Överklagande ingett den 20 april 2009 av Luigi Marcuccio av det beslut som personaldomstolen meddelade den 18 februari 2009 i mål F-42/08, Marcuccio mot kommissionen

(Mål T-157/09 P P)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Luigi Marcuccio (Tricase, Italien) (ombud: G. Cipressa, avvocato)

Övrig part i målet: Europeiska gemenskapernas kommission

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att förstainstansrätten ska

ogiltigförklara hela beslutet av den 18 februari 2009 som meddelats i mål F-42/08, Marcuccio mot kommissionen, av personaldomstolens första avdelning,

fastställa att talan i första instans, inom ramen för vilken det överklagade beslutet fattats, kan upptas till prövning och

I första hand

bifalla samtliga klagandens yrkanden i talan i första instans, vilka ska anses uttryckligen vidhållna för alla i lagen föreskrivna syften,

förplikta svaranden att ersätta samtliga klagandens rättegångskostnader i såväl förfarandet i första instans som för detta överklagande, eller

I andra hand

återförvisa målet till personaldomstolen, i annan sammansättning, för att denna ånyo ska avgöra detsamma.

Grunder och huvudargument

Detta överklagande riktas mot personaldomstolens beslut av den 18 februari 2009. Genom detta beslut avvisade personaldomstolen klagandens talan om skadestånd för den skada som klaganden påstår sig ha lidit till följd av att kommissionen skickat ett meddelande till ett faxnummer som denne inte hade tillgång till.

Till stöd för sina påståenden gör klaganden gällande en fullständigt bristande motivering av följande punkter

Avvisningen av yrkandet om skadestånd.

Avvisningen av de yrkanden som avser bland annat att förstainstansrätten ska "fastställa att skadan orsakats av rättsstridigt handlande".

Datum för anslutningsöverklagandet. I detta avseende föreligger ett rättegångsfel då skyldigheten att inte beakta innehållet i anslutningsöverklagandet då detta lämnats in för sent inte beaktats. Klagandens intressen har härigenom allvarligt åsidosatts.

Klaganden gör även gällande att principen om rätten till en rättvis rättegång har åsidosatts, artikel 6 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

____________