Language of document :

Talan väckt den 26 juli 2011 - SRF mot rådet

(Mål T-407/11)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: SRF Ltd (New Delhi, Indien) (ombud: advokaterna F. Graafsma och J. Cornelis)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara rådets genomförandeförordning (EU) nr 469/2011 av den 13 maj 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1292/2007 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av polyetentereftalat (PET-film) med ursprung i Indien (EUT L 129, s. 1, nedan kallad den ifrågasatta förordningen), och

förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden en grund, nämligen att den ifrågasatta förordningen strider mot artikel 9.6 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen1 på följande sätt.

För det första föreskriver ovannämnda artikel att antidumpningstullen för exportörer eller producenter som har gett sig till känna men som inte omfattats av undersökningen inte ska överstiga den vägda genomsnittliga dumpningsmarginal som fastställts för parterna i stickprovet och att kommissionen vid tillämpningen av denna punkt ska bortse från noll- och minimimarginaler. Genom att ålägga SRF en antidumpningstull på 15,5 procent strider den ifrågasatta förordningen mot denna bestämmelse eftersom den vägda genomsnittliga dumpningsmarginal för parterna i stickprovet, vars dumpningsmarginaler inte är noll- eller minimimarginaler, är lägre än 15,5 procent.

För det andra inför den ifrågasatta förordningen, genom att kräva att en exporterande producent ska begära en interimsöversyn enligt artikel 11.3 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 för tillämpningen av artikel 9.6 i en situation där föreliggande nivåer på antidumpningstullen justeras till följd av upphörandet av en samtidig antidumpningsåtgärd, ett villkor i artikel 9.6 som inte återfinns i ordalydelsen i den bestämmelsen, vilket utgör en otillåtlig tolkning av rådet.

____________

1 - EUT L 343, s. 51 (konsoliderad version).