Mål C‑365/16
Association française des entreprises privées (AFEP) m.fl.
mot
Ministre des Finances et des Comptes publics
(begäran om förhandsavgörande från Conseil d’État (Frankrike)
”Begäran om förhandsavgörande – Gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater – Direktiv 2011/96/EU – Förhindrande av dubbelbeskattning – Tilläggsskatt på 3 procent till bolagsskatten”
Sammanfattning – Domstolens dom (första avdelningen) av den 17 maj 2017
1. Domstolsförfarande – Begäran om att det muntliga förfarandet ska återupptas – Begäran om att få tillfälle att yttra sig över de rättsfrågor som behandlats i generaladvokatens förslag till avgörande – Villkor för återupptagande
(Artikel 252 andra stycket FEUF; domstolens stadga, artikel 23; domstolens rättegångsregler, artikel 83)
2. Tillnärmning av lagstiftning – Gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater – Direktiv 2011/96 – Förhindrande av ekonomisk dubbelbeskattning – Skatteåtgärd som antas av ett moderbolags medlemsstat, som föreskriver att en skatt ska tas ut när ett moderbolag lämnar utdelning och underlaget för skatten utgörs av storleken på den lämnade utdelningen, inbegripet den som härrör från dotterbolag som saknar hemvist i landet – Otillåtet
(Rådets direktiv 2011/96, i dess lydelse enligt direktiv 2014/86, skälen 7 och 9 samt artikel 4.1 a)
1. Se domen.
(Se punkterna 17 och 18)
2. Artikel 4.1 a i rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater, i dess lydelse enligt rådets direktiv 2014/86/EU av den 8 juli 2014, ska tolkas så, att den utgör hinder för en skatteåtgärd som föreskrivs av ett moderbolags medlemsstat, såsom den i det nationella målet, vilken föreskriver att en skatt ska tas ut när ett moderbolag lämnar utdelning och underlaget för skatten utgörs av storleken på den lämnade utdelningen, inbegripet den som härrör från dotterbolag som saknar hemvist i landet.
I detta hänseende ger artikel 4.1 i moder- och dotterbolagsdirektivet medlemsstaterna två alternativ, närmare bestämt systemet med undantag från skatteplikt och avräkningssystemet. I enlighet med skälen 7 och 9 i direktivet preciserar nämligen bestämmelsen att när ett moderbolag eller dess fasta driftställe i kraft av ett moderbolags förbindelse med sitt dotterbolag tar emot utdelning från detta annat än i samband med att dotterbolaget träder i likvidation, ska den medlemsstat där moderbolaget är hemmahörande och den medlemsstat där det fasta driftstället är beläget antingen avstå från att beskatta sådan utdelning till den del sådan vinstutdelning inte är avdragsgill i dotterbolaget, och beskatta sådan vinstutdelning till den del sådan vinstutdelning är avdragsgill i dotterbolaget, eller beskatta den men medge moderbolaget och det fasta driftstället rätt att från den skatt de har att betala avräkna sådan på vinstutdelningen belöpande skatt som har erlagts av dotterbolaget och av eventuella underliggande dotterbolag (dom som meddelats denna dag, X, C-68/15, punkt 71 och där angiven rättspraxis).
Artikel 4 i direktivet avser således att förhindra att utdelning till ett moderbolag som har hemvist i landet från ett dotterbolag som saknar hemvist i landet först beskattas hos dotterbolaget i dess hemvistland och därefter hos moderbolaget i dess hemvistland.
I punkterna 79 och 80 i domen X preciserade domstolen att genom att föreskriva att moderbolagets medlemsstat och det fasta driftställets medlemsstat ska ”avstå från att beskatta sådan utdelning” förbjuder den bestämmelsen medlemsstaterna att påföra moderbolaget eller dess fasta driftställe skatt med anledning av vinst som dotterbolaget har delat ut till moderbolaget, utan att göra skillnad på om den beskattningsgrundande händelsen för moderbolagets beskattning är mottagandet av vinsten eller dess vidareutdelning. Vidare preciserade domstolen i samma dom att moder- och dotterbolagsdirektivet syftar till att förhindra dubbelbeskattning av vinstutdelning från dotterbolag till moderbolag på moderbolagsnivå. Att ett moderbolags medlemsstat beskattar vinsten hos detta bolag vid vidareutdelningen av vinsten, vilket innebär att vinsten är föremål för en beskattning som i praktiken överstiger taket på 5 procent i artikel 4.3 i direktivet, medför en dubbelbeskattning på moderbolagsnivå som är förbjuden enligt direktivet.
Det ska i detta sammanhang även anges att det saknar betydelse huruvida den nationella skatteåtgärden klassificeras som en bolagsskatt eller inte. Tillämpningen av artikel 4.1 a i moder- och dotterbolagsdirektivet är nämligen inte beroende av någon särskild skatt. Bestämmelsen föreskriver att den medlemsstat där moderbolaget är hemmahörande ska avstå från att beskatta utdelning från dotterbolaget. Bestämmelsen avser således att förhindra att medlemsstaterna antar skatteåtgärder som leder till en dubbelbeskattning av sådana vinster hos moderbolagen.
(Se punkterna 22, 24, 31–33 och 35 samt domslutet)