Language of document :

Talan väckt den 3 september 2013 – Marchiani mot parlamentet

(Mål T-479/13)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Jean-Charles Marchiani (Toulon, Frankrike) (ombud: C.-S. Marchiani, advokat)

Svarande: Europaparlamentet

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara generalsekreterarens beslut av den 4 juli 2013,

ogiltigförklara debetnotan av den 5 juli 2013,

förplikta Europaparlamentet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Genom den aktuella talan motsätter sig sökanden Europaparlamentets beslut att verkställa återkrav av belopp som sökanden mottog mellan åren 2001 och 2004 i form av ersättning för utgifter för parlamentsassistenter.

Till stöd för sin talan åberopar sökanden sex grunder.

Den första grunden avser brister i förfarandet avseende att beslutet som meddelades av parlamentets generalsekreterare den 4 juli 2013 strider såväl mot beslutet som meddelades av Europaparlamentets presidium den 19 maj och den 9 juli 2008 om tillämpningsföreskrifterna för Europaparlamentets ledamotsstadga som mot principen om ett kontradiktoriskt förfarande och rätten till försvar.

Den andra grunden hänför sig till en felaktig tillämpning av bestämmelserna för kostnadsersättningar och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter (FID‑bestämmelserna).Som tredje grund görs gällande att bedömningen av handlingarna i akten är oriktig.Såvitt avser den fjärde grunden gör sökanden gällande att Europaparlamentets generalsekreterare brustit i opartiskhet när beslutet fattades den 4 juli 2013.Den femte och sjätte grunden h

eende att beslutet som meddelades av parlamentets generalsekreterare den 4 juli 201

3 strider såväl mot beslutet som meddelades av Europaparlamentets presidium den 19 maj och den 9 juli 2008 om tillämpningsföreskrifterna för Europaparlamentets ledamotsstadga som mot principen om ett kontradiktoriskt förfarande och rätten till försvar.Den andra grunden hänför sig till en felaktig tillämpning av bestämmelserna för kostnadsersättningar och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter (FID‑bestämmelserna).Som tredje grund görs gällande att bedömningen av handlingarna i akten är oriktig.Såvitt avser den fjärde grunden gör sökanden gällande att Europaparlamentets generalsekreterare brustit i opartiskhet när beslutet fattades den 4 juli 2013.Den femte och sjätte grunden hänför sig till att preskription gäller för de belopp som är föremål för återkrav.