TRIBUNALENS DOM (sjätte avdelningen)
den 17 september 2015 (*)
”Gemenskapsvarumärke – Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket COMPETITION – Absolut registreringshinder – Särskiljningsförmåga saknas – Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 207/2009”
I mål T‑550/14,
Volkswagen AG, Wolfsburg (Tyskland), företrätt av advokaten U. Sander,
klagande,
mot
Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (harmoniseringskontoret), företrätt av M. Fischer, i egenskap av ombud,
motpart,
angående ett överklagande av det beslut som meddelades av harmoniseringskontorets första överklagandenämnd den 15 maj 2014 (ärende R 2082/2013-1) om en ansökan om registrering av ordkännetecknet COMPETITION som gemenskapsvarumärke,
meddelar
TRIBUNALEN (sjätte avdelningen)
sammansatt av ordföranden S. Frimodt Nielsen samt domarna F. Dehousse och A. M. Collins (referent),
justitiesekreterare: E. Coulon,
med beaktande av överklagandet som inkom till tribunalens kansli den 23 juli 2014,
med beaktande av svarsskrivelsen som inkom till tribunalens kansli den 7 oktober 2014,
med beaktande av att ingen av parterna en månad efter delgivningen av underrättelsen om att det skriftliga förfarandet avslutats hade inkommit med någon begäran om muntlig förhandling, och av att tribunalen således, på grundval av referentens rapport och med tillämpning av artikel 135a i tribunalens rättegångsregler, har beslutat att avgöra målet på handlingarna.
följande
Dom
Bakgrund till tvisten
1 Klaganden, Volkswagen AG, ingav den 11 april 2013 en ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke till harmoniseringskontoret i enlighet med rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1).
2 Det sökta varumärket utgörs av ordkännetecknet COMPETITION.
3 De varor och tjänster som registreringsansökan avsåg omfattas av klasserna 12, 28, 35 och 37 i Niceöverenskommelsen om internationell klassificering av varor och tjänster vid varumärkesregistrering av den 15 juni 1957, med ändringar och tillägg, och motsvarar för varje klass följande beskrivning:
– klass 12: ”Motoriserade fordon och delar därav; motorer och drivsystem för fordon, drivanordningar för fordon, samt deras delar; kopplingar för landfordon; chassin för fordon; fordons- och farkostschassier; karosserier för fordon och farkoster; däck, innerslangar för fordonsdäck, slirningsförhindrande anordningar för fordonshjul, reparationssatser för innerslangar, självhäftande reparationslappar för reparation av däckinnerslangar, däck för fordonshjul, däckdubbar, [anti-sladd]kedjor, snökedjor, hjulfälgar för fordon, massiva gummidäck för fordonshjul, fordonshjul, hjulnav för bilar; stötdämpare för fordon, stötdämparfjädrar för fordon; nackstöd för säten i fordon och farkoster; fordons- och farkostssäten; backspeglar; tjuvlarm för fordon, stöldskyddsanordningar för fordon; cigarrtändare för bilar; fordon, motorfordon och delar därav; bussar; långtradare; husvagnar; släpvagnar och sadelsläp för fordon, fordonsdragkrokar; traktorer; motorcyklar; mopeder; omnibussar.”
– klass 28: ”Modellfordon, modellbilar och leksaksbilar; skalmodellset (leksaker -); barnfordon (ingående i klass 28), sparkcyklar (barnfordon); spelkort; plyschdjur och andra plyschleksaker; spelapparater, videospelapparater, bärbara spel med lcd-display.”
– klass 35: ”Detalj- och grosshandelstjänster med motorfordon, motorfordonsdelar och motorfordonstillbehör; detalj- och grosshandelstjänster för postorder avseende motorfordon, motorfordonsdelar och motorfordonstillbehör; tjänster tillhandahållna av en detalj- och partihandel via Internet avseende motorfordon, motorfordonsdelar och motorfordonstillbehör; detalj- och grosshandelstjänster via teleshoppingsändningar avseende motorfordon, motorfordonsdelar och motorfordonstillbehör; sammanställning (ej transport) av olika motorfordon eller motorfordonsdelar eller olika motorfordonstillbehör för tredje mans räkning, för att konsumenter lättare ska kunna se och köpa dessa varor hos en detaljist; förmedling av kontrakt för andras räkning beträffande anskaffning och försäljning av motorfordon, motorfordonsdelar och motorfordonstillbehör; företagsadministration och organisatorisk förvaltning av motorfordons-vagnsparker för tredje man.”
– klass 37: ”Ombyggnad, fix, underhållningstjänster, demontering, underhåll, vård, rengöringstjänster och målning av fordon, motorer och ingående delar, montering av transportmedel, motorer och ingående delar för tredje man, fordons- och farkostsassistans (reparation); kundspecifikt genomförande av ombyggnader av karosserier, chassier och motorer för motorfordon (tuning), ingående i klass 37.”
4 I beslut av den 26 augusti 2013 avslog granskaren registreringsansökan avseende de aktuella varorna och tjänsterna genom att tillämpa artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009 och artikel 7.2 i samma förordning.
5 Den 25 oktober 2013 överklagade klaganden, med stöd av artiklarna 58‑64 i förordning nr 207/2009, granskarens beslut i den mån registreringsansökan avseende de aktuella varorna och tjänsterna avslogs.
6 Genom beslut av den 15 maj 2014 (nedan kallat det angripna beslutet) avslog harmoniseringskontorets första överklagandenämnd överklagandet eftersom kännetecknet COMPETITION saknade särskiljningsförmåga avseende samtliga de aktuella varorna och tjänsterna, i den mening som avses i artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009. Överklagandenämnden fann bland annat att detta kännetecken skulle komma att uppfattas som en angivelse av ett visst varuslag, det vill säga sådana varor som är anpassade för tävlingsförhållanden och således extrema förhållanden, samt tjänster som förbereder fordon för tävling.
Parternas yrkanden
7 Klaganden har yrkat att tribunalen ska
– upphäva det angripna beslutet, och
– förplikta harmoniseringskontoret att ersätta rättegångskostnaderna.
8 Harmoniseringskontoret har yrkat att tribunalen ska
– ogilla överklagandet, och
– förplikta klaganden att ersätta rättegångskostnaderna.
Rättslig bedömning
9 Klaganden har till stöd för sitt överklagande åberopat en enda grund, nämligen att artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009 har åsidosatts. Klaganden har hävdat att överklagandenämnden borde ha funnit att kännetecknet COMPETITION har tillräcklig särskiljningsförmåga för att kunna ange de aktuella varornas och tjänsternas kommersiella ursprung.
10 Harmoniseringskontoret har motsatt sig det argumentet.
11 Tribunalen erinrar om att varumärken som saknar särskiljningsförmåga, enligt lydelsen i artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009, inte får registreras.
12 Enligt fast rättspraxis anses de varumärken som avses i artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009 inte kunna fylla ett varumärkes grundläggande funktion, nämligen den att ange den aktuella varans eller tjänstens kommersiella ursprung så att den konsument som köper den vara eller den tjänst som kännetecknas av varumärket kan göra samma val vid ett senare köp, om erfarenheten varit positiv, eller göra ett annat val, om den varit negativ (dom av den 20 maj 2009, CFCMCEE/harmoniseringskontoret (P@YWEB CARD och PAYWEB CARD), T‑405/07 och T‑406/07, REG, EU:T:2009:164, punkt 33, och dom av den 21 januari 2011, BSH/harmoniseringskontoret (executive edition), T‑310/08, EU:T:2011:16, punkt 23).
13 Ett känneteckens särskiljningsförmåga ska bedömas dels utifrån de varor eller tjänster som registreringsansökan avser, dels utifrån hur omsättningskretsen uppfattar kännetecknet (dom av den 21 januari 2010, Audi/harmoniseringskontoret, C‑398/08 P, REU, EU:C:2010:29, punkt 34, och dom av den 9 september 2010, harmoniseringskontoret/Borco-Marken-Import Matthiesen, C‑265/09 P, REU, EU:C:2010:508, punkt 32).
14 Registrering av ett varumärke som består av kännetecken eller upplysningar vilka dessutom används som reklamslogan, kvalitetsbeteckningar eller som uppmaningar att köpa de varor eller tjänster som avses med varumärket är inte som sådan utesluten på grund av en sådan användning (dom Audi/harmoniseringskontoret, punkt 13 ovan, EU:C:2010:29, punkt 35, och dom av den 11 december 2012, Fomanu/harmoniseringskontoret (Qualität hat Zukunft), T‑22/12, EU:T:2012:663, punkt 15).
15 Vad avser bedömningen av sådana varumärkens särskiljningsförmåga ska det inte tillämpas strängare kriterier på dessa än de regler som är tillämpliga på andra typer av kännetecken (dom Audi/harmoniseringskontoret, punkt 13 ovan, EU:C:2010:29, punkt 36, och dom Qualität hat Zukunft, punkt 14 ovan, EU:T:2012:663, punkt 16).
16 Domstolen har slagit fast att det inte kan krävas att en reklamslogan ska ha ”inslag av fantasi” och ett ”idémässigt spänningsfält som skulle kunna ge en överraskningseffekt och således en igenkänningseffekt” för att en sådan slogan ska anses ha den minsta särskiljningsförmåga som krävs enligt artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009 (dom Audi/harmoniseringskontoret, punkt 13 ovan, EU:C:2010:29, punkt 39, och dom av den 21 oktober 2004, harmoniseringskontoret/Erpo Möbelwerk, C‑64/02 P, REG, EU:C:2004:645, punkterna 31 och 32).
17 Härav följer att ett varumärke som består av en reklamslogan måste anses sakna särskiljningsförmåga om det av omsättningskretsen endast kan uppfattas som ett reklambudskap. Ett sådant varumärke ska däremot anses ha särskiljningsförmåga om det utöver sin reklamfunktion även av omsättningskretsen kan uppfattas som en upplysning om de aktuella varornas och tjänsternas kommersiella ursprung (beslut av den 12 juni 2014, Delphi Technologies/harmoniseringskontoret, C‑448/13 P, EU:C:2014:1746, punkt 37, dom Qualität hat Zukunft, punkt 14 ovan, EU:T:2012:663, punkt 22, och dom av den 6 juni 2013, Interroll/harmoniseringskontoret (Inspired by efficiency), T‑126/12, EU:T:2013:303, punkt 24).
18 Det är mot bakgrund av dessa överväganden som tribunalen kommer att pröva huruvida överklagandenämnden, såsom klaganden har hävdat, åsidosatte artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009 genom att finna att det sökta varumärket saknade särskiljningsförmåga.
19 Vad för det första gäller omsättningskretsen ansåg överklagandenämnden att de varor och tjänster som omfattades av ansökan om registrering av kännetecknet COMPETITION inte endast var avsedda för den specialiserade omsättningskrets som deltar i biltävlingar, utan även för en större omsättningskrets som bland annat är intresserad av fordon och fordonsdelar avsedda för tävling. Denna större omsättningskrets som består av genomsnittskonsumenten ansågs vara normalt informerad och skäligen uppmärksam och medveten. Klaganden har inte motsatt sig den bedömningen, vilken dessutom inte är felaktig. Tribunalen kommer således att lägga denna bedömning till grund för sin prövning.
20 Klaganden har inte heller bestritt överklagandenämndens bedömning att omsättningskretsen är den engelsk- och fransktalande omsättningskretsen i Europeiska unionen. Detta konstaterande ska godtas och således, med tillämpning av artikel 7.2 i förordning nr 207/2009, ska det absoluta registreringshindret bedömas i förhållande till den engelsktalande omsättningskretsen och den fransktalande omsättningskretsen. Eftersom det aktuella kännetecknet uteslutande består av ett ord ur det engelska språket, uppfattas det enkelt av både den engelsktalande omsättningskretsen och den fransktalande omsättningskretsen såsom ”tävling” (se, för ett liknande resonemang, dom av den 7 juli 2011, Cree/harmoniseringskontoret (TRUEWHITE), T‑208/10, EU:T:2011:340, punkt 18 och där angiven rättspraxis).
21 Vad för det andra gäller det sökta varumärkets särskiljningsförmåga ansåg överklagandenämnden avseende fordon och fordonsdelar i klass 12 att omsättningskretsen skulle känna igen en upplysning om en faktisk fordonskategori och tillhörande delar som är anpassade efter tävlingsförhållanden. Överklagandenämnden fann även att det sökta varumärket uppfattas som en upplysning om att tjänsterna i klass 37 förbereder fordon för tävling. Vad vidare avser leksaker i klass 28 saknar varumärket enligt nämnden särskiljningsförmåga både vad gäller de leksaker genom vilka det går att utmana andra och de varor som ”återger” ”tävlingsartiklar”. Tjänsterna i klass 35 är slutligen kopplade till de aktuella varorna i klass 12, i förhållande till vilka det aktuella kännetecknet saknar särskiljningsförmåga.
22 Klaganden har motsatt sig det samband som överklagandenämnden har fastställt mellan begreppet tävling och de aktuella varorna och tjänsterna. Ett sådant samband kräver enligt klaganden en viss tolkning och utgörs på sin höjd av kännetecknets innebörd. Kännetecknet har varken ett beskrivande eller endast lovordande innehåll och har därför tillräcklig särskiljningsförmåga för att registreras som gemenskapsvarumärke.
23 Tribunalen påpekar att det omtvistade kännetecknet består av ett enda ord som är vanligt förekommande på engelska och franska, vars innebörd både är ”konkurrens” och ”tävling”. Klaganden har i sitt överklagande vitsordat denna bedömning.
24 Det ska dessutom påpekas att ordet ”competition” är ett banalt ord som, såsom klaganden har gjort gällande, är känt av omsättningskretsen ”i flera sammanhang”. Ordet är på ett uppenbart sätt en angivelse av en vara eller en tjänst som är avsedd för tävling och således av mycket hög kvalitet. Ordet ”competition” är följaktligen av lovprisande reklamkaraktär och har till funktion att framhäva de positiva egenskaperna hos de varor eller tjänster som ordet används för (se, för ett liknande resonemang, dom av den 30 juni 2004, Norma Lebensmittelfilialbetrieb mot harmoniseringskontoret (Mehr für Ihr Geld), T‑281/02, REG, EU:T:2004:198, punkt 29 och där angiven rättspraxis). Ordet uppfattas således omedelbart av omsättningskretsen som ett lovordande reklambudskap som anger att de aktuella varorna och tjänsterna är av kvalitativ fördel för konsumenterna jämfört med konkurrerande varor och tjänster (se, för ett liknande resonemang, dom av den 3 juli 2003, Best Buy Concepts mot harmoniseringskontoret (BEST BUY), T‑122/01, REG, EU:T:2003:183, punkt 29).
25 Vad gäller ”motoriserade fordon; fordon, motorfordon; bussar; långtradare; husvagnar; traktorer; motorcyklar; mopeder; omnibussar” som omfattas av klass 12, finner tribunalen följande. Kännetecknet COMPETITION förmedlar ett lovordande budskap som har till syfte att betona varornas positiva egenskaper, såsom deras prestanda och uthållighet, vilka krävs vid tävling. Således betonas även att dessa varor är anpassade för extrema förhållanden. Fordon som är avsedda för tävling är, exempelvis under biltävlingar – såsom överklagandenämnden mycket riktigt har konstaterat i punkt 11 i det angripna beslutet – både snabbare och stabilare än andra fordon. Det sökta varumärket har dessutom ingen beståndsdel som, utöver dess helt och hållet säljfrämjande innebörd, gör det möjligt för omsättningskretsen att enkelt och direkt känna igen varumärket, såsom ett sådant som anger det företag som de aktuella fordonen kommer från.
26 I motsats till vad klaganden har gjort gällande finner tribunalen att det ord som det sökta varumärket utgörs av inte är tvetydigt och har ingen mer långtgående språklig betydelse som förhindrar omsättningskretsen att direkt koppla det till varorna (se, för ett liknande resonemang, dom av den 29 januari 2015, Blackrock/harmoniseringskontoret (INVESTING FOR A NEW WORLD), T‑59/14, EU:T:2015:56, punkt 33 och där angiven rättspraxis). Klaganden kan inte vinna framgång med påståendet att ett sådant samband endast kan fastställas om de aktuella fordonen, i fallet i fråga, även skulle kunna användas i en tävling. Det är vidare inte relevant att, såsom klaganden har anfört, ordet ”competition” används i andra sammanhang än inom bilbranschen, såsom inom konkurrensrätten, eftersom särskiljningsförmågan ska bedömas utifrån de varor som registreringsansökan avser (se punkt 13 ovan).
27 Klagandens argument att ordet ”competition”, i motsats till en angivelse såsom Turbo, ABS och 4x4, inte kan användas som en direkt beskrivning av ett motorfordon eller en av dess grundläggande egenskaper, saknar vidare enligt tribunalen verkan. Det angripna beslutet grundar sig nämligen på artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009 och inte på artikel 7.1 c i den förordningen. I detta sammanhang kan klaganden inte vinna framgång genom att åberopa domen av den 2 december 2008, Ford Motor/harmoniseringskontoret (FUN) (T‑67/07, REG, EU:T:2008:542), eftersom överklagandenämndens analys av det aktuella kännetecknets särskiljningsförmåga i det målet helt och hållet grundade sig på en felaktig analys av kännetecknets beskrivande karaktär i den mening som avses i artikel 7.1 c i förordning nr 207/2009 (dom FUN, se ovan, EU:T:2008:542, punkterna 53 och 54).
28 Klaganden har medgett att ordet ”competition” kan tjäna som en särskild angivelse avseende fordon, och har samtidigt gjort gällande att omsättningskretsen inte ”endast” kommer att uppfatta ordet som en angivelse av varu- eller tjänsteslag och dessa varors eller tjänsters ursprung. Klaganden har hävdat att eftersom det informativa innehållet i det sökta varumärket i förhållande till de aktuella varorna inte är så tydligt och uppenbart, kan omsättningskretsen likväl uppfatta det som en ursprungsangivelse. Tribunalen konstaterar att klaganden inte har styrkt att det finns inslag av fantasi, överraskning eller oförutsägbarhet som kan medföra att omsättningskretsen uppfattar att det sökta varumärket har sådan särskiljningsförmåga att det skulle finnas anledning att göra någon annan bedömning än den i punkt 25 ovan.
29 Vad gäller fordonsdelar och komponenter till fordon som omfattas av klass 12, det vill säga ”delar [till motoriserade fordon]; motorer och drivsystem för fordon, drivanordningar för fordon, samt deras delar; kopplingar för landfordon; chassin för fordon; fordons- och farkostschassier; karosserier för fordon och farkoster; däck, innerslangar för fordonsdäck, slirningsförhindrande anordningar för fordonshjul, reparationssatser för innerslangar, självhäftande reparationslappar för reparation av däckinnerslangar, däck för fordonshjul, däckdubbar, [anti-sladd]kedjor, snökedjor, hjulfälgar för fordon, massiva gummidäck för fordonshjul, fordonshjul, hjulnav för bilar; stötdämpare för fordon, stötdämparfjädrar för fordon; nackstöd för säten i fordon och farkoster; fordons- och farkostssäten; backspeglar; tjuvlarm för fordon, stöldskyddsanordningar för fordon; cigarrtändare för bilar; delar [till fordon, motorfordon]; släpvagnar och sadelsläp för fordon, fordonsdragkrokar”, konstaterar tribunalen följande. Såsom överklagandenämnden mycket riktigt har påpekat i punkt 17 i det angripna beslutet, förmedlar kännetecknet COMPETITION ett allmänt reklambudskap eftersom det anger att de aktuella varorna kan användas under tävlingsförhållanden eller vid tävlingar och eftersom de därför är av högre kvalitet eller mer stabila än vanliga varor. Inom sportbilsbranschen har däck till exempel utvecklats för att uppnå så bra tider som möjligt i samband med kval (se, för ett liknande resonemang och analogt, dom av den 13 december 2011, Goodyear Dunlop Tyres UK/harmoniseringskontoret – Sportfive (QUALIFIER), T‑424/09, EU:T:2011:735, punkt 44). Kännetecknet utgör således endast en lovordande angivelse av de aktuella varorna.
30 Det ska i detta hänseende påpekas att de relevanta konsumenterna vanligtvis vill få klarhet i huruvida den här sortens varor är kompatibla med deras fordon (se, för ett liknande resonemang och analogt, dom av den 23 april 2013, Apollo Tyres/harmoniseringskontoret – Endurance Technologies (ENDURACE), T‑109/11, EU:T:2013:211, punkt 54). Det finns således ett tydligt och direkt samband mellan de aktuella varorna och fordonen i klass 12 för vilka kännetecknet COMPETITION saknar särskiljningsförmåga, vilket innebär att detta kännetecken även saknar särskiljningsförmåga i förhållande till de aktuella varorna.
31 Angående tjänsterna i klass 37 (se punkt 3 ovan) fann överklagandenämnden att det sökta varumärket endast anger att tjänsterna förbereder fordon för tävling och att det därför saknar särskiljningsförmåga i förhållande till dessa. Klaganden har bestritt den bedömningen genom att göra gällande att ordet ”competition” inte har någon logisk koppling till de tjänsterna och att överklagandenämndens tolkning går utöver varumärkets språkliga innebörd. Vad avser tjänsterna i klass 37 anser klaganden dels att det sökta varumärket ”inte automatiskt” får omsättningskretsen att tänka på biltävlingar och rally, dels att omsättningskretsen exempelvis inte utgår från att ett däckbyte förbereder en bil för en sådan tävling.
32 Sådana argument kan inte vinna framgång med hänsyn till innebörden av ordet ”competition” och det sätt som omsättningskretsen uppfattar det på. Samtliga dessa tjänster har nämligen explicit en koppling till de omtvistade varorna i klass 12, för vilka det har fastställts att de saknar särskiljningsförmåga. Tribunalen har redan haft tillfälle att slå fast att de reparations-, underhålls- och servicetjänster av fordon som omfattas av klass 37 kan anses som att de tillhör eller kompletterar fordonen i klass 12, eftersom de ofta tillhandahålls av samma företag som saluför motorfordonen (dom av den 26 januari 2006, Volkswagen mot harmoniseringskontoret-Nacional Motor (Variant), T‑317/03, EU:T:2006:27, punkt 44). I samband med tjänster i klass 37, såsom bland annat underhåll av fordon, motorer och liknande delar, uppfattar således omsättningskretsen kännetecknet som en lovordande angivelse, eftersom dessa tjänster är avsedda att anpassa fordonen till tävling eller höja deras prestanda. Innebörden av ordet ”competition” följer klart och tydligt, vilket klaganden inte har bestritt (se punkt 23 ovan), av ordalydelsen och kräver inte någon tolkning från omsättningskretsens sida.
33 Vad gäller gross- och detaljhandelstjänster i klass 35 (se punkt 3 ovan) fann överklagandenämnden i punkt 22 i det angripna beslutet att det fanns ett tydligt samband med de aktuella varorna i klass 12, för vilka kännetecknet COMPETITION saknar särskiljningsförmåga. Klaganden har bestritt den bedömningen genom att hävda att överklagandenämnden felaktigt bedömde särskiljningsförmågan i förhållande till varor i klass 12 och att bedömningen av dessa gross- och detaljhandelstjänster därför också var felaktig. Det ska påpekas att klaganden inte har bestritt det samband som överklagandenämnden har fastställt mellan varor i klass 12 och tjänster i klass 35, inbegripet ”sammanställning (ej transport) av olika motorfordon eller motorfordonsdelar eller olika motorfordonstillbehör för tredje mans räkning, för att konsumenter lättare ska kunna se och köpa dessa varor hos en detaljist; förmedling av kontrakt för andras räkning beträffande anskaffning och försäljning av motorfordon, motorfordonsdelar och motorfordonstillbehör; företagsadministration och organisatorisk förvaltning av motorfordons-vagnsparker för tredje man” som omfattas av den klassen. Eftersom tribunalen har funnit att det sökta varumärket saknar särskiljningsförmåga avseende samtliga dessa varor, anser tribunalen att ordet inte innebär att omsättningskretsen som ställs inför den uppenbara betydelsen av kännetecknet vid köptillfället kan särskilja det från försäljningen av varorna, oavsett om denna sker inom detalj- eller grosshandel eller via internet.
34 Vad gäller varorna i klass 28 (se punkt 3 ovan) skiljde överklagandenämnden, å ena sidan, mellan leksaker genom vilka det går att utmana andra, såsom kortspel och videospel, och, å andra sidan, de varor som ”återger” ”tävlingsartiklar”. Överklagandenämnden fann att det sökta varumärket inte hade särskiljningsförmåga för någon av dessa varor. Klaganden har inte anfört något argument som kan påverka den slutsatsen såvitt den avser det första varuslaget.
35 Klaganden har avseende det andra varuslaget huvudsakligen anfört att överklagandenämnden felaktigt bedömde särskiljningsförmågan för varor i klass 12 och att även bedömningen av dessa varor var felaktig. Det ska påpekas att klaganden inte har bestritt det samband som överklagandenämnden har fastställt mellan de två varuklasserna. Då tribunalen redan har slagit fast att det omtvistade kännetecknet saknar särskiljningsförmåga i förhållande till samtliga varor i klass 12, kan klagandens argument således inte godtas för varor i klass 28. Tribunalen konstaterar under alla omständigheter att eftersom det sökta varumärket förmedlar ett liknande reklambudskap avseende samtliga varor i klass 28 (se punkt 25 ovan), så kommer det inte att uppfattas som en angivelse av varornas kommersiella ursprung.
36 Det sökta varumärket gör det följaktligen inte möjligt för omsättningskretsen att vare sig identifiera de aktuella varornas och tjänsternas ursprung eller särskilja dem från andra företags varor och tjänster. Således saknar detta varumärke särskiljningsförmåga. Kännetecknet gör det följaktligen inte möjligt för omsättningskretsen att identifiera varornas och tjänsternas ursprung. Klaganden kan under dessa omständigheter inte vinna framgång med sitt påstående att överklagandenämnden har åsidosatt artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009.
37 Denna slutsats påverkas inte av klagandens övriga argument.
38 Klaganden har för det första hävdat att omsättningskretsen inom bilbranschen är van vid att varumärken och undervarumärken är mer eller mindre säljfrämjande. Konsumenten kommer därför, enligt klaganden, att utan några problem uppfatta kännetecknet COMPETITION som en ursprungsangivelse för samtliga de aktuella varorna och tjänsterna och således som ett kännetecken med särskiljningsförmåga.
39 Tribunalen konstaterar att det argumentet direkt strider mot argumentet i punkt 16 i överklagandet genom vilket klaganden har hävdat att ordet ”competition” inte är lovordande. Det ska dessutom påpekas att klaganden varken har kritiserat innebörden av det sökta varumärket, vilken överklagandenämnden har beaktat, eller överklagandenämndens slutsatser rörande omsättningskretsens sammansättning och dess uppmärksamhetsnivå. Det ska påpekas, såsom följer av skälen ovan, att kännetecknet COMPETITION, även i egenskap av säljfrämjande ord, inte är tillräckligt originellt eller uttrycksfullt för att det från omsättningskretsens sida ska krävas åtminstone någon form av ansträngning vid tolkningen, viss eftertanke eller viss analys, eftersom omsättningskretsen omedelbart föranleds att associera kännetecknet med de aktuella varorna och tjänsterna. Det budskap som förmedlas till omsättningskretsen är nämligen, med hänsyn till kännetecknets innebörd som fastställts i punkt 23 ovan, av reklamkaraktär. Kännetecknets funktion är att framhäva de positiva egenskaperna hos de varor och tjänster som tillhandahålls såsom anpassade efter tävlingsförhållanden. Det ska dessutom påpekas att eftersom omsättningskretsen är föga uppmärksam på ett kännetecken som inte anger ursprung eller avsett ändamål för den vara eller tjänst som omsättningskretsen önskar köpa – utan snarare ger en rent säljfrämjande och abstrakt upplysning – så upphåller sig inte omsättningskretsen vid att fundera kring det aktuella ordets eventuella funktioner eller memorera det som ett varumärke (se dom Qualität hat Zukunft, punkt 14 ovan, EU:T:2012:663, punkt 30 och där angiven rättspraxis). Klagandens argument rörande andra varumärken inom samma bransch kan således inte godtas.
40 Detsamma gäller klagandens påstående om att överklagandenämnden inte helt och hållet uteslöt att omsättningskretsen skulle kunna uppfatta att det sökta varumärket har den särskiljningsförmåga som krävs. Tribunalen konstaterar att det sökta varumärket inte har någon särskiljningsförmåga, vilket medför att överklagandenämnden inte tillämpade det villkor som stadgas i artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009 för restriktivt när den avslog överklagandet.
41 Vad för det andra gäller klagandens argument om att överklagandenämnden, med hänsyn till sin egen registreringspraxis, borde ha funnit att det sökta varumärket har särskiljningsförmåga, påpekar tribunalen följande. Harmoniseringskontoret ska utöva sin behörighet i enlighet med de allmänna principerna i unionsrätten, bland annat principerna om likabehandling och god förvaltningssed (dom av den 10 mars 2011, Agencja Wydawnicza Technopol/harmoniseringskontoret, C‑51/10 P, REU, EU:C:2011:139, punkt 73).
42 Med hänsyn till dessa två principer ska harmoniseringskontoret, när det behandlar en ansökan om registrering av ett gemenskapsvarumärke, beakta de beslut som redan fattats i fråga om liknande ansökningar, och ägna särskild uppmärksamhet åt frågan huruvida det finns anledning att besluta på samma sätt (dom Agencja Wydawnicza Technopol/harmoniseringskontoret, punkt 41 ovan, EU:C:2011:139, punkt 74).
43 Mot denna bakgrund ska harmoniseringskontoret, vid sidan om principerna om likabehandling och god förvaltningssed, även iaktta legalitetsprincipen (dom Agencja Wydawnicza Technopol/harmoniseringskontoret, punkt 41 ovan, EU:C:2011:139, punkt 75).
44 Den som ansöker om varumärkesregistrering kan följaktligen inte till sin egen fördel åberopa en eventuell rättsstridig handling som har gynnat någon annan för att uppnå ett likadant beslut (dom Agencja Wydawnicza Technopol/harmoniseringskontoret, punkt 41 ovan, EU:C:2011:139, punkt 76).
45 Dessutom ska, med hänsyn till kraven på rättssäkerhet och god förvaltning, bedömningen av en registreringsansökan vara strikt och fullständig för att förhindra att varumärken registreras på ett otillbörligt sätt. En sådan bedömning måste göras i varje enskilt fall. Frågan huruvida ett kännetecken ska registreras som varumärke ska prövas utifrån specifika villkor som är tillämpliga inom ramen för de faktiska omständigheterna i det aktuella fallet och som visar om det föreligger något registreringshinder för kännetecknet i fråga (dom Agencja Wydawnicza Technopol/harmoniseringskontoret, punkt 41 ovan, EU:C:2011:139, punkt 77).
46 Det har i förevarande fall framkommit att i motsats till vad som kan ha varit fallet gällande vissa tidigare registreringsansökningar, så strider den aktuella registreringsanökan mot ett av de registreringshinder som anges i artikel 7.1 i förordning nr 207/2009.
47 Under dessa omständigheter, och med beaktande av att det sökta varumärket saknar särskiljningsförmåga, kan klaganden inte vinna framgång med att åberopa harmoniseringskontorets tidigare beslut. Detta konstaterade också överklagandenämnden mycket riktigt i punkt 24 i det angripna beslutet.
48 För det tredje saknas det anledning att pröva argumentet om att det sökta varumärket inte är beskrivande och att det inte strider mot något frihållningsbehov. Med hänsyn till att överklagandenämnden inte fattade det angripna beslutet på grundval av det absoluta registreringshinder som stadgas i artikel 7.1 c i förordning nr 207/2009 och till att klaganden enbart har yrkat att det angripna beslutet ska upphävas, är frågan om tillämpningen av artikel 7.1 c i förordning nr 207/2009 inte föremål för prövning i detta mål i den mening som avses i artikel 65 i nämnda förordning, och följaktligen inte heller för den legalitetsprövning som unionsdomstolen har att vidta i det nu aktuella fallet (se, för ett liknande resonemang, dom P@YWEB CARD och PAYWEB CARD, punkt 12 ovan, EU:T:2009:164, punkt 93 och där angiven rättspraxis).
49 Det följer under alla omständigheter av fast rättspraxis att det är tillräckligt att ett av de absoluta registreringshindren är tillämpligt för att det omtvistade kännetecknet inte ska kunna registreras som gemenskapsvarumärke (se dom av den 16 mars 2006, Telefon & Buch/ harmoniseringskontoret – Herold Business Data (WEISSE SEITEN), T‑322/03, REG, EU:T:2006:87, punkt 110 och där angiven rättspraxis).
50 Av det ovan anförda följer att överklagandet ska ogillas i sin helhet.
Rättegångskostnader
51 Enligt artikel 134.1 i tribunalens rättegångsregler ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Harmoniseringskontoret har yrkat att klaganden ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom klaganden har tappat målet, ska harmoniseringskontorets yrkande bifallas.
Mot denna bakgrund beslutar
TRIBUNALEN (sjätte avdelningen)
följande:
1) Överklagandet ogillas.
2) Volkswagen AG ska ersätta rättegångskostnaderna.
Frimodt Nielsen | Dehousse | Collins |
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 17 september 2015.
Underskrifter