Tribunalens dom (fjärde avdelningen) av den 6 september 2013 – Iran Insurance mot rådet

(mål T‑12/11)

”Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Iran i syfte att hindra kärnvapenspridning – Frysning av penningmedel – Rättslig grund – Åsidosättande av internationell rätt – Motiveringsskyldighet – Rätten till försvar – Rätt till ett effektivt domstolsskydd – Uppenbart oriktig bedömning – Äganderätt – Proportionalitet – Likabehandling – Icke-diskriminering”

1.                     Talan om ogiltigförklaring – Rättsakter mot vilka talan kan väckas – Begrepp – Rättsakter som har bindande rättsverkningar – Rättsakt som endast är informativ och inte, i sig och separat från någon rättsakt som har bindande rättsverkningar för sökanden, går sökanden emot – Anledning saknas att döma i saken (Artikel 263 FEUF) (se punkt 44)

2.                     Talan om ogiltigförklaring – Rättsakter mot vilka talan kan väckas – Begrepp – Rättsakter som har bindande rättsverkningar – Hypotetiska och ännu inte antagna rättsakter – Omfattas inte (Artikel 263 FEUF) (se punkterna 46 och 47)

3.                     Unionsrätt – Grundläggande rättigheter – Personkrets som omfattas av tillämpningsområdet – Juridiska personer som utgör en del av en tredje stat – Omfattas – Tredje stats ansvar för att de grundläggande rättigheterna respekteras på dess eget territorium – Saknar betydelse (Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna) (se punkterna 57, 61 och 62)

4.                     Unionsrätt – Principer – Rätten till försvar – Räckvidd – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar hos personer, enheter eller organ som deltar i eller stödjer kärnvapenspridning – Begränsningar som följer av en dom som tribunalen ogiltigförklarat – Begränsningarna upphör i unionens rättsordning – Fråga om det är tillåtet för unionsdomstolen att vid prövningen av om dessa rättigheter respekterats bortse från dessa begränsningar (Rådets beslut 2010/413/Gusp, artikel 24.3 och 24.4; rådets förordningar nr 961/2010, artikel 36.3 och 36.4, och nr 267/2012, artikel 46.3 och 46.4) (se punkterna 66 och 67)

5.                     Institutionernas rättsakter – Motivering – Skyldighet – Räckvidd – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar hos personer, enheter eller organ som deltar i eller stödjer kärnvapenspridning – Skyldighet att delge den berörda personen motiveringen samtidigt som den rättsakt som går denna person emot antas eller snarast därefter – Brister i motiveringen avhjälps under domstolsförfarandet – Otillåtet (Artikel 296 FEUF; rådets beslut 2010/413/Gusp, artikel 24.3; rådets förordningar nr 961/2010, artikel 36.3, och nr 267/2012, artikel 46.3) (se punkterna 70, 71 och 73)

6.                     Unionsrätt – Principer – Rätten till försvar – Rätt till ett effektivt domstolsskydd – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar hos personer, enheter eller organ som deltar i eller stödjer kärnvapenspridning – Skyldighet att delge de specifika och individuella skälen för de beslut som antas – Räckvidd (Rådets beslut 2010/413/Gusp, artikel 24.3; rådets förordningar nr 961/2010, artikel 36.3, och nr 267/2012, artikel 46.3) (se punkterna 72–74)

7.                     Institutionernas rättsakter – Motivering – Skyldighet – Räckvidd – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar hos personer, enheter eller organ som deltar i eller stödjer kärnvapenspridning – Beslut som fattas i ett sammanhang som är väl känt för den berörda personen och som gör det möjligt för denna person att förstå räckvidden av de åtgärder som vidtagits mot vederbörande – Fråga om det är tillåtet med en kortfattad motivering (Artikel 296 FEUF; rådets beslut 2010/413/Gusp, artikel 24.3; rådets förordningar nr 961/2010, artikel 36.3, och nr 267/2012, artikel 46.3) (se punkterna 75 och 76)

8.                     Unionsrätt – Tolkning – Texter på flera språk – Enhetlig tolkning – Beaktande av flera språkversioner (se punkt 81)

9.                     Institutionernas rättsakter – Motivering – Skyldighet – Räckvidd – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar hos personer, enheter eller organ som deltar i eller stödjer kärnvapenspridning – Alternativa kriterier som fastställs i unionsrättsakterna för att uppta en enhet på en förteckning över personer och enheter som omfattas av de restriktiva åtgärderna – Fråga huruvida en motivering som grundar sig på endast en eller några av dessa kriterier är tillräcklig (Artikel 296 FEUF; rådets beslut 2010/413/Gusp, artikel 20.1 b; rådets förordningar nr 961/2010, artikel 16.2, och nr 267/2012, artikel 23.2) (se punkterna 84–89)

10.                     Unionsrätt – Principer – Rätten till försvar – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar hos personer, enheter eller organ som deltar i eller stödjer kärnvapenspridning – Rätten att få tillgång till handlingar – Rätten att yttra sig – För att åtnjuta dessa rättigheter krävs att det framställs en begäran härom till rådet – Åsidosättande föreligger inte (Rådets beslut 2010/413/Gusp, artikel 24.3; rådets förordningar nr 961/2010, artikel 36.3, och nr 267/2012, artikel 46.3) (se punkterna 90–93, 96, 103, 106 och 107)

11.                     Unionsrätt – Principer – Rätt till ett effektivt domstolsskydd – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar hos personer, enheter eller organ som deltar i eller stödjer kärnvapenspridning – Skyldighet att delge bevisning mot en berörd person så att denna person kan väckta talan vid unionsdomstolen och få till stånd en prövning vid denna instans av lagenligheten av den aktuella rättsakten – Åsidosättande föreligger inte (Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna; rådets beslut 2010/413/Gusp; rådets förordningar nr 961/2010 och nr 267/2012) (se punkterna 108, 109, 111 och 112)

12.                     Europeiska unionen – Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar hos personer, enheter eller organ som deltar i eller stödjer kärnvapenspridning – Rättslig prövning av lagenligheten – Räckvidd – Fördelning av bevisbördan – Skyldighet att framlägga bevisning och konkreta uppgifter – Beslut som grundar sig på uppgifter från medlemsstaterna vilka inte kan lämnas in till unionsdomstolen – Otillåtet (Rådets beslut 2010/413/Gusp, artikel 20.1 b; rådets förordningar nr 961/2010, artikel 16.2 a, och nr 267/2012, artikel 23.2 a) (se punkterna 116, 124–126, 128 och 130)

13.                     Talan om ogiltigförklaring – Dom om ogiltigförklaring – Verkningar – Domstolens möjlighet att begränsa sådana verkningar – Restriktiva åtgärder mot Iran – Frysning av tillgångar hos personer, enheter eller organ som deltar i eller stödjer kärnvapenspridning – Två rättsakter innehållande identiska restriktiva åtgärder har ogiltigförklarats vid två olika tidpunkter – Allvarliga risker för rättssäkerheten – Verkningarna av den första rättsakten består intill ogiltigförklaringen av den andra rättsakten börjar gälla (Artikel 264 andra stycket FEUF; rådets förordning nr 267/2012, bilaga IX; rådets beslut 2010/413/Gusp, bilaga II) (se punkterna 133, 134 och 136)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av, för det första, bilaga II till rådets beslut 2010/413/Gusp av den 26 juli 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp (EUT L 195, s. 39), i dess lydelse enligt rådets beslut 2010/644/Gusp av den 25 oktober 2010 (EUT L 281, s. 81), och av bilaga VIII till rådets förordning (EU) nr 961/2010 av den 25 oktober 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EG) nr 423/2007 (EUT L 281, s. 1), i den del dessa rättsakter avser sökanden, samt av, för det andra, beslutet avseende sökanden ”såsom det framgår av” en skrivelse av den 28 oktober 2010 samt, för det tredje, av rådets beslut 2011/783/Gusp av den 1 december 2011 om ändring av beslut 2010/413 (EUT L 319, s. 71) och av rådets genomförandeförordning (EU) nr 1245/2011 av den 1 december 2011 om genomförande av förordning nr 961/2010 (EUT L 319, s. 11), i den del dessa rättsakter kan påverka sökandens situation, samt, för det fjärde, beslutet avseende sökanden ”såsom det framgår av” en skrivelse av den 5 december 2011 samt, för det femte, av bilaga IX till rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning nr 961/2010 (EUT L 88, s. 1), i den del den avser sökanden, samt, för det sjätte, av alla framtida förordningar eller beslut från rådet eller kommissionen som kompletterar eller ändrar någon av de rättsakter som angrips genom denna talan. Talan avser även ett yrkande om att tribunalen ska förklara att följande bestämmelser inte är tillämpliga på sökanden: Artiklarna 12 och 20.1 b i beslut 2010/413, artiklarna 16.2 och 26 i förordning nr 961/2010, artikel 1 punkt 7 i rådets beslut 2012/35/Gusp av den 23 januari 2012 om ändring av beslut 2010/413 (EUT L 19, s. 22), artiklarna 23.2 och 35 i förordning nr 267/2012, artikel 1 punkt 8 i rådets beslut 2012/635/Gusp av den 15 oktober 2012 om ändring av beslut 2010/413 (EUT L 282, s. 58), artikel 1 punkt 11 i rådets förordning (EU) nr 1263/2012 av den 21 december 2012 om ändring av förordning nr 267/2012 (EUT L 356, s. 34) och artikel 1 punkt 2 i rådets beslut 2012/829/Gusp av den 21 december 2012 om ändring av beslut 2010/413 (EUT L 356, s. 71).

Domslut

1) Talan avvisas i den del den avser ogiltigförklaring av alla framtida förordningar eller beslut från Europeiska unionens råd eller Europeiska kommissionen som kompletterar eller ändrar någon av de rättsakter som angrips genom denna talan.

2) Det saknas anledning att döma i målet när det gäller yrkandena om ogiltigförklaring av besluten, i den mån de avser Iran Insurance Company, ”såsom de framgår av” skrivelserna från rådet av den 28 oktober 2010 och den 5 december 2011. Det saknas även anledning att döma i målet när det gäller den invändning om rättegångshinder som rådet framställt, med stöd av kommissionen, endast vad gäller yrkandet om ogiltigförklaring av beslutet, i den mån det avser Iran Insurance Company, ”såsom det framgår av” kommissionens skrivelse av den 28 oktober 2010.

3) Bilaga II till beslut bilaga II till rådets beslut 2010/413/Gusp av den 26 juli 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp, i dess lydelse enligt rådets beslut 2010/644/Gusp av den 25 oktober 2010, bilaga VIII till rådets förordning (EU) nr 961/2010 av den 25 oktober 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EG) nr 423/2007, rådets beslut 2011/783/Gusp av den 1 december 2011 om ändring av beslut 2010/413, rådets genomförandeförordning (EU) nr 1245/2011 av den 1 december 2011 om genomförande av förordning nr 961/2010 och bilaga IX till rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning nr 961/2010 ogiltigförklaras i den del de avser Iran Insurance Company.

4) Verkningarna av bilaga II till beslut 2010/413, i dess lydelse enligt beslut 2010/644 och beslut 2011/783, ska bestå gentemot Iran Insurance Company till dess att ogiltigförklaringen av bilaga IX till förordning nr 267/2012, i den del den avser Iran Insurance Company, börjar gälla.

5) Rådet ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostander som åsamkats Iran Insurance Company.

6) Kommissionen ska bära sina rättegångskostnader.