Förenade målen C‑80/11 och C‑142/11
Mahagében Kft
mot
Nemzeti Adó- és Vámhivatal Dél-dunántúli Regionális Adó Főigazgatósága (C‑80/11)
och
Péter Dávid
mot
Nemzeti Adó- és Vámhivatal Észak-alföldi Regionális Adó Főigazgatósága (C‑142/11)
(begäran om förhandsavgörande, som har hänskjutits av Baranya Megyei Bíróság och Jász-Nagykun-Szolnok Megyei Bíróság)
”Beskattning – Mervärdesskatt – Sjätte direktivet – Direktiv 2006/112/EG – Avdragsrätt – Villkor för utnyttjande – Artikel 273 – Nationella bestämmelser för förebyggande av skatteundandragande – Nationella skattemyndigheters praxis – Ej medgiven avdragsrätt på grund av att den som har utställt fakturan hänförlig till varorna eller tjänsterna för vilka avdrag har yrkats handlat i strid med tillämplig lagstiftning – Bevisbörda – Skyldighet för den beskattningsbara personen att försäkra sig om att fakturautställaren agerat rättsenligt samt att styrka detta”
Sammanfattning av domen
1. Bestämmelser om skatter och avgifter – Harmonisering av lagstiftning – Omsättningsskatt – Gemensamt system för mervärdesskatt – Avdrag för ingående mervärdesskatt – Nationell praxis som innebär att avdragsrätt inte medges om fakturautställaren eller en av dennes leverantörer har gjort sig skyldig till oegentligheter – Otillåten – Gränser – Villkor
(Rådets direktiv 2006/112, artiklarna 167, 168 a, 178 a, 220.1 och 226)
2. Bestämmelser om skatter och avgifter – Harmonisering av lagstiftning – Omsättningsskatt – Gemensamt system för mervärdesskatt – Avdrag för ingående mervärdesskatt – Den beskattningsbara personens skyldigheter – Nationell praxis som innebär att avdragsrätt inte medges om fakturautställaren har gjort sig skyldig till oegentligheter – Avdragsrätt nekas trots att de materiella villkoren är uppfyllda och trots att det inte föreligger några omständigheter som ger anledning att misstänka att fakturautställaren har gjort sig skyldig till oegentligheter eller skatteundandragande – Otillåtet
(Rådets direktiv 2006/112, artiklarna 167, 168 a och 178 a och 273)
1. Artiklarna 167, 168 a, 178 a, 220.1 och 226 i direktiv 2006/112 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, ska tolkas så, att de utgör hinder för en nationell praxis enligt vilken en skattemyndighet nekar en beskattningsbar person rätten att från den mervärdesskatt som vederbörande är skyldig att betala in, dra av den mervärdesskatt som vederbörande ska betala eller har betalat vid ingående förvärv av tjänster, eftersom den som utställt fakturan hänförlig till dessa tjänster, eller en av fakturautställarens leverantörer, har agerat rättsstridigt, utan att myndigheten har styrkt, mot bakgrund av objektiva omständigheter, att den beskattningsbara personen kände till eller borde ha känt till att den till stöd för avdragsrätt åberopade transaktionen ingick i ett skatteundandragande som leverantören eller en annan näringsidkare i ett tidigare led i leveranskedjan gjort sig skyldig till.
(se punkt 50 samt punkt 1 i domslutet)
2. Artiklarna 167, 168 a, 178 a och 273 i direktiv 2006/112 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas så, att de utgör hinder för en nationell praxis enligt vilken en skattemyndighet nekar en beskattningsbar person avdragsrätt med hänvisning till att vederbörande inte försäkrat sig om att den som utställt fakturan hänförlig till varorna avseende vilka avdragsrätten görs gällande är en beskattningsbar person, att fakturautställaren förfogade över varorna i fråga och kunde leverera dem och hade uppfyllt sina skyldigheter med avseende på deklaration och inbetalning av mervärdesskatt, eller med hänvisning till att den beskattningsbara personen inte kan förete någon ytterligare handling, utöver fakturan, för att intyga att dessa villkor är uppfyllda, trots att de materiella och formella villkoren i direktiv 2006/112 avseende avdragsrättens utövande är uppfyllda och den beskattningsbara personen inte haft kännedom om något som gett fog för misstanke om förekomst av oegentligheter eller skatteundandragande i fakturautställarens krets.
(se punkt 66 samt punkt 2 i domslutet)