Mål T-85/07

Gabel Industria Tessile SpA

mot

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

”Gemenskapsvarumärke – Invändningsförfarande – Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket GABEL – Det äldre gemenskapsfigurmärket GAREL – Delvist avslag på registreringsansökan – Omfattningen av den prövning som överklagandenämnden ska göra – Skyldighet att avgöra hela överklagandet – Artikel 62.1 i förordning (EG) nr 40/94”

Sammanfattning av domen

1.      Gemenskapsvarumärke – Överklagande – Beslut angående överklagandet – Överklagandenämndens skyldighet – Omfattning

(Rådets förordning nr 40/94, artikel 62.1)

2.      Gemenskapsvarumärke – Överklagande – Talan vid gemenskapsdomstolen – Förstainstansrättens möjlighet att ändra det överklagade beslutet

(Rådets förordning nr 40/94, artikel 63.2 och 63.3)

1.      Artikel 62.1 första meningen i förordning nr 40/94 om gemenskapsvarumärken har följande lydelse: ”Efter prövning om överklagandet är befogat skall överklagandenämnden avgöra överklagandet.” Detta ska förstås så, att överklagandenämnden ska avgöra samtliga yrkanden som framställts i deras helhet, och därvid antingen bifalla, avvisa eller ogilla överklagandet. Eftersom underlåtelse att fullgöra denna skyldighet kan inverka på innehållet i överklagandenämndens beslut, är det fråga om en väsentlig formföreskrift. Förstainstansrätten får ex officio pröva om denna väsentliga formföreskrift har åsidosatts.

(se punkt 20)

2.      Trots att förstainstansrätten enligt artikel 63.3 i förordning nr 40/94 om gemenskapsvarumärken är behörig att ändra beslut som fattats av överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller), är detta i princip endast möjligt då målet är färdigt för avgörande. Då överklagandenämnden har underlåtit att pröva ett av de yrkanden som framställts av sökanden, innebär detta att målet inte kan anses vara färdigt för avgörande. Om förstainstansrätten ändrade ett dylikt beslut, skulle detta nämligen innebära att förstainstansrätten skulle göra en sakprövning, för första gången, av de yrkanden som överklagandenämnden underlåtit att avgöra. En dylik prövning omfattas emellertid inte av förstainstansrättens behörighet, såsom den definieras i artikel 63.2 och 63.3 i förordning nr 40/94.

(se punkt 28)