Talan väckt den 4 september 2013 – Syrian Lebanese Commercial Bank mot rådet

(Mål T-477/13)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Syrian Lebanese Commercial Bank S.A.L. (Beirut, Libanon) (ombud: advokaterna P. Vanderveeren, L. Defalque och T. Bontinck)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

fastställa att Europeiska unionen är utomobligatoriskt skadeståndsskyldig med anledning av besluten att uppta och bibehålla sökanden i bilaga II till rådets förordning nr 36/2012/EU,

fastställa att skälig och full ersättning ska utgå för den skada som sökanden vållats med anledning av unionens olagliga agerande, varvid denna ersättning ska bestämmas till 41 074 940 euro jämte dröjsmålsränta enligt den räntefot som tillämpas av Europeiska centralbanken för sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner med tillägg för två procent, samt ersättning som provisoriskt beräknas till 1 000 000 euro med förbehåll för den justering som kan behövas med anledning av de utgifter och investeringar som sökanden tvingas att bestrida för att återställa sitt renommé och goda rykte,

alternativt, för det fall det anses att en ny bedömning av skadeståndets storlek måste företas, förordna om sakkunnigutlåtande enligt artiklarna 65 d, 66.1 och 70 i tribunalens rättegångsregler,

förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden – beträffande rådets rättsstridiga agerande både genom att anta och bibehålla frysningen av medel sedan januari 2012 – fyra grunder.

uppenbart oriktig bedömning när det gäller sökandens inblandning i finansieringen av regimen i Syrien,

underlåtenhet att lämna en tillräcklig och exakt motivering till de åtgärder som rådet vidtagit mot sökanden,

åsidosättande av rätten till försvar, rätten till en rättvis rättegång och rätten till ett effektivt domstolsskydd, samt

fel i rådets bedömning vilket leder till att de restriktiva åtgärder som vidtagits av rådet är att anse som rättsstridiga.

Sökanden gör gällande att det står klart att det är rådets åtgärder att frysa sökandens tillgångar som är anledningen till den ekonomiska och ideella skada som åsamkats sökanden.

I ekonomiskt hänseende anser sökanden sig ha lidit betydande operationell och teknologisk skada; bland annat har sökanden förlorat affärsrelationer med flera europeiska och arabiska banker, sökandens rörelseresultat har försämrats avsevärt och sökanden har gått miste om flera banktillgångar sedan år 2012. Dessutom har sökandens tidigare leverantör av mjukvara för banksektorn avslutat sitt samarbete med sökanden.

När det gäller den ideella skadan begär sökanden skadestånd för att sökandens renommé försämrats med anledning av rådets olagliga frysning av sökandens penningmedel.