Language of document : ECLI:EU:F:2013:202

DOM AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(första avdelningen)

den 12 december 2013

Mål F‑22/12

Mark Hall

mot

Europeiska kommissionen

och

Europeiska polisakademin (Cepol)

”Personalmål – Lön – Familjetillägg – Barntillägg – Utbildningstillägg – Barn tillhörande sökandens hustru vilka inte bor tillsammans med paret – Villkor för beviljande”

Saken:      Talan, väckt med stöd av artikel 270 FEUF, vilken är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106a, genom vilken Mark Hall begär ogiltigförklaring av det tysta beslutet av den 25 mars 2011 och det uttryckliga beslutet av den 11 juli 2011 att avslå hans ansökan om barntillägg och utbildningstillägg för hans hustrus tre barn, avseende perioden då dessa fortfarande var bosatta i Filippinerna samt ersättning för den ekonomiska och ideella skadan till följd av att dessa tillägg inte betalats ut.

Avgörande:      Talan avvisas i den del den riktar sig mot Europeiska polisakademin. Europeiska kommissionens tysta beslut av den 25 mars 2011 och dess uttryckliga beslut av den 11 juli 2011 att avslå ansökan om barntillägg och utbildningstillägg för tre barn tillhörande Mark Halls hustru, avseende perioden då dessa fortfarande var bosatta i Filippinerna, ogiltigförklaras. Talan mot Europeiska kommissionen ogillas i övriga delar. Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Mark Halls rättegångskostnader. Mark Hall ska ersätta Europeiska polisakademins rättegångskostnader.

Sammanfattning

Tjänstemän – Lön – Familjetillägg – Barntillägg – Villkor för beviljande – Faktisk försörjning – Administrationens normbundna behörighet

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 2 i bilaga VII)

Artikel 2.3 och 2.5 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna rör de fall då en tjänstemans barn alltid medför rätt till barntillägg, eftersom de bestämmelserna utgår från att barnet, redan genom att vara minderårigt, studerande, sjukt eller funktionshindrat, faktiskt försörjs av tjänstemannen. Detta betyder likväl inte att institutionen är fritagen från skyldigheten att kontrollera att villkoret i artikel 2.2 i nämnda bilaga VII att barnet faktiskt försörjs av tjänstemannen är uppfyllt. Det är bara om det villkoret är uppfyllt som tillsättningsmyndighetens behörighet är normbunden i de tre fall som avses i artikel 2.3 a och b och 2.5 i denna bilaga. En minderårig kan inte anses försörjas av den berörda tjänstemannen eller medföra rätt till barntillägg när en annan person, offentlig eller privat, i realiteten helt försörjer den minderårige.

se punkterna 39–41)

Hänvisning till

Domstolen: 28 november 1991, Schwedler mot parlamentet, C-132/90 P, punkterna 19–24; 7 maj 1992, rådet mot Brems, C-70/91 P, punkt 5

Förstainstansrätten: 11 juli 2000, Skrzypek mot kommissionen, T-134/99, punkt 66