Language of document : ECLI:EU:T:2014:739

Mål T‑471/11

Éditions Odile Jacob SAS

mot

Europeiska kommissionen

”Konkurrens – Koncentrationer – Förlagssektorn – Beslut varigenom en koncentration förklaras förenlig med den gemensamma marknaden under förutsättning att en del av tillgångarna säljs vidare – Beslut att godkänna förvärvaren av de avyttrade tillgångarna – Beslut som antagits efter tribunalens ogiltigförklaring av det ursprungliga beslutet i samma ärende – Berättigat intresse av att få saken prövad – Åsidosättande av artikel 266 FEUF – Åsidosättande av åtagandena enligt det villkorade beslutet om godkännande – Åtskillnad mellan villkor och ålägganden – Principen om förbud mot retroaktiv tillämpning – Bedömning av förvärvarens anbud – Förvärvarens oberoende ställning i förhållande till överlåtaren – Maktmissbruk – Motiveringsskyldighet”

Sammanfattning – Tribunalens dom (andra avdelningen) av den 5 september 2014

1.      Domstolsförfarande – Intervention – Invändning om rättegångshinder som inte framställts av svaranden – Avvisning

(EG‑stadgan för domstolen, artiklarna 40 fjärde stycket och 53; tribunalens rättegångsregler, artikel 116.3)

2.      Domstolsförfarande – Intervention – Grunder som skiljer sig från dem som åberopats av den huvudpart som stöds – Avvisning

(EG‑stadgan för domstolen, artiklarna 40 fjärde stycket och 53; tribunalens rättegångsregler, artikel 116.3)

3.      Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Berättigat intresse av att få saken prövad – Krav på ett faktiskt intresse – Intresse hänförligt till en framtida men säker situation – Upptagande till sakprövning

(Artikel 263 fjärde stycket FEUF)

4.      Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Berättigat intresse av att få saken prövad – Talan väckt, av den till vilken en dom från en unionsdomstol är riktad, mot ett beslut fattat av en institution i syfte att genomföra nämnda dom – Upptagande till sakprövning – Grund för eventuell skadeståndstalan

(Artikel 263 fjärde stycket FEUF)

5.      Domstolsförfarande – Grunder – Rättslig kvalificering av en grund som skiljer sig från den som anförts i ett annat mål – Upptagande till sakprövning

(Artikel 263 fjärde stycket FEUF; Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 47)

6.      Talan om ogiltigförklaring – Dom om ogiltigförklaring – Räckvidd – Absolut rättskraft – Räckvidd – Beaktande av såväl domskälen som domslutet – Rättsfråga i form av ett obiter dictum som avkunnats utanför gränserna för tvisten vid unionsdomstolen – Omfattas inte – Verkningar av en dom om ogiltigförklaring – Skyldigheten för den som antar det nya beslutet att utgå från det datum då den antog den ogiltigförklarade rättsakten och beakta då gällande bestämmelser

(Artiklarna 264 FEUF och 266 FEUF)

7.      Talan om ogiltigförklaring – Dom om ogiltigförklaring – Genomförandeåtgärder – Vägran att vidta åtgärder som går utöver att ersätta den ogiltigförklarade rättsakten – Ifrågasättande med avseende på räckvidden för genomförandeskyldigheten – Rättsmedel – Passivitetstalan – Ifrågasättande av giltigheten av den rättsakt som antagits i syfte att ersätta den ogiltigförklarade rättsakten – Rättsmedel – Talan om ogiltigförklaring

(Artiklarna 263 FEUF, 265 FEUF och 266 FEUF)

8.      Konkurrens – Koncentrationer – Kommissionens undersökning – Åtskillnad mellan villkor och ålägganden för företag i samband med ett förfarande för villkorligt godkännande av en företagskoncentration – Verkningar

(Rådets förordning nr 4064/89, artiklarna 8.2, 8.5 b och 14.2 b och c; kommissionens meddelande 2001/C 68/03, punkt 12)

9.      Unionsrätt – Principer – Skydd för berättigade förväntningar – Rättssäkerhet – Skyddet gäller inte den som brutit mot gällande lagstiftning – Legalitetsprincipen har företräde framför rättssäkerhetsprincipen och principen om skydd för berättigade förväntningar på grund av nödvändigheten av att garantera likabehandling

10.    Institutionernas rättsakter – Tillämpning i tiden – Förbud mot retroaktiv verkan – Undantag – Villkor – Uppfyllande av ett mål av allmänt intresse och iakttagande av skyddet för berättigade förväntningar – Ogiltigförklaring av ett beslut om godkännande av förvärvaren av vidareförsålda tillgångar i samband med en koncentration på grund av det befullmäktigade ombudets brist på oberoende – Antagande av ett retroaktivt beslut som syftar till att omfatta den ursprungliga oegentligheten – Tillåtet

11.    Talan om ogiltigförklaring – Dom genom vilken en talan om ogiltigförklaring ogillas – Verkningar – Relativ rättskraft – Presumtionen om att den angripna rättakten är giltig består – En ny talan med samma föremål, samma parter och som är grundad på samma förhållanden kan inte tas upp till sakprövning

(Artikel 256.1 FEUF)

12.    Talan om ogiltigförklaring – Dom om ogiltigförklaring – Verkningar – Skyldighet att vidta genomförandeåtgärder – Ogiltigförklaring av ett beslut om godkännande av förvärvaren av vidareförsålda tillgångar i samband med en koncentration – Beslutet behöver inte nödvändigtvis innehålla samma skäl som den ogiltigförklarade rättsakten – Beaktande av uppgifter hänförliga till perioden före antagandet av den ogiltigförklarade rättsakten – Tillåtet

(Artikel 266 FEUF)

13.    Konkurrens – Koncentrationer – Kommissionens undersökning – Ekonomiska bedömningar – Utrymme för skönsmässig bedömning – Domstolsprövning – Gränser

(Rådets förordning nr 4064/89, artikel 2)

14.    Konkurrens – Koncentrationer – Kommissionens undersökning – Åtagande från de berörda företagen som medför att den anmälda åtgärden blir förenlig med den inre marknaden – Åtagande att vidareförsälja tillgångar – Kriterier för att välja ut förvärvaren – Möjlighet för kommissionen att välja ut den förvärvare som bäst kan säkerställa perfekt konkurrens på marknaden – Föreligger inte – Vidareförsäljning till en förvärvare som inte har någon erfarenhet av den aktuella sektorn – Tillåtet – Villkor – Domstolsprövning – Gränser

(Rådets förordning nr 4064/89, artiklarna 2.1 a, 2.2 och 2.3; kommissionens meddelande 2001/C 68/03, punkt 49)

15.    Konkurrens – Koncentrationer – Kommissionens undersökning – Åtagande från de berörda företagen som medför att den anmälda åtgärden blir förenlig med den inre marknaden – Åtagande att vidareförsälja tillgångar – Kriterier för att välja ut förvärvaren – Faktisk eller potentiell konkurrent – Förvärvarens oberoende gentemot överlåtaren – Samma personer sitter i vissa organ hos såväl överlåtaren som förvärvaren – Tillåtet – Villkor

(Rådets förordning nr 4064/89, artiklarna 2.1 a, 2.2 och 2.3; kommissionens meddelande 2001/C 68/03, punkt 49)

16.    Institutionernas rättsakter – Motivering – Skyldighet – Räckvidd – Beslut om att tillämpa reglerna om företagskoncentrationer – Beslut enligt vilket en företagskoncentration tillåts – Motivering som kompletterar en i sig redan tillräcklig motivering

(Artikel 296 FEUF)

1.      Se domen.

(se punkt 36)

2.      Se domen.

(se punkterna 36 och 37)

3.      Se domen.

(se punkt 39)

4.      De personer som en unionsdomstols dom, genom vilken en rättsakt ogiltigförklaras, riktar sig till har ett berättigat intresse av att få saken prövad inom ramen för ett mål om den berörda institutionens verkställande av denna dom, även om den angripna rättsakten inte längre har några verkningar. Denna princip kan inte ifrågasättas på grund av den omständigheten att sökanden, även om beslutet ogiltigförklaras, inte har någon möjlighet att förvärva de tillgångar som överlåtits till ett annat företag, vilken transaktion godkänts genom det ogiltigförklarade beslutet. Eftersom antagandet av ett beslut utgör det sätt på vilket kommissionen har avsett att verkställa en dom, har sökanden nämligen rätt att väcka talan mot det angripna beslutet i egenskap av part i det mål som ledde fram till nämnda dom.

Ett bolag som funnits med på en begränsad förteckning över fem potentiella förvärvare av tillgångar som skulle överlåtas inom ramen för en koncentration har vidare ett berättigat intresse av att få kommissionens beslut om godkännande av ett annat av dessa fem bolag ogiltigförklarat, eftersom detta beslut nödvändigtvis kan påverka dess affärsmässiga situation. Detta gäller oberoende av huruvida bolaget, för det fall det angripna beslutet ogiltigförklaras, skulle kunna godkännas som förvärvare av de aktuella tillgångarna.

En sökande kan dessutom bevara ett intresse av att väcka talan om ogiltigförklaring av en rättsakt som påverkar vederbörande direkt för att erhålla ett fastställande av gemenskapsdomstolen av att en åtgärd som vidtagits mot denne är rättsstridig, i syfte att använda detta fastställande som grund för en eventuell talan om skadestånd så att vederbörande kan få en adekvat ersättning för den skada som den angripna rättsakten medfört.

(se punkterna 40, 41, 43 och 44)

5.      Varken domstolens stadga eller rättegångsreglerna innehåller några bestämmelser som hindrar en part från att göra en annan rättslig klassificering av en grund än vad den skulle ha gjort i ett annat mål. Den rätt att väcka talan vid tribunalen som en fysisk eller juridisk person har med stöd av artikel 263 fjärde stycket FEUF kan inte begränsas utan en uttryckligen föreskriven grund för detta. En sådan begränsning skulle annars innebära ett åsidosättande av den grundläggande legalitetsprincipen och den grundläggande principen om rätten till försvar, samt av den rätt till effektiva rättsmedel och till en opartisk domstol som garanteras genom artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Även om parterna fastställer tvisteföremålet, vilket domstolarna inte kan ändra, ankommer på domstolarna att tolka grunderna utifrån deras innehåll snarare än utifrån hur de kvalificeras och således göra en kvalificering av grunderna och argumenten i talan.

Förbudet mot att handla i strid med egna tidigare handlingar innebär enligt unionsrätten endast att en part i ett mål om överklagande inte kan bestrida en faktisk eller processuell omständighet som erkänts av domstolen i första instans och som anges i protokollet från förhandlingen vid den domstolen.

(se punkterna 50‒52)

6.      Domar om ogiltigförklaring som meddelas av unionsdomstolarna ska ha rättskraft så snart de blivit slutgiltiga. Detta omfattar inte bara domslutet i domen om ogiltigförklaring, utan också de domskäl som utgör det nödvändiga stödet för domslutet och som således inte kan åtskiljas från detta.

En doms rättskraft omfattar emellertid endast frågor avseende de faktiska omständigheterna och rättsfrågor som faktiskt eller med nödvändighet har avgjorts. Vidare omfattas inte ett obiter dictum i en dom om ogiltigförklaring av rättskraft. Således förpliktar artikel 266 FEUF endast den institution från vilken rättsakten härrör att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa domen om ogiltigförklaring.

Det förfarande som har till syfte att ersätta en ogiltigförklarad rättsakt ska avse det exakta stadium där rättsstridigheten inträffade. Att en rättsakt som avslutar ett administrativt förfarande bestående av flera faser ogiltigförklaras medför inte nödvändigtvis att hela det förfarande som föregått antagandet av den angripna rättsakten ogiltigförklaras, oberoende av de materiella eller processuella grunderna för domen om ogiltigförklaring. Den institution som har avfattat rättsakten ska utgå från det datum då den antog den ogiltigförklarade rättsakten för att anta den ersättande rättsakten, utifrån då gällande bestämmelser och då relevanta omständigheter. Institutionen kan emellertid, i sitt nya beslut, åberopa andra grunder än de på vilka den grundade sitt första beslut. Vidare har den ingen skyldighet att på nytt uttala sig om aspekter av det ursprungliga beslutet som inte har ifrågasatts i domen om ogiltigförklaring.

(se punkterna 56‒59, 63, 66, 67 och 125)

7.      Se domen.

(se punkt 71)

8.      Förordning nr 4064/89 om kontroll av företagskoncentrationer och tillkännagivandet från kommissionen om korrigerande åtgärder som kan godtas enligt förordning nr 4064/89 och förordning nr 447/98 fastställer en åtskillnad mellan de villkor och åligganden som gäller för ett företag inom ramen för ett förfarande för villkorligt godkännande av en företagskoncentration. Kommissionen kan, för det fall de berörda företagen inte uppfyller en skyldighet som dess beslut är förenat med, upphäva detta samt ålägga dessa företag böter. Vad däremot gäller åsidosättande av ett villkor, föreskrivs inte uttryckligen i förordning nr 4064/89 några specifika konsekvenser.

För det första, när en part åsidosätter ett villkor som utgörs av en strukturell åtgärd utan vilken företagskoncentrationen inte hade kunnat godkännas, gäller inte längre det beslut genom vilket företagskoncentrationen förklarats förenlig med den gemensamma marknaden. För det andra, för det fall en skyldighet som är förenad med ett beslut om att en företagskoncentration är förenlig med den gemensamma marknaden inte uppfylls, kan kommissionen återkalla nämnda beslut och ålägga det företag som har åsidosatt nämnda skyldighet böter, men är inte skyldig att vidta sådana åtgärder.

(se punkterna 73, 76, 77, 80 och 83)

9.      Se domen.

(se punkterna 92‒94)

10.    Rättssäkerhetsprincipen, som är en allmän princip inom unionsrätten hindrar i allmänhet en unionsrättsakt från att börja gälla vid en tidpunkt som ligger före aktens offentliggörande. Enligt fast rättspraxis kan det dock undantagsvis förhålla sig på annat sätt, när det eftersträvade målet kräver detta och när de berörda personernas berättigade förväntningar vederbörligen respekteras. Detta konstaterande grundar sig inte på en åtskillnad mellan individuella beslut och rättsakter.

Myndigheternas iakttagande av lagenlighet och rättskraft är ett mål av allmänt intresse. Ett beslut av kommissionen uppfyller ett sådant intresse när det syftar till att fylla den rättsliga lucka som uppstått till följd av unionsdomstolens ogiltigförklaring av kommissionens första beslut om godkännande av förvärvaren av tillgångar som överlåtits till följd av åtaganden i ett beslut om godkännande av en företagskoncentration och på så sätt skydda rättssäkerheten för de företag som omfattades av tillämpningsområdet för förordning nr 4064/89 om kontroll av företagskoncentrationer.

Beträffande principen om berättigade förväntningar utgör inte denna hinder för att anta ett nytt retroaktivt godkännandebeslut, i den mån genomförandet av de åtaganden som föreskrivs i beslutet om villkorligt godkännande av en koncentration, vilken, när det nya beslutet antas, fortsätter att binda det företag som åtagit sig att överlåta tillgångar i syfte att genomföra koncentrationen innebär dels att företaget i fråga föreslår att kommissionen ska godkänna en förvärvare av de tillgångar som skulle vidareförsäljas i syfte att genomföra koncentration, dels att kommissionen fattar beslut avseende den förvärvare som företaget föreslagit.

(se punkterna 102, 103, 106 och 108)

11.    Den rättskraft som domar genom vilka en talan om ogiltigförklaring av en rättsakt som antagits av en unionsinstitution ogillas äger är relativ och innebär endast att ingen ny talan med samma föremål, samma parter och som grundas på samma förhållanden kan tas upp till sakprövning. En sådan dom betyder således inte att rättsakten är giltig, utan endast att ingen av de grunder som sökanden hade anfört kunde godtas, vilket även gällde de grunder avseende allmän ordning som domstolen är skyldig att pröva på eget initiativ. Således presumeras den angripna rättsakten fortfarande vara laglig, vilket även innebär en skyldighet för samtliga rättssubjekt i unionen att erkänna en rättsakts fulla verkan så länge som dess ogiltighet inte har slagits fast av en behörig domstol.

(se punkterna 117 och 144)

12.    Den myndighet som avfattat ett beslut, efter en ogiltigförklaring av detta, ska fatta ett nytt beslut för att ersätta det tidigare och göra sin bedömning med utgångspunkt från den tidpunkt då det tidigare beslutet antogs, enligt de bestämmelser som då var i kraft och de faktiska omständigheter som då förelåg. Myndigheten kan emellertid, i sitt nya beslut, göra gällande andra grunder än de på vilka den hade grundat sitt första beslut.

Prövningen av företagskoncentrationer kräver en framåtblickande analys av den kommande konkurrenssituation som kan bli följden av koncentrationen, bland annat vad gäller bedömningen av förvärvarens bärkraftighet och förmåga att upprätthålla och utveckla en effektiv konkurrens på de berörda marknaderna.

När kommissionen är tvungen att utföra sin bedömning i efterhand av den konkurrenssituation som följde av företagskoncentrationen kan den undersöka huruvida den bedömning de gjort med utgångspunkt i omständigheter som den kände till vid den tidpunkt då det ogiltigförklarade beslutet antogs bekräftas av uppgifter avseende perioden efter detta datum.

(se punkterna 125, 127, 128 och 134)

13.    Se domen.

(se punkterna 135‒138)

14.    Se domen.

(se punkterna 145, 146 och 148)

15.    Villkoret om förvärvarens oberoende har, i samband med en koncentration, bland annat till syfte att säkerställa förvärvarens förmåga att på marknaden bete sig som en effektiv och självständig konkurrent, utan att dess strategi och dess val kan påverkas av säljaren. Detta oberoende kan bedömas genom att undersöka de kapitalrelaterade, finansiella, kommersiella, personliga och materiella banden mellan de båda företagen.

Det förhållandet att en och samma person har uppdrag i ledningsorgan hos det övertagande företaget och i tillsynsorgan hos det överlåtande företaget är inte nödvändigtvis av sådan art att det kan fastställas att det övertagande företaget var en till de överlåtande företaget beroende förvärvare.

När det övertagande företaget, på kommissionens begäran, formellt hade åtagit sig, före antagandet av beslutet om godkännande, dels att sagda person skulle avsluta sina mandat inom detta företag inom ett år från godkännandet av den sistnämnda personens ansökan, dels att han inte, under denna tidsperiod, skulle delta i beslutsfattandet inom styrelsen och andra interna kommittéer när besluten avsåg verksamheter som omfattades av koncentrationen och att vederbörande inte skulle erhålla några konfidentiella upplysningar från det övertagande företagets ledning eller operativa tjänstemän angående den sektor som berördes, går det att dra slutsatsen att kommissionen såg till att den omständigheten att en och samma person ingick i det övertagande företagets ledning inte kunde skada detta företags oberoende och främjade således bevarandet och utvecklingen av en effektiv konkurrens på den aktuella marknaden.

(se punkterna 152, 155, 158 och 159)

16.    Se domen.

(se punkterna 175‒177 och 182)