta ord, som ursprungligen, på Folkrepubliken Polens tid, avsåg personer som ägnade sig åt olaglig handel med utländsk valuta, i sin nuvarande betydelse avseende valutahandel, endast hade negativ underton och inte var någon neutral beteckning för sådan verksamhet. Således utgjorde detta ord en fantasibeteckning, om än en associationsskapande eller anspelande sådan, men som därför endast var indirekt beskrivande av denna verksamhet och kunde styra konsumenterna i riktning mot tjänstesärdrag i samband med denna verksamhet endast genom en mental associering. Vidare ansåg överklagandenämnden, beträffande det registreringshinder som anges i artikel 7.1 b i förordning 2017/1001, att kännetecknet CINKCIARZ av omsättningskretsen uppfattas som ett originellt, vilseledande eller ironiskt namn och därför är överraskande och kan upplysa om tjänsternas kommersiella ursprung i samband med valutaväxlingsverksamheten. Slutligen ansåg överklagandenämnden att dessa bedömningar i än högre grad gällde de övriga aktuella varorna eller tjänsterna.

 Parternas yrkanden

10      Klagandebolaget har yrkat att tribunalen ska

–        ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

–        förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna, inbegripet de kostnader som är hänförliga till förfarandet vid överklagandenämnden.

11      EUIPO och intervenienten har yrkat att tribunalen ska

–        ogilla överklagandet, och

–        förplikta klagandebolaget att ersätta rättegångskostnaderna.

 Rättslig bedömning

12      Klagandebolaget har gjort gällande tre grunder för talan. Den första grunden avser åsidosättande av artikel 7.1 c i förordning 2017/1001 beträffande valutaväxlingstjänsterna. Såvitt avser den andra grunden har klagandebolaget gjort gällande åsidosättande av samma bestämmelse och av motiveringsskyldigheten vad gäller de övriga aktuella varorna och tjänsterna. Den tredje grunden rör åsidosättande av artikel 7.1 b i denna förordning.

13      Det ska inledningsvis erinras om att enligt artikel 7.1 c i förordning 2017/1001 är det inte tillåtet att registrera varumärken som endast består av tecken eller upplysningar vilka i handeln visar varornas eller tjänsternas art, kvalitet, kvantitet, avsedda användning, värde, geografiska ursprung, tiden för deras framställande eller andra egenskaper hos varorna eller tjänsterna.

14      För att ett kännetecken ska kunna anses vara beskrivande och därmed omfattas av förbudet i denna bestämmelse, måste det ha ett tillräckligt direkt och konkret samband med de aktuella varorna eller tjänsterna för att omsättningskretsen omedelbart och utan vidare eftertanke ska kunna uppfatta en beskrivning av dessa varor eller tjänster eller av en egenskap hos dessa (se dom av den 12 januari 2005, Deutsche Post EURO EXPRESS/harmoniseringskontoret (EUROPREMIUM), T‑334/03, EU:T:2005:4, punkt 25 och där angiven rättspraxis).

15      Det följer vidare av artikel 7.1 b i denna förordning att varumärken som saknar särskiljningsförmåga inte får registreras.

16      Ett varumärkes särskiljningsförmåga i den mening som avses i artikel 7.1 b i förordning 2017/1001 innebär att detta varumärke gör det möjligt att ange att den vara eller tjänst som är föremål för registreringsansökan kommer från ett visst företag och således gör det möjligt att särskilja denna vara eller tjänst från andra företags varor eller tjänster (se dom av den 21 januari 2010, Audi/harmoniseringskontoret, C‑398/08 P, EU:C:2010:29, punkt 33 och där angiven rättspraxis).

17      Ett kännetecken kan identifieras som härrörande från ett visst företag och därmed anses ha särskiljningsförmåga när det kräver en viss tolkningsansträngning från omsättningskretsens sida samt uppvisar prov på ett visst mått av originalitet och uttrycksfullhet som gör det lätt att komma ihåg (se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 januari 2010, Audi/harmoniseringskontoret, C‑398/08 P, EU:C:2010:29, punkt 59).

18      Av dessa inledande anmärkningar följer att det, för att bedöma huruvida de av klagandebolaget anförda grunderna kan godtas, först ska bedömas vilken betydelse som det polska ordet ”cinkciarz” har. Betydelsen ska bedömas i förhållande till hur omsättningskretsen uppfattar kännetecknet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 juli 2008, Lancôme/harmoniseringskontoret – CMS Hasche Sigle (COLOR EDITION), T‑160/07, EU:T:2008:261, punkt 44 och där angiven rättspraxis).

19      Det följer av de handlingar som ingetts i det administrativa förfarandet att ordet ”cinkciarz” avsåg en person som utövade en olaglig valutaväxlingsverksamhet, på Folkrepubliken Polens tid eller omedelbart efter denna, då denna verksamhet var föremål för ett statligt monopol. En negativ underton präglade detta ord avseende en verksamhet som betraktades som olaglig och utövades av personer som inte var fläckfria. Eftersom utövandet av valutaväxlingsverksamheten av privata rättssubjekt hade legaliserats år 1989, kunde denna verksamhet därefter utövas öppet av växlingskontor, vilket på grund av deras legitimitet särskilde dem från ”cinkciarz”. Från denna tidpunkt förefaller ordet ”cinkciarz” ha fått en i huvudsak historisk underton, då det avser personer som fram till år 1989 utövade en olaglig och dold valutaväxlingsverksamhet.

20      Mot bakgrund av att det sammanhang som ligger till grund för ordet ”cinkciarz” upphörde först år 1989 och att den historiska figuren cinkciarz var välkänd i den polska kulturen, såsom bland annat framgår av ett flertal artiklar som avser denna figur (bilagorna E. 20 och E. 24–E.26), men även av nyligen publicerade dokument i ämnet (bilagorna E.19, E. 21 och E. 36–E. 41), kan det antas att merparten av omsättningsomkretsen vid den tidpunkt då ansökan om registrering av det omtvistade varumärket ingavs, den 26 januari 2015, kände till den historiska betydelsen av ordet ”cinkciarz”.

21      Då klagandebolaget, i punkt 10 i ansökan, angående ordet ”cinkciarz” angav att detta ”yrke” ”inte är officiellt erkänt” och att ”dess glansdagar är förbi” erkände det underförstått att ordet ”cinkciarz” i huvudsak avser en person som utövade en olaglig valutaväxlingsverksamhet på Folkrepubliken Polens tid. Vidare angav klagandebolaget uttryckligen, i punkt 11 i överklagandet, att denna term i dokumenten i huvudsak har använts beträffande en sådan person. Det angav emellertid, i samma två punkter i överklagandet, att det ”yrke” som består i att driva ”olaglig valutahandel” inte har försvunnit och att en person som i dag ägnar sig åt sådan verksamhet fortfarande kan kallas ”cinkciarz”, samtidigt som det, i punkt 12 i ansökan, angav att detta ord har en negativ underton och används på ett kritiskt och i huvudsak nedsättande sätt.

22      Dessa påståenden bekräftas av vissa bevis som har ingetts inom ramen för det administrativa förfarandet.

23      De definitioner som anges i ordlistorna (bilagorna E.1–E.15) är tvetydiga. Samtliga nämner visserligen att ”cinkciarz” är ett ord som i talspråk avser en valutasmugglare, men citaten förefaller motsvara den historiska betydelsen av detta ord. Vissa på Internet publicerade artiklar bekräftar emellertid att detta ord har fortsatt att användas och förstås som en person som i dag utövar valutaväxling på ett dolt och bedrägligt vis, i likhet med de ”cinkciarz” som fanns på Folkrepubliken Polens tid (bilagorna E.32 och E.33) och, i samband därmed, avser varje verksamhet av bedräglig, olaglig eller oärlig karaktär eller som betraktas som sådan (bilaga E.31).

24      Då klagandebolaget, i punkt 10 i överklagandet, angav att ordet ”cinkciarz” även kan avse ”en aktör som tillhandahåller valutaväxlingstjänster utanför den officiella handeln” och, i punkt 25 i överklagandet, att detta ord ”allmänt används i samband med tillhandahållande av valutaväxlingstjänster utanför den officiella handeln av ett flertal aktörer” samt, i punkt 24 i överklagandet, tillade att detta ord ”under normala förhållanden används i presentationen av varorna eller tjänsterna”, förefaller klagandebolaget antyda att ordet ”cinkciarz” även kan användas på ett neutralt sätt, det vill säga utan negativ eller nedsättande underton för att ange en fysisk eller juridisk person som utövar en valutaväxlingsverksamhet. Överklagandet innehåller emellertid ingen hänvisning till de handlingar som ingavs i det administrativa förfarandet.

25      När klagandebolaget vid förhandlingen utfrågades på denna punkt, angav det att detta påstående styrktes av bilagorna E. 29, E. 30 och E. 34.

26      Då klagandebolaget därefter lade fram den artikel som utgör bilaga E. 30 och som har rubriken ”Såhär stjäl cinkciarz pengar från resenärer på flygplatser”, medgav det emellertid att denna artikel kritiskt avsåg en verksamhet som bestod av bedrägeri. När det gäller den artikel som utgör bilaga E. 29 och som har rubriken ”Spelar regeringen cinkciarz?” underströk klagandebolaget enbart att denna artikel styrkte den aktuella användningen av ordet ”cinkciarz” utan att påstå att den inte hade någon kritisk innebörd.

27      Klagandebolaget angav däremot vid förhandlingen att ordet ”cinkciarz” – i den artikel som utgör bilaga E. 34 och som publicerades den 17 april 2014 och har rubriken ”Internets cinkciarz. Historien om fyra killar som ’snodde’ 20 miljarder från bankerna” – användes för att ange flera olika ekonomiska enheter, däribland klagandebolaget och intervenienten, eller för att ange ”valutahandlingstjänster utanför den officiella handeln”.

28      Det kan av innehållet i denna artikel utläsas att klagandebolaget med uttrycket ”olika ekonomiska enheter” avsåg företag som utövade valutaväxlingsverksamhet genom en annan kanal, nämligen Internet, och genom att skilja sig från banker när det gäller de växlingskurser som tillämpas. Av denna artikel följer att dessa företag har fått ett genomslag tack vare en lag från år 2011 som tillät låntagare som hade tagit lån i schweiziska francs hos polska banker att betala de månatliga avbetalningarna på dessa lån med köpta valutor genom andra aktörer än dessa banker. Den aktuella artikeln visade att klagandebolaget och intervenienten delade upp nästan hela den polska valutaväxlingsmarknaden på Internet i ungefär lika delar, medan ett fyrtiotal andra företag också var, mycket marginellt, närvarande på marknaden.

29      I motsats till vad klagandebolaget har gjort gällande, styrker denna artikel emellertid inte att ordet ”cinkciarz” används för att, på ett neutralt sätt, ange vissa företag som tillhandahåller valutaväxlingstjänster, det vill säga dem som är verksamma på Internet, eller för att ange de tjänster som dessa företag tillhandahåller.

30      Den aktuella artikeln avser nämligen i huvudsak två företag, däribland intervenienten, vars namn har nämnts flera gånger. Mot denna bakgrund kan inte förekomsten av ordet ”cinkciarz” i rubriken till denna artikel och i en del av denna beaktas utan att hänsyn tas till intervenientens namn. Som följer av rubriken i nämnda artikel, avser vidare användningen av ordet ”cinkciarz” i denna inte bara de båda företag som var föremål för den berörda artikeln i sig, utan de fyra personer som har grundat dessa företag, vars professionella bana har beskrivits och vars uttalanden har återgetts. Detta är även fallet beträffande den enda användningen av ordet ”cinkciarz” i texten i denna artikel, vilken inte avser dessa båda företag, utan grundarna av dessa, varvid företagen framställs som ”deras företag”. För övrigt anges dessa företag, när de inte nämns med deras handelsnamn eller med de namn som hänvisar till deras webbplatser (Currency One, Internetowykantor.pl och Walutomat.pl, för det första bolaget, och Cinkciarz.pl, för det andra), i artikeln med sådana begrepp som ”Internet-baserat växlingskontor” eller ”virtuellt växlingskontor”.

31      Det kan för fullständighetens skull påpekas att överklagandenämnden, i punkt 33 i det överklagade beslutet, i huvudsak har gjort en liknande bedömning av de dokument som utgjorde grunden för det yttrande som utgörs av bilaga E. 43, det vill säga det enda yttrandet som nämnde en neutral betydelse av ordet ”cinkciarz”. Klagandebolaget har inte bestritt denna bedömning och har för övrigt inte heller åberopat detta yttrande vid tribunalen.

32      Sammanfattningsvis förefaller på denna punkt de båda betydelserna av ordet ”cinkciarz” ha ett samband med valutaväxlingstjänsterna. Det rör sig för det första om en historisk betydelse, enligt vilken det avser en person som ägnade sig åt en dold och olaglig valutaväxlingsverksamhet på Folkrepubliken Polens tid. Det gäller för det andra en samtida betydelse i vilken detta ord används i en sekundär, allmän, mening som synonym till svindlare eller bedragare, med även i en mening som ligger nära den historiska betydelsen, för att benämna en person som fortfarande i dag utövar dold och oärlig – och därmed olaglig – valutahandel. Däremot har det, liksom överklagandenämnden med fog har konstaterat, inte styrkts att ordet ”cinkciarz” i dag, på ett neutralt sätt, skulle avse en person eller ett företag som tillhandahåller valutaväxlingstjänster.

33      Det är mot bakgrund av dessa betydelser av ordet ”cinkciarz” som det ska prövas huruvida överklagandet ska bifallas på de av klagandebolaget anförda grunderna.

 Den första grunden: Åsidosättande av artikel 7.1 c i förordning 2017/1001 vad gäller valutaväxlingstjänsterna

34      Klagandebolaget har gjort gällande att ordet ”cinkciarz” kan användas för att benämna en aktör som tillhandahåller valutaväxlingstjänster utanför den officiella handeln och att det, följaktligen, rör sig om en term för ett yrke vilken bör kunna användas fritt, oberoende av att den i huvudsak används i en negativ mening.

35      EUIPO och intervenienten har bestritt att denna invändning är välgrundad. Enligt intervenienten har ordet ”cinkciarz” endast en historisk betydelse och avser en person som ägnade sig år olaglig valutasmuggling på Folkrepubliken Polens tid. Ordet används inte för att benämna en valutaväxlingsverksamhet som pågår i dag.

36      Enligt artikel 7.1 c i förordning 2017/1001 vägras registrering för varumärken som endast består av tecken eller upplysningar vilka i handeln visar varornas eller tjänsternas art, kvalitet, kvantitet, avsedda ändamål, värde, geografiska ursprung, tiden för deras framställande eller andra egenskaper hos varorna.

37      Som tribunalen erinrat om i punkt 14 ovan omfattas ett kännetecken av förbudet i artikel 7.1 c i förordning 2017/1001 endast om det har ett tillräckligt direkt och konkret samband med de ifrågavarande varorna eller tjänsterna, så att omsättningskretsen omedelbart och utan vidare eftertanke kan uppfatta en beskrivning av de ifrågavarande varorna eller tjänsterna eller en av deras egenskaper.

38      Frågan huruvida ett kännetecken är beskrivande kan endast bedömas dels i förhållande till hur omsättningskretsen uppfattar kännetecknet, dels i förhållande till de berörda varorna och tjänsterna (se dom av den 8 juli 2008, COLOR EDITION, T‑160/07, EU:T:2008:261, punkt 44 och där angiven rättspraxis).

39      De berörda varorna i förevarande mål är i huvudsak, när det gäller klass 9, mjukvaror, publikationer i elektroniskt format och databärare, beträffande klass 36, bank- och finansrörelse, valutaväxlingstjänster, fastighetsagenturer; inkassobyråer, försäkringsverksamhet och skatteexpertutlåtanden, och avseende klass 41, textpublicering, utgivning, speltjänster och tjänster avseende undervisning och utbildning. Överklagandenämnden konstaterade att sådana varor och tjänster är avsedda såväl för fackmän som för den breda allmänheten och att allmänhetens uppmärksamhetsnivå varierar från medelhög till hög. Överklagandenämnden ansåg vidare att bedömningen av huruvida det omtvistade varumärket är beskrivande ska göras utifrån den polsktalande allmänheten, eftersom detta varumärke består av ett ord som har en betydelse på detta språk.

40      Dessa bedömningar har inte ifrågasatts och det finns ingen omständighet som leder till ett ifrågasättande av dem. Det ska emellertid understrykas att det förhållandet att det delvis är fråga om en specialiserad omsättningskrets inte har ett avgörande inflytande på de rättsliga kriterier som tillämpas för att bedöma huruvida ett kännetecken är beskrivande (dom av den 7 maj 2019, Fissler/EUIPO (vita), T‑423/18, EU:T:2019:291, punkt 14).

41      Förbudet i artikel 7.1 c i förordning 2017/1001 mot registrering av de där angivna kännetecknen eller upplysningarna som EU-varumärken tjänar ett allmänintresse, nämligen att kännetecken och upplysningar som beskriver egenskaper hos de varor eller tjänster som ansökan avser kan användas fritt av alla. Denna bestämmelse hindrar således att sådana kännetecken eller upplysningar förbehålls ett enda företag genom att de registreras som varumärke (se dom av den 23 oktober 2003, harmoniseringskontoret/Wrigley, C‑191/01 P, EU:C:2003:579, punkt 31 och där angiven rättspraxis).

42      Unionslagstiftarens val av uttrycket ”egenskaper” framhäver den omständigheten att de kännetecken som avses i artikel 7.1 c i förordning 2017/1001 endast är de som används för att visa en egenskap, som lätt kan kännas igen av omsättningskretsen, hos de varor eller tjänster som registreringsansökan avser. Således kan registrering vägras för ett kännetecken endast om det är rimligt att anta att omsättningskretsen faktiskt kommer att känna igen det som en beskrivning av en av de nämnda egenskaperna (se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 mars 2011, Agencja Wydawnicza Technopol/harmoniseringskontoret, C‑51/10 P, EU:C:2011:139, punkt 50, och dom av den 7 maj 2019, vita, T‑423/18, EU:T:2019:291, punkt 43).

43      För att EUIPO ska avslå en registreringsansökan med stöd av artikel 7.1 c i förordning 2017/1001 är det inte nödvändigt att de kännetecken och upplysningar som ingår i de varumärken som avses i denna artikel faktiskt används vid tidpunkten för registreringsansökan för att beskriva sådana varor eller tjänster som dem som ansökan avser, eller dessa varors eller tjänsters egenskaper. Såsom följer av själva ordalydelsen i denna bestämmelse är det tillräckligt att dessa kännetecken och upplysningar kan användas för sådana ändamål (dom av den 23 oktober 2003, harmoniseringskontoret/Wrigley, C‑191/01 P, EU:C:2003:579, punkt 32).

44      Slutligen ska det erinras om att det följer av artikel 7.2 i denna förordning att artikel 7.1 är tillämplig även om registreringshindren endast finns i en del av unionen och att denna del kan bestå av en enda medlemsstat (se, för ett liknande resonemang, dom av den 22 juni 2006, Storck/harmoniseringskontoret, C‑25/05 P, EU:C:2006:422, punkt 83).

45      Klagandebolaget har genom denna grund gjort gällande att ordet ”cinkciarz” är beskrivande för valutaväxlingstjänster, varför en registrering av det omtvistade varumärket, som enbart består av detta ord, borde ha ogiltigförklarats i den del det avser dessa tjänster.

46      Det följer av övervägandena i punkterna 19–32 ovan att ordet ”cinkciarz”, i dess i målet relevanta betydelser, har dels en historisk men även aktuell koppling till valutahandelstjänster, dels en uteslutande negativ underton, det vill säga en negativ antydan beträffande den person som det avser, nämligen en person som ägnar sig år smuggling, svindlerier eller handlanden som anses vara oärliga, särskilt, men inte uteslutande, inom ramen för valutaväxling som sker på ett olagligt sätt.

47      Klagandebolaget har gjort gällande att en tillämpning av artikel 7.1 c i förordning 2017/1001 inte kräver att en beskrivande upplysning är positiv eller neutral, utan endast att den beskriver en vara eller tjänst som omfattas av registreringsansökan eller en av dess egenskaper. Vidare kan den negativa undertonen i ordet ”cinkciarz” komma att försvinna med tiden.

48      En tillämpning av artikel 7.1 c i förordning 2017/1001 är, enligt den rättspraxis som tribunalen har erinrat om i punkterna 37 och 38 ovan, endast möjlig om det omtvistade kännetecknet, med beaktande av omsättningskretsens uppfattning av det, har ett tillräckligt direkt och konkret samband med den ifrågavarande tjänsten, så att omsättningskretsen omedelbart och utan vidare eftertanke kan uppfatta det som en beskrivning av denna tjänst eller av en av dess egenskaper.

49      Denna rättspraxis ska jämföras med den rättspraxis som anger att beskrivande kännetecken och upplysningar i den mening som avses i denna bestämmelse är de som, vid en ur konsumentens synpunkt normal användning, kan användas för att benämna en sådan vara eller tjänst för vilken registrering har sökts, antingen genom att direkt nämna den eller genom att nämna en av dess huvudegenskaper (se dom av den 28 juni 2012, XXXLutz Marken/harmoniseringskontoret, C‑306/11 P, ej publicerad, EU:C:2012:401, punkt 77 och där angiven rättspraxis).

50      Det ska påpekas att förordning 2017/1001, liksom framgår av dess skäl 3, har till syfte att bidra till att avskaffa hindren för den fria rörligheten för varor och tjänster inom den inre marknaden. Dessa friheter rör emellertid endast de varor som införs lagligen till unionens ekonomiska och kommersiella kretslopp (se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 december 2010, Josemans, C‑137/09, EU:C:2010:774, punkt 42) och analogivis lagliga tjänster. Av detta följer att det skydd som föreskrivs i unionens varumärkesrätt endast kan beviljas ett varumärke i den mån det avser lagliga och lagligt tillhandahållna varor och tjänster.

51      Det kan antas att en normalt informerad och skäligen uppmärksam och medveten genomsnittskonsument känner till detta, inte minst eftersom vederbörande vet att rättsstatsprincipen utgör grunden för unionen, liksom följer av artikel 2 FEU, och att en rättsstat innebär att en lag inte kan ha till syfte att skydda eller främja rättsstridiga handlanden, eftersom denna egenskap av rättsstat är allmänt känd. Det ska påpekas att ordet ”cinkciarz” – till skillnad från vad klagandebolaget har gjort gällande – inte kan anses avse ett ”yrke”, då det uteslutande gäller genomförandet av olagliga handlanden.

52      Följaktligen är omsättningskretsen i förevarande mål medveten om att de tjänster som omfattas av det omtvistade varumärket inte kan vara dold och olaglig valutahandel.

53      Av detta följer att ordet ”cinkciarz”, som utgör detta varumärke och som avser sådana dolda och olagliga verksamheter, inte i en för omsättningskretsen normal användning kan användas till att beteckna lagliga valutaväxlingstjänster. En jämförelse kan göras med den rättspraxis enligt vilken – när det gäller kännetecken eller upplysningar som, i handel, kan användas till att känneteckna geografiskt ursprung avseende den vara eller tjänst för vilken registrering har sökts – artikel 7.1 c i förordning 2017/1001 inte utgör hinder för registreringen av geografiska namn vilka omsättningskretsen, på grund av den utpekade platsens karaktär, sannolikt inte kommer att uppfatta som en upplysning om det geografiska ursprunget hos den berörda kategorin varor (se dom av den 6 september 2018, Bundesverband Souvenir – Geschenke – Ehrenpreise/EUIPO, C‑488/16 P, EU:C:2018:673, punkt 39 och där angiven rättspraxis).

54      Följaktligen gör inte ordet ”cinkciarz” det möjligt för omsättningskretsen att omedelbart och utan vidare eftertanke kunna uppfatta en beskrivning av lagliga valutaväxlingstjänster eller av ett företag som tillhandahåller sådana tjänster. När en egenskap av samma slag, det vill säga olagligheten av de berörda verksamheterna eller att de är hemliga, står i strid med en egenskap som är en del av dessa tjänster, det vill säga deras laglighet, kan omsättningskretsen nämligen fastställa ett samband mellan det omtvistade varumärket och de lagliga valutaväxlingstjänsterna endast genom att bortse från denna motstridighet för att dra slutsatsen att det omtvistade varumärket, genom ironi eller effekten av ett tankespel, i motsats till dess betydelse, omfattar lagligt tillhandahållna valutaväxlingstjänster.

55      Följaktligen har det omtvistade varumärket inte något tillräckligt direkt och konkret samband med de valutaväxlingstjänster som omfattas av detta.

56      Denna slutsats bekräftas vid en prövning med beaktande av det allmänintresse som främjas genom det förbud mot registrering som föreskrivs i artikel 7.1 c i förordning 2017/1001, ett syfte som ska beaktas vid den konkreta bedömning av alla de relevanta omständigheter som karaktäriserar en ansökan om registrering (se, analogt, dom av den 8 april 2003, Linde m.fl., C‑53/01–C‑55/01, EU:C:2003:206, punkt 75) eller, som i förevarande mål, en registrering av vilken ogiltighetsförklaring har sökts.

57      Denna bestämmelse har, enligt den rättspraxis som tribunalen har erinrat om i punkt 41 ovan, till syfte att bevara en fri användning för alla de aktörer som är berörda av kännetecken eller upplysningar som beskriver de aktuella tjänsternas egenskaper. Om ett företag hade rätt att monopolisera användningen av ett beskrivande ord, skulle det ordförråd som andra konkurrerande företag har för att beskriva sina egna varor begränsas (se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 oktober 2014, Larrañaga Otaño/harmoniseringskontoret (GRAPHENE), T‑458/13, EU:T:2014:891, punkt 18 och där angiven rättspraxis). Detta syfte i allmänhetens intresse ingår i sig i det system med sund konkurrens som EUF‑fördraget syftar till att införa och bevara och i vilket varumärkesrätten utgör ett väsentligt inslag (se, analogt, dom av den 6 maj 2003, Libertel, C‑104/01, EU:C:2003:244, punkterna 48–52).

58      Det framgår emellertid av dessa konstateranden beträffande betydelsen av ordet ”cinkciarz” att detta är oupplösligt förbundet med en väsentlig aspekt av den verksamhet som det beskriver, nämligen dess olagliga och hemliga karaktär, som är raka motsatser till en av egenskaperna hos de aktuella valutaväxlingstjänsterna, nämligen att de i sig är lagliga.

59      Slutligen är det visserligen riktigt att de kännetecken och upplysningar som inte får registreras enligt denna bestämmelse, enligt själva lydelsen i artikel 7.1 c i förordning 2017/1001, är sådana som helt enkelt kan användas i beskrivande syfte, utan att det krävs att dessa kännetecken eller upplysningar faktiskt används vid tidpunkten för ansökan om registrering.

60      En sådan möjlighet till användning kan emellertid endast beaktas om det är rimligt att anta att det aktuella kännetecknet i framtiden – enligt uppfattningen hos omsättningskretsen – kommer att beskriva egenskaper hos de aktuella varorna eller tjänsterna (se, analogt, dom av den 12 februari 2004, Koninklijke KPN Nederland, C‑363/99, EU:C:2004:86, punkt 56 och där angiven rättspraxis). Således kan denna möjlighet inte grunda sig enbart på spekulationer, utan måste tvärtom styrkas av vissa omständigheter som gör att den rimligen kan förväntas (se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 mars 2008, Compagnie générale de diététique/harmoniseringskontoret (GARUM), T‑341/06, ej publicerad, EU:T:2008:70, punkt 43).

61      Den av klagandebolaget förväntade möjligheten att ordet ”cinkciarz” i framtiden förlorar sin negativa underton knuten till den olagliga eller hemliga karaktären av den verksamhet som det avser, vilken utgör en del av verksamheten, och följaktligen kommer att på ett neutralt sätt beteckna utövandet av en valutaväxlingsverksamhet, utgör emellertid en sådan spekulation.

62      Det ska erinras om att ordet ”cinkciarz” – liksom följer av de handlingar som ingetts i det administrativa förfarandet och de konstateranden som gjorts i punkterna 19, 23 och 32 ovan – sedan dess ursprung, i de för målet relevanta betydelserna, hade en negativ mening knuten till det olagliga och dolda karaktären av den verksamhet som utövades av de personer som det avsåg och att dess räckvidd, efter förändringen av det historiska sammanhang i vilket det uppkom, har utvecklats och kommit att framhäva denna negativa aspekt, eftersom användningen av den har generaliserats och kommit att avse en person som ägnar sig åt en verksamhet som anses vara olaglig, bedräglig eller oärlig. Vidare finns det, liksom framgår av punkterna 29 och 30 ovan, inte någon relevant indikation på att ordet ”cinkciarz” även skulle användas på ett neutralt sätt för att beteckna en aktör som tillhandahåller valutaväxlingstjänster.

63      Mot denna bakgrund framstår det inte som att det, vid det datum då ansökan om registrering av det omtvistade varumärket lämnades in, skulle ha varit rimligt att anta att ordet ”cinkciarz” i framtiden för omsättningskretsen skulle utgöra en beskrivning av de aktuella tjänsterna.

64      Av det ovan anförda följer att överklagandenämnden gjorde en riktig bedömning när den beslutade att det omtvistade varumärket inte kan ogiltigförklaras med stöd av artikel 7.1 c i förordning 2017/1001 när det gäller valutaväxlingstjänsterna. Följaktligen kan överklagandet inte bifallas på den första grunden.

 Den andra grunden: Åsidosättande av artikel 7.1 c i förordning 2017/1001 och av motiveringsskyldigheten beträffande de andra aktuella varorna och tjänsterna än valutaväxlingstjänsterna

65      Klagandebolaget har gjort gällande att det överklagade beslutet är behäftat med en bristande motivering av avslaget på ansökan om ogiltighetsförklaring i den del den avsåg att de andra aktuella tjänsterna än valutaväxlingstjänsterna var beskrivande, på grund av att överklagandenämnden beaktade dessa andra varor och tjänster sammantagna och inte kategori per kategori.

66      Överklagandenämnden konstaterade i punkt 59 i det överklagade beslutet, genom att överta motiveringen till annulleringsenhetens beslut, att eftersom ordet ”cinkciarz” inte var beskrivande för valutaväxlingstjänsterna var detta i än högre grad fallet med de andra aktuella varorna och tjänsterna, vilkas relation till detta ord var ännu svagare.

67      Det ska erinras om att den motiveringsskyldighet som överklagandenämnden har, vilken bland annat följer av artikel 94.1 i förordning 2017/1001, har ett dubbelt syfte, nämligen dels att göra det möjligt för dem som berörs därav att få kännedom om skälen för den vidtagna åtgärden, så att de kan göra gällande sina rättigheter, dels att göra det möjligt för unionsdomstolarna att pröva beslutets lagenlighet. Av motiveringen ska det klart och tydligt framgå hur den institution som har antagit rättsakten har resonerat. Det krävs dock inte att alla relevanta faktiska och rättsliga omständigheter anges i motiveringen, eftersom bedömningen av om motiveringen av ett beslut uppfyller nämnda krav inte ska ske endast utifrån motiveringens lydelse, utan även utifrån det sammanhang i vilket den ingår och samtliga rättsregler på det aktuella området (se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 juni 2018, EUIPO/Puma, C‑564/16 P, EU:C:2018:509, punkterna 64 och 65 och där angiven rättspraxis).

68      Det ska påpekas att den argumentation som klagandebolaget anfört vid EUIPO:s instanser, liksom för övrigt i ansökan, endast anger på vilket sätt vissa andra varu‑ och tjänstekategorier än valutaväxlingstjänster skulle kunna höra samman med dessa sistnämnda tjänster eller med de personer som tillhandahåller tjänsterna. Klagandebolaget drog av detta slutsatsen att ordet ”cinkciarz”, som det betraktade som beskrivande avseende växlingstjänster, även var beskrivande avseende en egenskap hos dessa andra varor och tjänster.

69      Mot denna bakgrund kunde överklagandenämnden – i det att den först hade konstaterat att ordet ”cinkciarz” inte var beskrivande för valutaväxlingstjänsterna och således uteslutit den premiss som utgjorde grund för klagandebolagets argument avseende andra varor och tjänster än valutaväxlingstjänsterna – begränsa sig till att lämna en sammantagen motivering för alla berörda varor och tjänster.

70      EUIPO får nämligen, när ett absolut registreringshinder anförs, lämna en övergripande motivering för berörda varor eller tjänster som har ett tillräckligt direkt och konkret samband med varandra för att det ska kunna anses att de utgör en kategori eller grupp som är tillräckligt enhetlig, bland annat mot bakgrund av de egenskaper som de har gemensamt och som är av relevans vid bedömningen av om det aktuella registreringshindret kan göras gällande. Bedömningen ska göras i varje enskilt fall, utan att det utesluts att de varor och tjänster som en registreringsansökan avser alla har en egenskap som är relevant för bedömningen av ett absolut registreringshinder, och att de således beträffande prövningen av om det föreligger ett absolut registreringshinder med avseende på den aktuella registreringsansökan, kan föras samman i en enda kategori eller i en enda grupp som är tillräckligt enhetlig (se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 maj 2017, EUIPO/Deluxe Entertainment Services Group, C‑437/15 P, EU:C:2017:380, punkterna 30–34).

71      Klagandebolaget hade emellertid i förevarande mål själv kategoriserat de andra aktuella varorna och tjänsterna än valutaväxlingstjänsterna i förhållande till en sammantagen och unik egenskap som skulle ha berättigat ett erkännande av att kännetecknet CINKCIARZ var beskrivande för dessa andra varor och tjänster, det vill säga att de alla hade ett samband med valutaväxlingsverksamheten.

72      Följaktligen kunde överklagandenämnden – efter att ha angett att det omtvistade varumärket inte var beskrivande beträffande valutaväxlingstjänsterna i sig – inom ramen för en tillräcklig prövning anse att denna slutsats gällde i än högre grad för andra varor och tjänster än de valutaväxlingstjänster som skulle ha ett visst förhållande till dessa. Därigenom gjorde den nämligen en konkret bedömning, genom att uttala sig beträffande det samband på vilket klagandebolaget självt grundade sin ansökan om ogiltighetsförklaring, enligt artikel 7.1 c i förordning 2017/1001, avseende dessa andra varor och tjänster. Dessutom ledde denna prövning till en slutsats som var förenlig med denna bestämmelse.

73      Överklagandet kan därmed inte vinna bifall såvitt avser den andra grunden.

 Den tredje grunden: Åsidosättande av artikel 7.1 b i förordning 2017/1001

74      Klagandebolaget har för det första gjort gällande att artikel 7.1 b i förordning 2017/1001 ska tillämpas på grund av att kännetecknet CINKCIARZ är beskrivande, eftersom ett beskrivande kännetecken nödvändigtvis saknar särskiljningsförmåga.

75      För det andra har klagandebolaget klandrat överklagandenämnden för att inte ha undersökt huruvida det omtvistade varumärket har särskiljningsförmåga i förhållande till de aktuella varorna och tjänsterna och hur omsättningskretsen uppfattar detta varumärke. I synnerhet utgör den nedsättande karaktären av ordet ”cinkciarz” inte hinder för att det konstateras att det saknar särskiljningsförmåga. Eftersom det normalt används inom ramen för tillhandahållande av valutaväxlingstjänster utanför den officiella handeln, kan det varumärke som detta ord utgör inte uppfylla funktionen för identifiering av de aktuella varornas och tjänsternas kommersiella ursprung. Av samma skäl har detta ord ingen fantasifull, atypisk, oväntad eller för den polska omsättningskretsen förvånande aspekt.

76      Överklagandenämnden ansåg att omsättningskretsen uppfattar ordkännetecknet CINKCIARZ som att det avser en person som ägnar sig åt olaglig valutahandel, en spekulant, en svindlare. När kännetecknet används med avseende på de aktuella varorna och tjänsterna uppfattas det av omsättningskretsen som ett originellt, vilseledande eller ironiskt namn, som därför är överraskande och kan ange de aktuella varornas eller tjänsternas kommersiella ursprung och lätt kan kommas ihåg som sådant.

77      Enligt artikel 7.1 b i förordning 2017/1001 ska registrering vägras av varumärken som saknar särskiljningsförmåga.

78      Som tribunalen har erinrat om i punkt 16 ovan innebär ett varumärkes särskiljningsförmåga i den mening som avses i artikel 7.1 b i förordning 2017/1001 att detta varumärke gör det möjligt att säkerställa att den vara eller tjänst som är föremål för registreringsansökan härrör från ett visst företag och således gör det möjligt att särskilja denna vara eller tjänst från andra företags varor eller tjänster (se dom av den 21 januari 2010, Audi/harmoniseringskontoret, C‑398/08 P, EU:C:2010:29, punkt 33 och där angiven rättspraxis).

79      Denna särskiljningsförmåga ska bedömas utifrån de varor eller tjänster som registreringsansökan avser och utifrån hur omsättningskretsen uppfattar varumärket (se dom av den 29 april 2004, Henkel/harmoniseringskontoret, C‑456/01 P och C‑457/01 P, EU:C:2004:258, punkt 35 och där angiven rättspraxis).

80      Det kan inledningsvis konstateras att klagandebolagets argument, mot bakgrund av svaren på den första och den andra grunden, inte kan godtas då de grundar sig på påståendet att det omtvistade varumärket är beskrivande beträffande de aktuella varorna och tjänsterna.

81      Vidare följer av punkterna 53 och 54 i det överklagade beslutet att överklagandenämnden, i motsats till vad klagandebolaget har gjort gällande, gjorde en prövning av huruvida det omtvistade varumärket hade särskiljningsförmåga utifrån omsättningskretsens uppfattning och de aktuella varorna och tjänsterna. Det framgår visserligen av sammanhanget att det är underförstått att den bedömning som görs i dessa punkter i huvudsak avser valutaväxlingstjänsterna, men det ska beaktas att överklagandenämnden, i punkterna 59 och 60 i detta beslut, utvidgade sitt resonemang och ansåg att de konstateranden som gjordes beträffande valutaväxlingstjänsterna gällde i än högre grad för de övriga varorna och tjänsterna mot bakgrund av det svagare samband som finns mellan dessa andra varor och tjänster och ordet ”cinkciarz”.

82      Slutligen ska det – i den mån argumentet att det omtvistade varumärket saknar särskiljningsförmåga grundar sig på påståendet att ordet ”cinkciarz” ”normalt används inom ramen för tillhandahållande av valutaväxlingstjänster utanför den officiella handeln” – påpekas att det inom ramen för prövningen av den första grunden konstaterats att detta påstående inte har styrkts i det att det förutsätter att detta ord kan utgöra en neutral benämning av valutaväxlingsverksamheten, oberoende av dess lagliga eller olagliga karaktär.

83      När det gäller den normala användningen av ordet ”cinkciarz” avseende en hemlig och olaglig valutaväxlingsverksamhet, det vill säga den användning som är känd av omsättningskretsen, ska det däremot erkännas, liksom överklagandenämnden har gjort, att detta ord har en associationsskapande eller anspelande karaktär avseende lagliga valutaväxlingstjänster.

84      Som tribunalen har konstaterat i punkt 54 ovan, kan omsättningskretsen – när den egenskap som är olösligt sammanbunden med ordet ”cinkciarz”, det vill säga olagligheten och det hemliga avseende den verksamhet som det avser, står i strid med en egenskap som är inneboende i de aktuella valutaväxlingstjänsterna, det vill säga deras laglighet – emellertid finna ett samband mellan det omtvistade varumärket och de lagliga valutaväxlingstjänsterna endast genom att bortse från denna motstridighet och dra slutsatsen att det omtvistade varumärket, genom ironi och effekten av ett tankespel, i motsats till dess betydelse omfattar lagligt tillhandahållna valutaväxlingstjänster. Av detta följer att ordet ”cinkciarz”, såvitt avser dessa tjänster, kräver en tolkningsansträngning av omsättningskretsen och därmed har en viss originalitet och uttrycksfullhet som gör det lätt att komma ihåg (se, analogt, dom av den 21 januari 2010, Audi/harmoniseringskontoret, C‑398/08 P, EU:C:2010:29, punkt 59) och därmed är ägnat att för konsumenten ange varornas eller tjänsternas kommersiella ursprung. Detta ord ska således anses ha särskiljningsförmåga beträffande valutaväxlingstjänster.

85      Dessa överväganden är även tillämpliga på de tjänster i klass 36 som har ett samband med valutaväxlingstjänsterna, det vill säga, i huvudsak, bank- och finanstjänster.

86      När det gäller de andra aktuella varorna och tjänsterna är – som överklagandenämnden har konstaterat – sambandet mellan betydelsen av ordet ”cinkciarz” som klagandebolaget har framhållit, det vill säga sambandet mellan en olaglig och hemlig valutaväxlingsverksamhet och dessa andra varor och tjänster som inte är direkt knutna till valutahandeln, svagt eller icke-existerande. Följaktligen skulle det omtvistade varumärket, på sin höjd, kunna ha en mycket begränsad anspelande karaktär för vissa av dessa andra varor och tjänster, varför klagandebolagets argument, som i huvudsak grundar sig på att det omtvistade varumärket är beskrivande när det gäller valutaväxlingstjänsterna och på det förhållande som finns mellan dessa tjänster och de övriga aktuella varorna och tjänsterna, inte kan godtas. Vidare ska det påpekas att de överväganden som anges i punkt 84 ovan i huvudsak är giltiga för de andra aktuella varorna och tjänsterna, mot bakgrund av den allmänna betydelsen av ordet ”cinkciarz”, avseende en person som ägnar sig åt någon verksamhet som anses vara olaglig, bedräglig eller oärlig. Den motsatseffekt som följer av användningen av detta ord för lagliga varor eller tjänster skapar nämligen en överraskningseffekt och kräver en reflektion och härav följer en viss särskiljningsförmåga.

87      Följaktligen kan överklagandet inte bifallas på den tredje grunden och överklagandet ska således ogillas i sin helhet.

 Rättegångskostnader

88      Enligt artikel 134.1 i tribunalens rättegångsregler ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats.

89      EUIPO och intervenienten har yrkat att klagandebolaget ska ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom klagandebolaget har tappat målet, ska EUIPO:s och intervenientens yrkande bifallas.

Mot denna bakgrund beslutar

TRIBUNALEN (första avdelningen)

följande:

1)      Överklagandet ogillas.

2)      Currency One SA ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) och Cinkciarz.pl sp. z o.o.

Nihoul

Svenningsen

Öberg

Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 19 december 2019.

Underskrifter


*      Rättegångsspråk: polska.