Language of document : ECLI:EU:F:2007:123

PERSONALDOMSTOLENS DOM (andra avdelningen)

den 5 juli 2007

Mål F-26/06

Marli Bertolete m.fl.

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Kontraktsanställda – Placering i lönegrad och lön – Infrastruktur- och logistikkontoret i Bryssel (OIB) – Förskollärare – Tidigare arbetstagare enligt belgisk rätt – Ändring av tillämpligt regelverk – Likabehandling”

Saken: Talan väckt med stöd av artikel 236 EG och artikel 152 EA, genom vilken Marli Bertolete och åtta andra kontraktsanställda vid kommissionen har yrkat ogiltigförklaring av besluten som fattats av den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal, om fastställande av deras placering i lönegrad och lön, i enlighet med de avtal om kontraktsanställning som undertecknades i april 2005 och som började att gälla den 1 maj 2005, och ogiltigförklaring av samma myndighets beslut av den 21 november 2005 att avslå de klagomål som de ingav avseende de förstnämnda besluten.

Avgörande: Besluten genom vilka kommissionen fastställde sökandenas lön i enlighet med avtalen om kontraktsanställning som undertecknades i april 2005 ogiltigförklaras. Talan ogillas i övrigt. Kommissionen ska bära sin rättegångskostnad och ersätta hälften av sökandenas rättegångskostnader. Sökandena ska bära hälften av sina rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Kontraktsanställda – Placering i lönegrad

(Anställningsvillkor för övriga anställda, artiklarna 80.2 och 82.2)

2.      Tjänstemän – Kontraktsanställda – Lön

(Anställningsvillkor för övriga anställda, bilaga, artikel 2.2)

3.      Tjänstemän – Kontraktsanställda – Lön

(Anställningsvillkor för övriga anställda, bilaga, artikel 2.2)

1.      Enligt artikel 82.2 i anställningsvillkoren för övriga anställda ska personer som ska anställas som kontraktsanställda i tjänstegrupperna II och III uppfylla samma minimivillkor vad gäller utbildning och arbetslivserfarenhet: vederbörande ska inneha intyg om högre utbildning eller intyg om sekundärutbildning som ger tillträde till högre utbildning och, i detta senare fall, lämplig yrkeserfarenhet på minst tre år, eller om det ligger i tjänstens intresse, motsvarande yrkesutbildning eller yrkeserfarenhet.

De preciseringar som härvid ges i artikel 2.1 b och c i de allmänna genomförandebestämmelserna om förfarandet vid anställning och användning av kontraktsanställda vid kommissionen ändrar inte vad som konstaterats ovan, i synnerhet vad gäller kravet på sekundärutbildning som ger tillträde till högre utbildning. Det senare utbildningsbeviset ger, om innehavaren kan påvisa lämplig yrkeserfarenhet på tre år, tillträde till såväl en anställning inom tjänstegrupp II som inom tjänstegrupp III.

Det faktum att berörda anställda kan uppvisa ett utbildningsbevis som ger tillträde till högre utbildning motiverar, under dessa omständigheter, inte i sig att de ges anställning inom tjänstegrupp III snarare än inom tjänstegrupp II.

Kommissionen har dessutom antagit Allmänna genomförandebestämmelser om övergångsbestämmelser för personer som anställts av byrån för infrastruktur i Bryssel för att tjänstgöra vid dag- och fritidshem i Bryssel för att reglera sitt utrymme för skönsmässig bedömning vid tillämpning av artikel 80.2 i anställningsvillkoren för övriga anställda. I artikel 80 definieras olika typer av arbetsuppgifter inom de olika tjänstegrupperna. Det framgår tydligt av artikel 1.2 b och c i de allmänna genomförandebestämmelserna att personer som anställts som barnskötare/barnsköterska tillhör tjänstegrupp II, såvida de inte har tjänstgjort som ”administrativ personalsamordnare enligt belgisk rätt” i vilket fall de tillhör tjänstegrupp III.

(se punkterna 38–41)

2.      Det framgår klart av ordalydelsen i artikel 2.2 i bilagan till anställningsvillkoren för övriga anställda att utbetalningen av ett lönetillägg, för det fall lönen blir lägre efter det att en arbetstagare, som tidigare varit knuten till institutionen enligt ett anställningsavtal som regleras av nationell rätt, anställs som kontraktsanställd, jämfört med den lön som arbetstagaren tidigare erhöll, endast utgör en möjlighet för institutionen. För övrigt ger nämnda artikel 2.2 institutionen ett stort utrymme för skönsmässig bedömning att fastställa det ytterligare beloppet, eftersom institutionen ska ta hänsyn till aktuella skillnader mellan de nationella skatte-, socialförsäkrings- och pensionsregler som var tillämpliga och de motsvarande bestämmelser som gäller för den kontraktsanställde.

Kommissionen har genomfört artikel 2.2 i bilagan till anställningsvillkoren för övriga anställda genom att anta artiklarna 7 och 8 i de allmänna genomförandebestämmelserna om övergångsbestämmelser för personer som anställts av byrån för infrastruktur i Bryssel för att tjänstgöra vid dag- och fritidshem i Bryssel, samt bilagorna I–III till nämnda allmänna genomförandebestämmelser. Enligt sistnämnda bestämmelser har kommissionen faktiskt åtagit sig att betala ut ett ytterligare belopp till vissa kategorier av kontraktsanställda på de villkor som föreskrivs i dessa bestämmelser. Sistnämnda tillämpningsvillkor till artikel 2.2 i bilagan till anställningsvillkoren för övriga anställda får dock inte stå i strid med normer av högre rang i det regelverk som gäller för tjänstemän.

(se punkterna 80, 81 och 83)

3.      För att fastställa huruvida det förhållandet att familjetillägg innefattas i definitionen av nettolöner för kontraktsanställda, å ena sidan, och arbetstagare som omfattas av nationell rätt, å andra sidan, kan vara till nackdel för de kontraktsanställda som, vid de datum som avses i artiklarna 7 och 8 i de allmänna genomförandebestämmelserna om övergångsbestämmelser för personer som anställts av byrån för infrastruktur i Bryssel för att tjänstgöra vid dag- och fritidshem i Bryssel, hade underhållsberättigade barn jämfört med dem som vid samma datum inte hade underhållsberättigade barn, ska det för det första konstateras att dessa två kategorier av kontraktsanställda befinner sig i jämförbara situationer med hänsyn till syftet med artikel 2.2 i bilagan till anställningsvillkoren för övriga anställda, vilken syftar till att kompensera för en eventuell sänkning av lönen till följd av att de berörda personerna övergår till att vara kontraktsanställda.

Att familjetillägg innefattas i definitionen av nettolöner för kontraktsanställda, å ena sidan, och arbetstagare som omfattas av nationell rätt, å andra sidan, har för det andra en direkt inverkan på fastställandet av det ytterligare belopp som följer av den jämförelse mellan dessa nettolöner som görs i enlighet med villkoren i bilaga I till nämnda genomförandebestämmelser. Om gemenskapens familjetillägg, vilka ingår i den första referenspunkten för jämförelsen, uppgår till ett högre belopp än de tillägg som erhålls enligt lagstiftningen i anställningsmedlemsstaten, vilka ingår i den andra referenspunkten för jämförelsen, ska det lönetillägg som betalas ut till personer som redan har ett eller flera underhållsberättigade barn vid det datum då de övergår till att vara kontraktsanställda sättas ned i motsvarade mån.

Härav följer att det förhållandet att familjetillägg innefattas i definitionen av nettolöner kan ge upphov till skillnader i behandling i fråga om lön beroende på huruvida den kontraktsanställde, vid de datum som avses i artiklarna 7 och 8 i de allmänna genomförandebestämmelserna, hade underhållberättigade barn eller inte, till nackdel för den anställde som hade en eller flera underhållsberättigade barn vid dessa datum. Det förhållandet att familjetilläggen utgör en del av den lön som gemenskaperna är skyldiga att betala ut till sina tjänstemän eller anställda kan i det avseendet dock inte motivera skillnader i behandling mellan kontraktsanställda när det enbart är fråga om att ge dem ett lönetillägg för att kompensera för en lägre lön till följd av att de övergår från att omfattas av ett nationellt regelverk till att omfattas av ett gemenskapsrättsligt regelverk.

Eftersom det saknas sakliga skäl för detta strider följaktligen bilaga I, punkterna A och B, i de allmänna genomförandebestämmelserna om övergångsbestämmelser för personer som anställts av byrån för infrastruktur i Bryssel för att tjänstgöra vid dag- och fritidshem i Bryssel, vilken det hänvisas till i artikel 7 i samma allmänna genomförandebestämmelser, mot den allmänna principen om likabehandling.

(se punkterna 84–89)