Language of document :

Överklagande ingett den 26 juli 2022 av Finanziaria d’investimento Fininvest SpA (Fininvest) av den dom som tribunalen (andra avdelningen i utökad sammansättning) meddelade den 11 maj 2022 i mål T-913/16, Finanziaria d’investimento Fininvest SpA (Fininvest), Silvio Berlusconi mot Europeiska centralbanken (ECB)

(Mål C-512/22 P)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Finanziaria d'investimento Fininvest SpA (Fininvest) (ombud: M. Carpinelli, R. Vaccarella, A. Baldaccini och A. Saccucci, avvocati)

Övriga parter i målet: Europeiska centralbanken, Europeiska kommissionen, Silvio Berlusconi

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

1)    upphäva den dom som Europeiska unionens tribunal meddelade den 11 maj 2022, och

2)    följaktligen ogiltigförklara ECB:s beslut av den 25 oktober 2016, eller

3)    i andra hand, för det fall att domstolen finner att den inte kan överpröva beslutet, upphäva tribunalens dom av den 11 maj 2022 och återförvisa målet till en annan avdelning vid tribunalen, samt

4)    förplikta ECB att ersätta rättegångskostnaderna, även i första instans, och

5)    som en åtgärd för processledning, om nödvändigt, vidta lämpliga åtgärder för att inhämta protokollet från förhandlingen den 16 september 2021 och ljudupptagningarna från förhandlingen.

Grunder och huvudargument

Första grunden. Felaktig rättstillämpning beträffande utvärderingen av effekterna av den kontroll som klaganden utövade över Banca Mediolanum – Uppenbar oriktig bedömning och missuppfattning av de faktiska omständigheterna avseende förvärvet av ett kvalificerat innehav – Rättsstridig ändring av skälen för den angripna åtgärden – Åsidosättande om principen om ett kontradiktoriskt förfarande – Felaktig rättstillämpning vid den rättsliga kvalificeringen av omständigheten “förvärv” av ett kvalificerat innehav enligt unionsrätten och nationell rätt – Underlåten tillämpning av nationell rätt – Åsidosättande av principen om lojalt samarbete – Motstridig motivering – Maktmissbruk

Grunden kan delas upp i sex delgrunder, vilka avser följande frågor:

A) Granskningen av den gemensamma kontrollen över Banca Mediolanum som “före fusionen i fråga” utövades av klaganden genom ett aktieägaravtal med Fin. Prog. Italia: oriktig bedömning av följderna.

B) Silvio Berlusconis ställning som kvalificerad delägare i Banca Mediolanum: felaktig rekonstruktion av händelseförloppet ”Banca d’Italias åtgärd den 7 oktober 2014” – ”fusion” – Consiglio di Statos dom av den 3 mars 2016”: förvanskning av de faktiska omständigheterna och uppenbart felaktig rättstillämpning.

C) Att tribunalen ersatte motiveringen i den angripna rättsakten med sin egen: åsidosättande av artiklarna 263 och 264 FEUF.

D) Det nya unionsbegreppet förvärv av ett kvalificerat innehav: bristfällig tillämpning av nationell rätt.

E) Att tribunalen uppfunnit en faktor som inte föreskrivs i unionslagstiftningen.

F) Distinktionen mellan indirekt och direkt kvalificerat innehav: åsidosättande av artikel 22 CRD IV och artikel 22 i lagstiftningsdekret nr 385/1993 (TUB).

Andra grunden. Felaktig rättstillämpning beträffande tillämpningen av direktiv 2013/36/EU1 – Åsidosättande av den allmänna principen om förbud mot retroaktivitet för rättsakter och den allmänna rättssäkerhetsprincipen – Uppenbart motstridig motivering

Tredje grunden. Felaktig rättstillämpning – Åsidosättande av rättskraftsprincipen och den allmänna rättssäkerhetsprincipen – Åsidosättande av rätten till ett effektivt domstolsskydd (hänvisning till nionde grunden) – Bristfällig motivering

Fjärde grunden. Felaktig rättstillämpning vid tillämpningen av den nationella genomförandelagstiftningen för direktiv 2013/36/EU – Åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen – Underlåtenhet att beakta en avgörande omständighet till inträffat under processen (upprättelse) som automatiskt medför att kravet på gott anseende i den mening som avses i den nationella genomförandelagstiftningen åter är uppfyllt.

Grunden kan delas upp i fyra delgrunder, vilka avser följande frågor:

A) Bristande genomförande i den nationella lagstiftningen av artikel 23.1 CRD IV och, i alla händelser, rättsstridigheten av ministerdekret 144/1998.

B) Bristande offentliggörande av den förteckning (av handlingar som ska ges in för tillstånd) som föreskrivs i artikel 23.4 CRD IV.

C) Omöjligheten att invända mot 2008 års riktlinjer (guidelines).

D) De åtgärder som Silvio Berlusconi vidtagit för upprättelse: underlåtenhet att beakta en avgörande omständighet till inträffat under processen (upprättelse) som automatiskt medför att kravet på gott anseende i den mening som avses i den nationella genomförandelagstiftningen åter är uppfyllt.

Femte grunden. Felaktig rättstillämpning avseende tolkningen av artikel 23 i direktiv 2013/36/EU beträffande betydelsen av kriteriet om den tilltänkta förvärvarens sannolika påverkan om kravet på gott anseende som stadgas i nationell rätt bortfaller

Sjätte grunden. Felaktig rättstillämpning beträffande betydelsen av proportionalitetsprincipen vid tillämpningen av direktiv 2013/36/EU i samband med den automatiska koppling som följer av den nationella genomförandelagstiftningen – Förbud mot automatiska kopplingar – Bristande eller otillräcklig motivering

Sjunde grunden. Felaktig rättstillämpning vid tolkningen och tillämpningen av artikel 22.2 i förordning (EU) nr 1024/20131 och artikel 32.1 och 32.5 i förordning (EU) nr 468/20142 – Åsidosättande av relevant nationell rätt – Åsidosättande av artiklarna 41 och 47 i stadgan – Uppenbart ologisk och motstridig motivering

Åttonde grunden. Den rättsstridigt korta tidsfrist (tre dagar) som föreskrivs i artikel 31.3 i förordning (EU) nr 468/2014 för att yttra sig – Åidosättande av artikel 41 i stadgan och motsvarande allmänna rättsprinciper som kan utläsas av medlemsstaterna gemensamma konstitutionella traditioner – Motstridig och uppenbart ologisk motivering – Fristen uppfyller inte kraven på skälighet och proportionalitet och underlåtenhet av tribunalen att utnyttja sina befogenheter i detta avseende

Nionde grunden. Felaktig rättstillämpning vid tillämpningen av artikel 84 i tribunalens rättegångsregler vad gäller nya grunder som anförts efter domstolens dom av den 19 december 2018 – Uppenbart oriktig bedömning av förekomsten en ”ny rättslig omständighet”, bristande och uppenbart ologisk motivering – Åsidosättande av principen om ett effektivt domstolsskydd och av artikel 47 i stadgan – Bristande motivering rörande att de nya grunderna inte prövats ex officio

Tionde grunden. Uppenbart oriktig bedömning av upptagandet till prövning av grunden om åtgärden för en positiv slutsats angående förtroendet till följd av sociala tjänster – Uppenbart ologisk motivering – Åsidosättande av nationell rätt – Åsidosättande av artikel 84 i tribunalens rättegångsregler – Åsidosättande av principen om ett effektivt domstolsskydd och av artikel 47 i stadgan – Bristande motivering rörande att grunden inte prövats ex officio

Elfte grunden. Åsidosättande av artikel 85.3 i tribunalens rättegångsregler angående upptagande till prövning av ny bevisning – Uppenbart oriktig bedömning av betydelsen av domstolens avgörande av den 19 december 2018 och domen från Corte di Cassazione (andra avdelningen) nr 10355/2021 – Underlåtenhet att undersöka en handling av avgörande betydelse för upptagandet av nya grunder till prövning – Åsidosättande av rätten till försvar och av artikel 47 i stadgan i synnerhet

____________

1     Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 2013, s. 338).

1     Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 2013, s. 63).

1     Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 468/2014 av den 16 april 2014 om upprättande av ramen för samarbete inom den gemensamma tillsynsmekanismen mellan Europeiska centralbanken och nationella behöriga myndigheter samt med nationella utsedda myndigheter (ramförordning om den gemensamma tillsynsmekanismen [SSM]) (ECB/2014/17) (EUT L 141, 2014, s. 1).