Language of document :

Talan väckt den 21 maj 2021 – SS och ST mot Frontex

(Mål T-282/21)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: SS och ST (ombud: advokaterna M. Van den Broeck och L. Lambert)

Svarande: Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex)

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

ta upp målet till sakprövning,

fastställa att Frontex var skyldig att agera i enlighet med artikel 265 FEUF och har underlåtit att göra detta antingen genom att dra tillbaka finansieringen av sin verksamhet i Egeiska havsregionen eller tillfälligt avbryta eller avsluta den (artikel 46.4 i förordning nr 2019/18961 ), eller ange giltiga skäl till att underlåta att vidta relevanta åtgärder enligt artikel 46.6, eller i övrigt göra något ställningstagande som svar på sökandenas ursprungliga begäran, och

fastställa att denna underlåtenhet utgör ett åsidosättande av fördragen i den mening som avses i artikel 265 FEUF.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena tre grunder.

Första grunden: Förekomsten av allvarlig eller sannolikt fortgående underlåtenhet att iaktta grundläggande rättigheter, eller skyldigheter i fråga om internationellt skydd i Egeiska havsregionen i samband med Frontex verksamhet, till följd av vilka  den verkställande direktören var skyldig att avbryta eller avsluta denna verksamhet enligt artikel 46 i förordning nr 2019/1896. Sökandena har gjort gällande att det framgår av insamlad bevisning att “nya strategier” inom gränsbevakningsverksamhet i Egeiska havsregionen, vilka började tillämpas i mars 2020, motsvarar en statlig (Grekland) och organisatorisk (Frontex) policy av systematiska och spridda attacker mot civila som söker asyl i Europeiska unionen, i strid mot, bland annat, rätten till liv, förbudet mot kollektiv utvisning, principen om non-refoulement, och asylrätten.

Andra grunden: Frontex har underlåtit att uppfylla sina positiva skyldigheter enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna för att förebygga förutsebara åsidosättanden av ovannämnda grundläggande rättigheter, vilka förekommer i Egeiska havsregionen i samband med dess verksamhet. Frontex har underlåtit att agera vid konkreta yttringar av dessa positiva skyldigheter, vilka uttryckligen föreskrivs i andra bestämmelser än artikel 46 i förordning nr 2019/1896, såsom övervakning och rapportering, och är besläktade eller till och med överlappande med tillämpningen av artikel 46.

Tredje grunden: Frontex underlåtenhet att agera med avseende på artikel 265 FEUF berör sökandena direkt och individuellt eftersom deras situation har påverkats negativt vid ett flertal tillfällen av denna nya statliga och organisatoriska taktik av systematiska och spridda strategier bestående i avvisning från unionens territorium för att tvingas tillbaka i havet, ingripanden eller övergivning till havs i ovärdiga fartyg med risk för livet, rättsstridig tillbakavisning, kollektiv utvisning eller att de förhindras att söka asyl. Frontex fortgående underlåtenhet att vidta lämpliga åtgärder för att förebygga dessa åsidosättanden – inklusive att avbryta eller avsluta sin verksamhet enligt artikel 46 – ökar betydligt risken för sökandena att drabbas igen, för sjätte gången, av samma åsidosättanden av såväl fördragen som internationell och europeisk fördragsrätt och rättstradition.

____________

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624 (EUT L 295, 2019, s. 1).