Language of document : ECLI:EU:C:2005:753

Mål C-280/04

Jyske Finans A/S

mot

Skatteministeriet

(begäran om förhandsavgörande från Vestre Landsret)

”Sjätte mervärdesskattedirektivet – Artikel 13 B c – Undantag från skatteplikt – Undantag från skatteplikt för leveranser av varor som inte berättigar till avdrag för mervärdesskatt – Vidareförsäljning av fordon som ett leasingbolag har köpt begagnade – Artikel 26a – Särskilda bestämmelser för försäljning av begagnade varor”

Sammanfattning av domen

1.        Skattebestämmelser – Harmonisering av lagstiftning – Omsättningsskatt – Gemensamt system för mervärdesskatt – Undantag som föreskrivs i sjätte direktivet – Undantag från skatteplikt för leveranser av varor som inte berättigar till avdrag för mervärdesskatt – Nationell lagstiftning i vilken det föreskrivs att en skattskyldig persons vidareförsäljning av varor som har använts i personens verksamhet och som inte berättigar till avdrag för mervärdesskatt är mervärdesskattepliktig – Tillåtet

(Rådets direktiv 77/388, artiklarna 13 B c och 17. 6)

2.        Skattebestämmelser – Harmonisering av lagstiftning – Omsättningsskatt – Gemensamt system för mervärdesskatt – Särskilda bestämmelser om begagnade varor – Begreppet skattskyldig återförsäljare – Företag som säljer fordon vidare som har köpts begagnade för att användas i personens leasingverksamhet – Omfattas

(Rådets direktiv 77/388, artikel 26a A e)

1.        Artikel 13 B c i sjätte direktivet 77/388, i dess lydelse enligt direktiv 94/5, om undantag från skatteplikt för leveranser av varor som inte berättigar till avdrag för mervärdesskatt enligt artikel 17.6 i direktivet, skall tolkas så, att den inte utgör något hinder för att tillämpa nationell lagstiftning i vilken det föreskrivs att en skattskyldig persons vidareförsäljning av varor, som har använts i personens verksamhet och vars anskaffning enligt artikel 17.6 i nämnda direktiv 77/388, i ändrad lydelse, inte berättigar till avdrag för mervärdesskatt, är mervärdesskattepliktig trots att anskaffningen inte var avdragsgill med anledning av att de skattskyldiga personer från vilka varorna anskaffades saknade möjlighet att deklarera mervärdesskatten.

Eftersom gemenskapsrätten för närvarande inte innehåller någon uppräkning av kostnader som är undantagna från avdragsrätten för mervärdesskatt har medlemsstaterna rätt att behålla nationell lagstiftning på detta område fram till dess att gemenskapslagstiftaren inför gemenskapsregler i fråga om sådana undantag. Det undantag som föreskrivs i artikel 13 B c i sjätte direktivet omfattar således enbart leveranser av varor vars anskaffning inte berättigar till avdrag för mervärdesskatt enligt nationell lagstiftning. Formuleringen i denna artikel kan i detta hänseende inte tolkas på något annat sätt som gör det möjligt att undvika att en skattskyldig person, som inte kan dra fördel av ett sådant undantag, dubbelbeskattas.

(se punkterna 23, 24 och 26 samt punkt 1 i domslutet)

2.        Artikel 26a A e i sjätte direktivet 77/388, i dess lydelse enligt direktiv 94/5, vilken innehåller särskilda bestämmelser om beskattning av den skattskyldige återförsäljarens vinstmarginal vid leveranser av begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter, skall tolkas så, att ett företag som, inom ramen för sin sedvanliga verksamhet, vidaresäljer fordon som har köpts begagnade för att användas i företagets leasingverksamhet och som i första hand anskaffades för att leasas och endast i andra hand för att säljas vidare, kan anser utgöra en ”skattskyldig återförsäljare” i den mening som avses i artikeln.

Beskattning av hela försäljningspriset för leasingbolags leveranser skulle snedvrida konkurrensen på marknaden för försäljning av begagnade bilar. Denna snedvridning skulle missgynna leasingbolagen och bland annat gynna företag som handlar med begagnade fordon, vilka omfattas av bestämmelserna om beskattning av vinstmarginalen. För att kunna uppfylla köparnas berättigade förväntningar av ett och samma pris på fordon som kvalitativt är jämförbara, oavsett om de säljs av företag som handlar med begagnade fordon eller av leasingbolag, har den sistnämnda gruppen nämligen inte någon reell möjlighet att övervältra den mervärdesskatt som den är skyldig på priset, vilket får till följd att dess vinstmarginal minskas i motsvarande mån. Genom att tillämpa bestämmelserna i artikel 26a i sjätte direktivet på leasingbolag som bedriver verksamhet på dessa villkor kan således gemenskapslagstiftarens syften med att anta dessa bestämmelser uppnås. Dessa syften är, såsom redan angetts, att undvika dubbelbeskattning och snedvridning av konkurrensen på området för begagnade varor.

(se punkterna 28, 40, 41 och 44 samt punkt 2 i domslutet)