Language of document :

Talan väckt den 13 mars 2006 - Onderlinge Waarborgmaatschappij Azivo Algemeen Ziekenfonds De Volharding mot Europeiska gemenskapernas kommission

(mål T-84/06)

Rättegångsspråk: nederländska

Parter

Sökande: Onderlinge Waarborgmaatschappij Azivo Algemeen Ziekenfonds De Volharding (Haag, Nederländerna) (ombud: Advokaterna G. van der Wal och T. Boesman)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

ogiltigförklara kommissionens beslut av den 3 maj 2005, ärende N 541/2004 och N-542/2004, och

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden bedriver sjukförsäkringsverksamhet och har ungefär 150 000 försäkrade. Dessa försäkrade har generellt ett större behov av hälso- och sjukvårdstjänster än flertalet nederländska sjukförsäkrade. Sökanden har därför under längre tid uppvisat ett resultat som är negativare än för andra sjukförsäkringsgivare. Enligt sökanden orsakas de negativa resultaten av brister i utjämningssystemet.

Sökanden har överklagat kommissionens beslut1 att med stöd av artikel 87 EG och 88 EG godkänna de åtgärder som anmälts av Nederländerna beträffande det nya sjukförsäkringssystemet. Åtgärderna avser försäkringskassornas behov av finansiella reserver och ett riskutjämningssystem2.

Enligt sökanden har kommissionen gjort en felaktig bedömning av riskutjämningssystemets effekter och har härvidlag gjort en bristfällig utredning. Sökanden har anfört att beslutet är obegripligt alternativt bristfälligt motiverat i strid med bestämmelserna i artikel 86.2 EG.

Enligt sökanden var likaså kommissionens beslut att med stöd av artikel 86.2 EG godkänna riskutjämningssystemet felaktigt. Bristerna i utjämningssystemet innebär nämligen att vissa sjukförsäkringsgivare får en högre ersättning än vad som är nödvändigt för att täcka kostnaderna för deras åtaganden, medan andra sjukförsäkringsgivare får för låg ersättning.

Sökanden åberopar dessutom att kommissionen, på grund av de anmälda åtgärdernas svårighetsgrad, borde ha inlett det formella granskningsförfarande som föreskrivs i artikel 88.3 EG. Kommissionen måste ha haft avsevärda svårigheter att under den inledande granskning som föreskrivs i artikel 88.3 fastställa att åtgärderna var förenliga med den gemensamma marknaden, eftersom kommissionen inte hade tillräckligt med information.

Sökanden anser avslutningsvis att kommissionen inte, när den fattade det omtvistade beslutet, beaktade att det nya nederländska sjukförsäkringssystemet är oförenligt med direktivet om direkt försäkring3, med artikel 43 EG och med artikel 49 EG. Sökanden har särskilt pekat på bestämmelserna i det nya systemet om förbud mot att ta ut olika försäkringspremier, om kontraheringsplikt och om riskutjämning. Sökanden anser dessutom att kommissionen inte har motiverat, i strid med artikel 253 EG, varför kommissionen inte anser att de anmälda stödåtgärderna strider mot tredje direktivet om direkt försäkring, mot artikel 43 EG och mot artikel 49 EG, jämförda med artiklarna 87 EG och 86.2 EG.

____________

1 - EUT C 324, s. 30

2 - Åtgärderna N541/2004 och N542/2004

3 - Rådets direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring än livförsäkring samt om ändring av direktiv 73/239/EEG och 88/357/EEG (tredje direktivet om annan direkt försäkring än livförsäkring) (EGT L 228, s. 1).