Language of document : ECLI:EU:T:2017:283

Mål T‑570/16

HF

mot

Europaparlamentet

”Personalmål – Kontraktsanställd för övriga uppgifter – Artikel 24 i tjänsteföreskrifterna – Ansökan om bistånd – Artikel 12a i tjänsteföreskrifterna – Mobbning – Artikel 90.1 i tjänsteföreskrifterna – Svar ska enligt tjänsteföreskrifterna avges inom fyra månader – Anställningsmyndighetens beslut att inleda en administrativ utredning – Anställningsmyndigheten har inte, inom den tidsfrist som anges i tjänsteföreskrifterna, tagit ställning till påståendet om mobbning – Begreppet tyst avslag på ansökan om bistånd – Icke-existerande rättsakt – Avvisning”

Sammanfattning – Tribunalens dom (första avdelningen) av den 24 april 2017

1.      Talan väckt av tjänstemän – Rättsakt som går någon emot – Begrepp – Tyst beslut om avslag på en ansökan om bistånd – Omfattas – Undantag – Administrationen har inte svarat, eftersom en utredning först måste genomföras

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 12a, 24 och 90.1)

2.      Tjänstemän – Administrationens biståndsskyldighet – Uppfyllande av biståndsskyldigheten vid mobbning – Ansökan om bistånd har lämnats in – En administrativ utredning har inletts – Utredningen måste slutföras

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 12a och 24)

3.      Tjänstemän – Administrationens biståndsskyldighet – Uppfyllande av biståndsskyldigheten vid mobbning – Ansökan om bistånd har lämnats in – En administrativ utredning har inletts – Utredningen pågår fortfarande när den i tjänsteföreskrifterna föreskrivna tidsfristen för att besvara ansökan om bistånd går ut – Ett tyst beslut om avslag uppstår – Omfattas inte

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 12a och 24)

1.      När administrationen inte besvarar en ansökan om bistånd, i den mening som avses i artikel 24 i tjänsteföreskrifterna, inom den tidsfrist på fyra månader som föreskrivs i artikel 90.1 i tjänsteföreskrifterna, finns det anledning att anse att denna myndighet fattat ett tyst beslut om avslag på denna ansökan om bistånd. I ett sådant fall får man nämligen presumera att denna myndighet inte ansett att det som den berörde anfört till stöd för sin ansökan om bistånd utgör nödvändiga prima facie-bevis för att de omständigheter som gjorts gällande verkligen förevarit, med följden att biståndsplikten inträder. För att konstatera att det föreligger ett sådant tyst beslut om avslag på ansökan om bistånd krävs det således att administrationen inte har vidtagit sådana åtgärder som krävs med hänsyn till dess biståndsplikt enligt artikel 24 i tjänsteföreskrifterna. Denna frånvaro av åtgärder innebär nämligen implicit men nödvändigtvis att administrationen anser att fallet inte omfattas av sistnämnda bestämmelses tillämpningsområde.

En sådan situation skiljer sig emellertid från situationen att administrationen, som svar på en ansökan om bistånd, förklarat sig ha fått prima facie-bevis av sådan art att den anser att en administrativ utredning måste inledas för avgörande huruvida de påstådda omständigheterna verkligen utgör mobbning eller sexuella trakasserier, i den mening som avses i artikel 12a i tjänsteföreskrifterna. I en sådan situation måste denna utredning verkligen fullföljas, så att administrationen, med ledning från utredningsrapportens slutsatser, slutligt kan ta ställning i frågan, med den följden att den antingen beslutar att avskriva ansökan om bistånd eller, när påståendena om de faktiska omständigheterna visar sig stämma och dessa omständigheter omfattas av tillämpningsområdet för artikel 12a i tjänsteföreskrifterna, exempelvis inleda ett disciplinförfarande för att i förekommande fall vidta disciplinåtgärder mot den påstådde mobbaren.

(se punkterna 54, 56 och 57)

2.      Vad avser en administrativ utredning, som administrationen inlett som svar på en ansökan om bistånd avseende mobbning är själva syftet med denna administrativa utredning att bekräfta eller vederlägga att det förekommit mobbning, i den mening som avses i artikel 12a i tjänsteföreskrifterna, varför den myndighet som har rätt att sluta anställningsavtal inte får föregå utredningens resultat. Den ska således inte anses ha tagit ställning, ens tyst, i frågan huruvida mobbning förekommit på det sätt som påstås innan den fått del av resultatet av den administrativa utredningen. Med andra ord ingår det som en nödvändig del i själva innebörden av att det inleds en administrativ utredning att administrationen inte i förtid tar ställning på grundval av uppgifter som nästan helt uteslutande kommer från den ensidiga beskrivningen i ansökan om bistånd, eftersom denna myndighet tvärtom måste avstå från att ta ställning till dess att nämnda utredning avslutats, varvid denna utredning ska genomföras kontradiktoriskt med deltagande av den påstådde mobbaren. Utredningen ska också genomföras skyndsamt på ett sätt som överensstämmer med principen om rimliga tidsfrister.

I ett sådant fall förblir administrationen härvidlag skyldig att verkligen slutföra den administrativa utredningen, och detta även i ett fall där den påstådda mobbningen under mellantiden har upphört, och till och med om den som ingett ansökan om bistånd eller den påstådde mobbaren har lämnat institutionen.

Att fullfölja den administrativa utredningen är, å ena sidan, av vikt, eftersom ett eventuellt erkännande från den myndighet som har rätt att sluta anställningsavtal, till följd av den administrativa utredningen, som eventuellt genomförts med hjälp av en instans som är fristående i förhållande till denna myndighet, såsom den rådgivande kommittén, av att mobbning har förekommit, i sig kan ha en gynnsam verkan för den mobbade tjänstemannens eller den mobbade anställdes terapeutiska rehabilitering, och eftersom den dessutom kan användas av den mobbade personen vid en eventuell talan vid nationell domstol, varvid denna myndighets biståndsskyldighet enligt artikel 24 i tjänsteföreskrifterna är tillämplig, eftersom den inte upphör när den berörde anställdes anställning upphör. Å andra sidan kan den omständigheten att en administrativ utredning slutförs, tvärtom göra det möjligt att vederlägga det förmodade offrets anklagelser, vilket gör det möjligt att – om det visar sig att anklagelserna är ogrundade – reparera den skada som den person som varit föremål för anklagelserna eventuellt kan ha orsakats genom att utredas som påstådd mobbare.

(se punkterna 59–61)

3.      Till skillnad från vad som är fallet vad avser disciplinärenden finns det emellertid i tjänsteföreskrifterna ingen särskild bestämmelse om tidsfrister för administrationens genomförande av en administrativ utredning, däribland vad gäller fall av mobbning. Den omständigheten att en administrativ utredning, som inletts som svar på en ansökan om bistånd inom fyra månader efter denna ansökan, fortfarande pågår fyra månader efter ansökan ska således inte tolkas så, att administrationen fattat ett tyst beslut varigenom denna förnekat att de omständigheter som gjorts gällande i ansökan om bistånd verkligen förevarit eller varigenom denna förklarat att nämnda omständigheter inte ska betecknas som mobbning, i den mening som avses i artikel 12a i tjänsteföreskrifterna.

(se punkt 62)