Mål T‑393/10 R

Westfälische Drahtindustrie m.fl.

mot

Europeiska kommissionen

”Interimistiskt förfarande – Konkurrens – Beslut av kommissionen att ådöma böter – Bankgaranti – Begäran om uppskov med verkställighet”

Sammanfattning av beslutet

1.      Interimistiskt förfarande – Uppskov med verkställigheten – Interimistiska åtgärder – Villkor för beviljande – Fumus boni juris – Situation som ställer krav på skyndsamhet – Allvarlig och irreparabel skada – Kumulativ karaktär – Avvägning mellan samtliga intressen som är i fråga

(Artiklarna 256.1 FEUF, 278 FEUF och 279 FEUF; tribunalens rättegångsregler, artikel 104.2)

2.      Interimistiskt förfarande – Uppskov med verkställigheten – Uppskov med verkställigheten av skyldigheten att ställa en bankgaranti som villkor för att ett bötesbelopp inte omedelbart ska drivas in – Villkor för beviljande

(Artikel 278 FEUF; tribunalens rättegångsregler, artikel 104.2)

3.      Interimistiskt förfarande – Uppskov med verkställigheten – Villkor för beviljande – Fumus boni juris – Prövning prima facie av de grunder som åberopats som stöd för talan i huvudsaken

(Artikel 278 FEUF; tribunalens rättegångsregler, artikel 104.2)

4.      Interimistiskt förfarande – Uppskov med verkställigheten – Villkor för beviljande – Avvägning mellan samtliga intressen som är i fråga

(Artikel. 278 FEUF)

1.      Enligt artiklarna 278 FEUF och 279 FEUF, jämförda med artikel 256.1 FEUF, får tribunalen, om den anser att omständigheterna så kräver, förordna om uppskov med verkställigheten av den angripna rättsakten eller förordna om nödvändiga interimistiska åtgärder.

I artikel 104.2 i tribunalens rättegångsregler föreskrivs att en ansökan om interimistiska åtgärder ska ange föremålet för talan, de omständigheter som ställer krav på skyndsamhet och de faktiska och rättsliga grunder på vilka den begärda åtgärden omedelbart framstår som befogad. Tribunalen kan således förordna om uppskov med verkställigheten eller om andra interimistiska åtgärder om det har fastställts att beviljandet av åtgärderna omedelbart framstår som faktiskt och rättsligt befogat (fumus boni juris) samt att åtgärderna är brådskande på det sättet att de, för att undvika en allvarlig och irreparabel skada på sökandens intressen, måste förordnas och ha verkan redan innan målet i sak har avgjorts. Dessa villkor är kumulativa, vilket innebär att ansökan om interimistiska åtgärder ska avslås om ett av villkoren inte är uppfyllt. Rätten ska även i förekommande fall göra en avvägning mellan de föreliggande intressena.

Vid denna helhetsbedömning förfogar rätten över ett omfattande utrymme för skönsmässig bedömning och är fri att med avseende på de särskilda omständigheterna i fallet i fråga avgöra sättet att pröva om dessa olika villkor är uppfyllda, liksom i vilken ordning denna prövning ska utföras, då det inte i någon bestämmelse föreskrivs ett i förväg upprättat analysschema för bedömningen av om det är nödvändigt att bevilja interimistiska åtgärder.

(se punkterna 11–13)

2.      En ansökan om uppskov med verkställigheten av skyldigheten att ställa en bankgaranti som villkor för att ett bötesbelopp inte omedelbart ska drivas in kan endast beviljas under särskilda omständigheter. I domstolens och tribunalens rättegångsregler föreskrivs nämligen uttryckligen en möjlighet att kräva att bankgaranti ställs i interimistiska förfaranden, och detta utgör ett allmänt och rimligt tillvägagångssätt från kommissionens sida.

Sådana särskilda omständigheter kan i princip anses föreligga när den part som ansöker om undantag från skyldigheten att ställa bankgaranti bevisar att det objektivt sett är omöjligt för den att ställa denna garanti eller att det skulle äventyra dess existens att ställa garantin.

(se punkterna 22 och 23)

3.      Enligt rättspraxis anses fumus boni juris föreligga när åtminstone en av grunderna för talan vid första påseendet framstår som befogad och i alla fall inte grundlös respektive när denna inte kan tillbakavisas utan en ingående prövning som är förbehållen den dömande sammansättning som ska döma i huvudsaken.

Vid ett första påseende föreligger fumus boni juris avseende en grund som är tillräckligt precist formulerad för att ge kommissionen möjlighet att avge ett omfattande yttrande på flera sidor och som gör det möjligt för domaren med behörighet att besluta om interimistiska åtgärder att fastställa att ifrågavarande grund vid första påseendet inte är grundlös och i alla fall inte kan tillbakavisas utan en mera omfattande prövning, vilken ankommer på den dömande sammansättning som har att göra en prövning i målet rörande huvudsaken.

(se punkterna 54, 55, 58 och 61)

4.      Vid prövning av ansökan om interimistisk åtgärd måste det göras en avvägning mellan de risker som hänger samman med de olika möjliga lösningarna. Detta innebär konkret att särskilt bedöma om sökandens intresse av att få uppskov med verkställigheten av det ifrågasatta beslutet ska ha företräde framför intresset av att detta beslut omedelbart verkställs.

(se punkt 62)