Mål T‑34/22
(publicering i utdrag)
Cunsorziu di i Salamaghji Corsi – Consortium des Charcutiers Corses m.fl.
mot
Europeiska kommissionen
Tribunalens dom (andra avdelningen i utökad sammansättning) av den 12 juli 2023
”Skyddad geografisk beteckning – Skyddad ursprungsbeteckning – Ansökningar om skyddad geografisk beteckning för 'Jambon sec de l'Île de Beauté', 'Lonzo de l'Île de Beauté' och 'Coppa de l'Île de Beauté' – De äldre skyddade ursprungsbeteckningarna 'Jambon sec de Corse – Prisuttu', 'Lonzo de Corse – Lonzu' och 'Coppa de Corse – Coppa di Corsica' – Villkor för registrering av dessa namn – Anspelning – Artikel 7.1 a och artikel 13.1 b i förordning (EU) nr 1151/2012 – Omfattningen av kommissionens kontroll av registreringsansökningarna – Artikel 50.1 och artikel 52.1 i förordning 1151/2012 – Oriktig bedömning”
1. Jordbruk – Enhetlig lagstiftning – Skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel – Förordning nr 1151/2012 – Behörighetsfördelningen mellan medlemsstaterna och kommissionen
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1151/2012)
(se punkterna 21, 71 och 75)
2. Jordbruk – Enhetlig lagstiftning – Skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel – Förordning nr 1151/2012 – Registreringsförfarande – Kommissionens skyldighet att kontrollera att villkoren för registrering är uppfyllda – Omfattning – Skydd för redan registrerade namn
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1151/2012, skäl 58 och artiklarna 7.1 a, 13.1 a och b, 50.1 och 52.1)
(se punkterna 22–24 och 41–44)
3. Jordbruk – Enhetlig lagstiftning – Skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel – Förordning nr 1151/2012 – Skydd för registrerade namn – Kommissionens beslut om registrering eller om avslag på ansökan – Rättslig grund
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1151/2012, artiklarna 7.1 a och 13.1 b)
(se punkterna 29–40)
4. Jordbruk – Enhetlig lagstiftning – Skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel – Förordning nr 1151/2012 – Registreringsförfarande – Kommissionens skyldighet att kontrollera att villkoren för registrering är uppfyllda – Utrymme för skönsmässig bedömning – Den nationella domstolens avgörande har vunnit laga kraft – Saknar betydelse
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1151/2012, skäl 58 och artiklarna 50 och 52)
(se punkterna 54, 58–64 och 73)
5. Jordbruk – Enhetlig lagstiftning – Skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel – Förordning nr 1151/2012 – Skydd för registrerade namn – Missbruk eller imitation av eller anspelning på ett skyddat namn – Anspelning på ett skyddat namn – Begrepp – Kriterier
(Europaparlamentets och rådets förordningar nr 1151/2001, artikel 13.1 b, och nr 1308/2001, artikel 103.2 b)
(se punkt 77)
Resumé
Ansökningar om registrering av namn som skyddade geografiska beteckningar: Kommissionen är inte bunden av de nationella myndigheternas föregående bedömning
Den förfogar över ett självständigt utrymme för skönsmässig bedömning för att kontrollera huruvida en sådan ansökan uppfyller unionsrättens villkor för registrering
Namnen ”Jambon sec de Corse”/”Jambon sec de Corse – Prisuttu”, ”Lonzo de Corse”/”Lonzo de Corse – Lonzu” och ”Coppa de Corse”/”Coppa de Corse – Coppa di Corsica” registrerades år 2014 som skyddade ursprungsbeteckningar (SUB)(1).
År 2015 ansökte Cunsorziu di i Salamaghji Corsi - Consortium des Charcutiers Corses (nedan kallat konsortiet) hos de franska nationella myndigheterna, med tillämpning av förordning nr 1151/2012(2), om registrering av namnen ”Jambon sec de l'Île de Beauté”, ”Lonzo de l'Île de Beauté” och ”Coppa de l'Île de Beauté” som skyddade geografiska beteckningar (SGB).
År 2018 fattade dessa myndigheter beslut om godkännande av motsvarande produktspecifikationer, i syfte att översända dem till Europeiska kommissionen för godkännande.
Konsortiet, som innehar produktspecifikationerna för de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Jambon sec de Corse – Prisuttu”, ”Lonzo de Corse – Lonzu” och ”Coppa de Corse – Coppa di Corsica” väckte talan om ogiltigförklaring av dessa beslut vid Conseil d'État (Högsta förvaltningsdomstolen, Frankrike). Konsortiet gjorde gällande att ordet Île de Beauté imiterar eller anspelar på ordet ”Korsika” och därmed medför förväxling med de namn som redan hade registrerats som skyddade ursprungsbeteckningar. Conseil d'État (Högsta förvaltningsdomstolen) avslog denna ansökan, bland annat med motiveringen att användningen av olika termer och skillnaden i det skydd som en ursprungsbeteckning ger, å ena sidan, och det skydd som en geografisk beteckning ger, å andra sidan, är ägnade att undanröja denna risk för förväxling.
Genom genomförandebeslut 2021/1879(3) avslog kommissionen emellertid ansökningarna om registrering av namnen ”Jambon sec de l'Île de Beauté”, ”Lonzo de l'Île de Beauté” och ”Coppa de l'Île de Beauté” som skyddade geografiska beteckningar. Kommissionen förklarade bland annat att det är allmänt känt att beteckningen ”Île de Beauté” utgör en sedvanlig omskrivning som endast utpekar Korsika i den franska konsumentens ögon. De föreslagna namnen utgör således ett åsidosättande av det skydd som beviljats för de skyddade ursprungsbeteckningarna genom artikel 13.1 b i förordning nr 1151/2012(4). De uppfyller följaktligen inte villkoren för att kunna registreras, det vill säga de villkor som uppställs i artikel 7.1 a i förordning nr 1151/2012(5).
Den talan som väckts av konsortiet och vissa av dess medlemmar mot detta beslut ogillas av tribunalen.
Även om såväl domstolen som tribunalen redan har haft tillfälle att uttala sig om omfattningen av kommissionens kontroll av ansökningar om registrering, föranleder detta mål tribunalen att, för första gången, uttala sig om huruvida ett namn kan registreras, och detta efter det att de nationella myndigheterna och domstolarna har förklarat att det inte är så att normalt informerade och skäligen uppmärksamma och medvetna konsumenter direkt får de varor som omfattas av de redan registrerade skyddade ursprungsbeteckningarna som referensbild när de ser de geografiska beteckningar som ansökningarna om registrering avser. Det är dessutom första gången som tribunalen uttalar sig om kommissionens möjlighet att avslå en ansökan om registrering av ett namn på grundval av artikel 7.1 a i förordning nr 1151/2012, jämförd med artikel 13.1 b i samma förordning.
Tribunalens bedömning
Tribunalen avfärdar grunden om att kommissionen har överskridit sina befogenheter och åsidosatt principen om rättskraft.
Vad gäller kommissionens befogenheter konstaterar tribunalen, för det första, att artikel 7.1 a i förordning nr 1151/2012, jämförd med artikel 13.1 b i samma förordning, kan utgöra en giltig rättslig grund för att avslå en ansökan om registrering av ett namn. Artikel 7.1 a avser visserligen specifikt ”produktspecifikationen” för det namn som är föremål för en ansökan om skydd. Den anspelning som tas upp i artikel 13 är emellertid inte avgörande för möjligheten att registrera ett namn enligt denna bestämmelse. Kommissionen ska nämligen, i enlighet med artikel 50.1 i förordning nr 1151/2012, jämförd med skäl 58 i samma förordning, efter en grundlig granskning, bedöma huruvida den produktspecifikation som åtföljer registreringsansökan innehåller de uppgifter som krävs enligt denna förordning och huruvida dessa uppgifter innehåller uppenbara fel.
Denna produktspecifikation, vars utarbetande utgör ett nödvändigt steg i registreringsförfarandet, ska bland annat innehålla det namn för vilken skydd söks, så som det ”används, antingen i handeln eller vardagsspråket”. Härav följer att kommissionen ska kontrollera att denna användning inte strider mot det skydd mot anspelning som föreskrivs i artikel 13.1 b i förordning nr 1151/2012. Om ett namn skulle registreras som en skyddad geografisk beteckning, trots att detta namn anspelar på en redan registrerad skyddad ursprungsbeteckning, så förlorar det skydd som föreskrivs i artikel 13.1 b sin ändamålsenliga verkan, eftersom det namn som tidigare registrerats som skyddad ursprungsbeteckning, när förstnämnda namn väl också har registrerats som en skyddad geografisk beteckning, inte längre kan åtnjuta det skydd som föreskrivs i denna bestämmelse.
Kommissionen är följaktligen inte skyldig att registrera ett namn om den anser att det är olagligt att använda namnet i handeln.
För det andra preciserar tribunalen omfattningen av kommissionens granskning av huruvida ett namn uppfyller villkoren i förordning nr 1151/2012.
Kommissionen bör i detta sammanhang på ett lämpligt sätt göra(6) en grundlig granskning av ansökningarna för att försäkra sig om att de inte innehåller några uppenbara felaktigheter och att unionsrätten och intressen som företräds av aktörer utanför ansökningsmedlemsstaten har beaktats.
För det tredje finns det skillnader i vilket utrymme för skönsmässig bedömning kommissionen har beroende på om det rör sig om det första steget i förfarandet för registrering av ett namn, det vill säga insamlingen av de handlingar som ska ingå i registreringsansökan och som de nationella myndigheterna eventuellt kommer att översända till kommissionen, eller det andra steget i detta förfarande, det vill säga kommissionens egen prövning av registreringsansökningarna.
Medan det framgår av rättspraxis(7) att kommissionen, vad gäller det första steget, endast har ett ”begränsat, eller till och med obefintligt” utrymme för skönsmässig bedömning, har den ett självständigt utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller beslutet att registrera ett namn som skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning med avseende på de villkor för registrering som föreskrivs i artikel 7.1 a i förordning nr 1151/2012, jämförd med artikel 13.1 b i samma förordning.
Vad gäller det påstådda åsidosättandet av rättskraften tillägger tribunalen att ett lagakraftvunnet avgörande från en nationell domstol, i vilket det slås fast att det inte föreligger någon risk för att normalt informerade och skäligen uppmärksamma och medvetna konsumenter förknippar de sökta skyddade geografiska beteckningarna med de registrerade skyddade ursprungsbeteckningarna genom att det anspelas på de sistnämnda, inte kan åberopas för att ifrågasätta kommissionens självständiga bedömning av dessa villkor för registrering.