DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen)
den 16 november 2023 (*)
”Begäran om förhandsavgörande – Tullunion – Gemensamma tulltaxan – Kombinerade nomenklaturen – Tulltaxenummer – Nr 2304 och 2309 – Sojakaka”
I mål C‑366/22,
angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Pécsi Törvényszék (Domstolen i Pécs, Ungern) genom beslut av den 29 april 2022, som inkom till domstolen den 7 juni 2022, i målet
Viterra Hungary Kft.
mot
Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatósága,
meddelar
DOMSTOLEN (sjätte avdelningen)
sammansatt av avdelningsordföranden T. von Danwitz samt domarna P.G. Xuereb (referent) och I. Ziemele,
generaladvokat: G. Pitruzzella,
justitiesekreterare: A. Calot Escobar,
efter det skriftliga förfarandet,
med beaktande av de yttranden som avgetts av:
– Viterra Hungary Kft., genom B. Balog, D. Kelemen och Z. Várszegi, ügyvédek,
– Ungerns regering, genom Zs. Biró-Tóth, M.Z. Fehér och K. Szíjjártó, samtliga i egenskap av ombud,
– Europeiska kommissionen, genom B. Béres och M. Salyková, båda i egenskap av ombud,
med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,
följande
Dom
1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av tulltaxenummer 2304 och 2309 i Kombinerade nomenklaturen, som återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1821 av den 6 oktober 2016 (EUT L 294, 2016, s. 1) (nedan kallad KN).
2 Begäran har framställts i ett mål mellan Viterra Hungary Kft. och Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatósága (besvärsnämnden vid nationella skatte- och tullmyndigheten, Ungern). Målet handlar om tullklassificering av varor som nämnda bolag har importerat till Ungern och som beskrivs som sojakakor.
Tillämpliga bestämmelser
Systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering
3 Systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallat HS) inrättades genom den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, som ingicks i Bryssel den 14 juni 1983, inom ramen för Världstullorganisationen (WCO), och godkändes, tillsammans med ändringsprotokollet av den 24 juni 1986, på Europeiska ekonomiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 12, s. 3). De förklarande anmärkningarna till HS har utarbetats av Världstullorganisationen i enlighet med bestämmelserna i denna konvention.
4 Enligt artikel 3.1 a punkt 2 i konventionen förbinder sig varje fördragsslutande part att tillämpa de allmänna bestämmelserna för tolkning av HS och alla anmärkningar till avdelningar, kapitel och undernummer samt att inte ändra omfattningen av desamma.
5 Kapitel 23 i HS, med rubriken ”Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin; beredda fodermedel”, innehåller anmärkning 1 med följande lydelse:
”Som beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur, enligt nr 23.09, anses också produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, som erhållits genom behandling av vegetabiliska eller animaliska ämnen och som på grund av bearbetningen inte längre har det ursprungliga ämnets egenskaper. Som sådana beredningar anses dock inte vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter från en sådan behandling.”
6 I de allmänna anvisningarna i de förklarande anmärkningarna till kapitel 23 i HS anges följande:
”Detta kapitel omfattar de olika återstoder och avfall som uppstår vid bearbetning av vegetabiliska ämnen inom livsmedelsindustrin samt vissa produkter av animaliskt ursprung. Den vanligaste användningen av flertalet av dessa produkter är som fodermedel, antingen ensamma eller blandade med andra ämnen, även om vissa av dem är lämpliga till människoföda. Vissa av dem (t.ex. bottensatser, tartrat, oljekakor) har emellertid industriell användning.
…”
7 I den förklarande anmärkningen till nr 23.04 i HS, som har rubriken ”Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av sojabönolja, även malda eller i form av pelletar”, anges följande:
”Detta nummer omfattar oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av sojabönolja med lösningsmedel eller genom pressning i expellerpress eller annan press. Dessa återstoder utgör värdefulla fodermedel.
De återstoder som klassificeras enligt detta nummer kan förekomma i form av kakor, klimpar eller grovmalet mjöl (foderkaksmjöl). De kan även agglomereras som pelletar. …
Detta nummer omfattar också otexturerat avfettat sojamjöl lämpligt till människoföda.
Detta nummer omfattar inte:
…
b) proteinkoncentrat som har erhållits genom att avlägsna vissa beståndsdelar i avfettat sojamjöl och som används som tillsatser i livsmedelsberedningar samt texturerat sojamjöl (nr 2106).”
8 I den förklarande anmärkningen till nr 23.09 i HS, med rubriken ”Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur”, anges följande:
”Detta nummer omfattar sötade fodermedel och andra beredda fodermedel som består av en blandning av flera näringsmedel. Dessa fodermedel är avsedda antingen:
…
2) att åstadkomma en lämplig daglig näringstillförsel genom tillsats av organiska eller oorganiska ämnen till det grundfoder som produceras inom jordbruket (tillsatsfoder) eller
3) att användas vid framställning av färdiga fodermedel eller tillsatsfoder.
…
Numret omfattar inte:
…
c) beredningar som, särskilt med hänsyn till ingrediensernas art, renhet och proportioner, de hygieniska krav som iakttagits under framställningen och, i vissa fall, anvisningar på förpackningen eller andra upplysningar om användningen, kan nyttjas lika väl till utfodring av djur som till människoföda (nr 1901, 2106 osv.);
…”
Kombinerade nomenklaturen
9 Det framgår av artikel 1.1 i förordning nr 2658/87, i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 254/2000 av den 31 januari 2000 (EGT L 28, 2000, s. 16) (nedan kallad förordning nr 2658/87), att Kombinerade nomenklaturen (KN), som upprättats av Europeiska kommissionen, reglerar tullklassificeringen av varor som importeras till Europeiska unionen. Enligt artikel 3.1 i denna förordning återger denna nomenklatur de nummer och de sexsiffriga undernummer som finns i HS, medan den sjunde och åttonde siffran identifierar underrubrikerna däri.
10 Enligt artikel 12.1 i förordning nr 2658/87 ska kommissionen varje år genom en förordning anta en fullständig version av KN tillsammans med tullsatser enligt artikel 1, i den lydelse som följer efter de åtgärder som har vidtagits av Europeiska unionens råd eller kommissionen. Denna förordning ska senast den 31 oktober offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och ska tillämpas från och med den 1 januari påföljande år.
11 Det framgår av utredningen i målet vid EU-domstolen att den version av KN som är tillämplig i det nationella målet är den som följer av genomförandeförordning 2016/1821.
12 I de allmänna bestämmelserna för tolkning av KN, vilka återfinns i avsnitt I A i del 1 i bilaga I till nämnda genomförandeförordning, föreskrivs följande:
”Vid klassificering av varor enligt [KN] ska följande gälla:
1. Benämningarna på avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel är endast vägledande. Klassificeringen ska bestämmas med ledning av lydelsen av HS-numren, av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen och, om inte annat föreskrivs i HS-numren eller i anmärkningarna, med ledning av följande bestämmelser.
2. a) Anges en viss vara i ett HS-nummer ska varan klassificeras enligt detta HS-nummer även när den är inkomplett eller inte färdigarbetad, under förutsättning att varan i detta skick har den kompletta eller färdigarbetade varans huvudsakliga karaktär. En komplett eller färdigarbetad vara (eller en vara som enligt denna regel ska klassificeras som komplett eller färdigarbetad), som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop, ska klassificeras enligt samma HS-nummer som den hopsatta varan.
…
4. Varor som inte kan klassificeras med ledning av ovanstående, ska klassificeras enligt det HS-nummer som är tillämpligt för närmast liknande vara.
…”
13 Del 2 i KN, med rubriken ”Tulltaxan”, innehåller en avdelning IV, med rubriken ”Beredda livsmedel; drycker, sprit och ättika; tobak samt varor tillverkade av tobaksersättning”. Däri finns kapitel 23, med rubriken ”Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin; beredda fodermedel”. Anmärkning 1 till detta kapitel har följande lydelse:
”Som beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur, enligt nr 2309, anses också produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, som erhållits genom behandling av vegetabiliska eller animaliska ämnen och som på grund av bearbetningen inte längre har det ursprungliga ämnets egenskaper. Som sådana beredningar anses dock inte vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter från en sådan behandling.”
14 I detta kapitel 23 har nr 2304 följande lydelse:
KN-nr | Varuslag | Konventionell tullsats (%) | Extra mängdenhet |
2304 00 00 | Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av sojabönolja, även malda eller i form av pelletar | Fri | – |
15 Nr 2309 har följande struktur:
KN-nr | Varuslag | Konventionell tullsats (%) | Extra mängdenhet |
2309 | Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur |
|
|
2309 10 | – Hund- eller kattfoder i detaljhandelsförpackningar: |
|
|
… |
|
|
|
2309 90 | – Andra slag: |
|
|
2309 90 10 | – – Limvatten (”solubles”) av fisk eller havsdäggdjur | 3,8 | – |
2309 90 20 | – – Produkter som avses i kompletterande anmärkning 5 till detta kapitel | Fri | – |
| – – Andra, inbegripet förblandningar: |
|
|
| – – – Innehållande stärkelse, glukos, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av glukos eller maltodextrin enligt nr 1702 30 50, 1702 30 90, 1702 40 90, 1702 90 50 och 2106 90 55 eller mjölkprodukter: |
|
|
| – – – – Innehållande stärkelse, glukos, maltodextrin, sirap eller andra lösningar av glukos eller maltodextrin: |
|
|
| – – – – – Inte innehållande stärkelse eller innehållande högst 10 viktprocent stärkelse: |
|
|
2309 90 31 | – – – – – – Inte innehållande mjölkprodukter eller innehållande mindre än 10 viktprocent mjölkprodukter | 23 €/t … | – |
… |
|
|
|
Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna
16 Viterra Hungary, som är klagande i det nationella målet, ansökte om övergång till fri omsättning av en vara kallad ”sojakaka” från Brasilien (nedan kallad den aktuella produkten). Viterra Hungary klassificerade denna produkt enligt nr 2304 i KN.
17 Ett varuprov undersöktes av Nemzeti Adó-és Vámhivatal Szakértői Intézete (expertnämnden vid nationella skatte- och tullmyndigheten, Ungern) (nedan kallad expertnämnden).
18 Expertnämnden fann att den aktuella produkten var avsedd att användas som djurfoder. Nämnden påpekade därnäst att produkten, enligt vad Viterra Hungary själv uppgett, tillverkades i flera etapper: i) rengöring av sojabönor och avlägsnande av främmande föremål; ii) malning och bearbetning av materialet för att underlätta utvinning av oljan; iii) paketering och uppvärmning av materialet; iv) utvinning av oljan medelst lösningsmedlet hexan, till dess att oljehalten i sojakakan minskats så mycket som möjligt; v) separering av oljan från lösningsmedlet genom ångdestillation; vi) värmebehandling under vilken kakan gräddas och genom avdunstning blir av med lösningsmedlet (hexan), samt vii) torkning och nedkylning av kakan.
19 Expertnämnden ansåg slutligen att syftet med värmebehandlingen (rostningen) var att få bort hexan och att inaktivera antinutrionella ämnen. Dessa ämnen är nämligen skadliga för miljön eller hälsovådliga för människor och djur. Enligt expertnämnden förändras produktens näringsvärde genom rostningen. Inaktiveringen av de antinutrionella ämnena gör det möjligt att använda produkten som djurfoder, vilket är en faktor som är av vikt vid produktens tullklassificering.
20 Expertnämnden drog slutsatsen att den aktuella produkten var en beredning som tillkommit medelst ytterligare omvandling genom värmebehandling av vegetabiliska återstoder, med reducerad oljehalt, som erhölls då sojabönolja utvanns med hjälp av hexan. Expertnämnden ansåg att produkten skulle klassificeras enligt nr 2309 i KN.
21 I beslut av den 1 augusti 2019, vilka grundade sig på expertnämndens slutsatser och på domen av den 3 mars 2016, Customs Support Holland (C‑144/15, EU:C:2016:133, punkterna 22, 36 och 38), fann skattemyndigheten i första instans att den av Viterra Hungary föreslagna tullklassificeringen inte var korrekt. Skattemyndigheten fann även att den aktuella produkten skulle klassificeras enligt nr 2309 i KN. Skattemyndigheten ålade därför Viterra Hungary att betala ytterligare tull och mervärdesskatt.
22 Viterra Hungary överklagade dessa beslut till besvärsnämnden vid nationella skatte- och tullmyndigheten, och gjorde därvid gällande följande. Skattemyndigheten i första instans gjorde fel då den fann att de villkor var uppfyllda som enligt domen av den 3 mars 2016, Customs Support Holland (C‑144/15, EU:C:2016:133), är relevanta för att en produkt ska kunna klassificeras enligt nr 2309 i KN. Den aktuella produkten är nämligen enligt Viterra Hungary inte uteslutande avsedd för djurfoder, den utgör inte en beredning och den har inte genomgått någon definitiv omvandling i den mening som avses i nämnda dom.
23 Besvärsnämnden vid nationella skatte- och tullmyndigheten fastställde besluten från skattemyndigheten i första instans.
24 Viterra Hungary överklagade besluten från besvärsnämnden vid nationella skatte- och tullmyndigheten till Pécsi Törvényszék (Domstolen i Pécs, Ungern), som är den domstol som ställt tolkningsfrågor till EU-domstolen.
25 Genom dom av den 17 september 2021 ogillade den hänskjutande domstolen Viterra Hungarys överklagande. Med hänvisning till ett av den hänskjutande domstolen inhämtat sakkunnigutlåtande, ansåg nämnda domstol att den aktuella produkten uteslutande var avsedd för djurfoder, att det var fråga om en beredning och att produkten hade varit föremål för en definitiv omvandling. Den hänskjutande domstolen underströk även att enligt sakkunnigutlåtandet var produkten i tullklassificeringhänseende identisk med sojakakor från Argentina. Kúria (Högsta domstolen, Ungern) hade slutgiltigt slagit fast att denna produkt skulle klassificeras enligt nr 2309 i KN.
26 Viterra Hungary överklagade den hänskjutande domstolens dom till Kúria (Högsta domstolen). I sitt överklagande yrkade Viterra Hungary att Kúria skulle inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen.
27 Genom beslut av den 20 januari 2022 undanröjde Kúria (Högsta domstolen) den hänskjutande domstolens dom av den 17 september 2021 och återförvisade målet till densamma. I beslutet angav Kúria (Högsta domstolen) att den hänskjutande domstolen skulle pröva huruvida KN-klassificeringen av den aktuella produkten kunde företas utifrån befintlig rättspraxis från EU-domstolen, och huruvida – om den hänskjutande domstolen ansåg att EU-domstolen ännu inte hade tagit ställning i frågan – förhandsavgörande kunde inhämtas för att klassificera produkten på korrekt sätt.
28 Mot denna bakgrund beslutade Pécsi Törvényszék (Domstolen i Pécs) att vilandeförklara målet och ställa följande tolkningsfrågor till EU-domstolen:
”1) Ska unionsrätten, särskilt [KN], tolkas så, att den utgör hinder för en medlemsstats praxis med stöd av vilken en rostningsprocess som är nödvändig för att avlägsna hexan (som används för att utvinna olja och är skadligt för människors och djurs hälsa) från återstoden efter det att olja utvunnits från sojabönor med hjälp av lösningsmedlet hexan, betraktas som en definitiv omvandling som utgör giltig grund för att klassificera produkten enligt nr 2309 i KN och som hindrar att produkten klassificeras enligt nr 2304 i KN?
2) Ska unionsrätten, särskilt [KN], tolkas så, att för att en produkt ska anses ’olämplig som livsmedel’ ska:
a) det vara fullkomligt omöjligt att använda produkten inom livsmedelsindustrin, det vill säga när det inte är möjligt att använda eller bearbeta produkten inom livsmedelsindustrin eller att använda produkten som bas för att tillverka en produkt som kan konsumeras av människor, eller
b) det inte vara möjligt att produkten kan konsumeras av människor i det skick den befinner sig när den importeras, men att produkten kan användas som bas för att tillverka en produkt som kan konsumeras av människor, när den använts eller bearbetats inom livsmedelsindustrin?
3) Ska unionsrätten, särskilt [KN], tolkas så, att en produkt också kan anses vara ett värdefullt fodermedel då produkten importerats i form av pelletar eller granulat, vilka därefter fysiskt måste malas ned och blandas med en foderblandning för att kunna konsumeras av djur?
4) Ska unionsrätten, särskilt [KN], tolkas så, att unionsrätten utgör hinder för en medlemsstats praxis med stöd av vilken den omständigheten att en produkt är genmodifierad innebär att det är uteslutet att den klassificeras som är lämplig som livsmedel, eller annorlunda uttryck att en genetiskt modifierad sojakaka inte får användas inom livsmedelsindustrin?
5) Ska unionsrätten, särskilt [KN], tolkas så, att vid klassificering av en produkt enligt nr 2304 i KN eller nr 2309 i KN, ska någon av följande omständigheter beaktas:
a) produktens faktiska användning efter importen, eller
b) produktens objektiva egenskaper vid tidpunkten för importen, det vill säga om produkten, i det skick som den befinner sig när den importeras, kan användas i livsmedel och/eller djurfoder?
6) Ska unionsrätten, särskilt [KN], tolkas så, att den omständigheten att sojakakor är olämpliga som livsmedel inte utgör hinder för att de klassificeras enligt nr 2304 i KN?
7) Ska unionsrätten, särskilt [KN], tolkas så, att sojakakor, såsom de som är aktuella i målet, det vill säga som genomgår den rostningsprocess som är nödvändig för att avlägsna det hexan (vilket är hälsovådligt för människor och djur) som använts vid oljeutvinning, omfattas av nr 2304 eller nr 2309 i KN?”
Prövning av tolkningsfrågorna
29 EU-domstolen kommer att pröva den hänskjutande domstolens frågor gemensamt. Den hänskjutande domstolen har ställt dessa frågor för att få klarhet i huruvida KN ska tolkas så, att en produkt som importerats i agglomererad form, som pelletar eller granulat, och som erhålls efter att sojabönolja utvunnits medelst lösningsmedel och värmebehandling för avlägsnande av detta lösningsmedel, så att denna produkt efter fysisk fragmentering kan tillsättas i en blandning som är avsedd att förtäras av djur, omfattas av nr 2304 i KN eller av nr 2309 i KN.
30 EU-domstolens uppgift, inom ramen för en begäran om förhandsavgörande i fråga om tullklassificering, består snarare i att ge den hänskjutande domstolen vägledning i fråga om kriterierna för att den domstolen ska kunna göra en riktig klassificering i KN av de aktuella varorna, snarare än att själv företa klassificeringen. Denna klassificering görs utifrån en bedömning som enbart avser de faktiska omständigheterna, vilken det inte ankommer på EU-domstolen att göra inom ramen för ett förfarande för förhandsavgörande (dom av den 9 februari 2023, LB (Air loungers), C‑635/21, EU:C:2023:85, punkt 31 och där angiven rättspraxis).
31 För att ge den hänskjutande domstolen ett användbart svar får EU-domstolen emellertid, i en anda av samarbete med de nationella domstolarna, förse den hänskjutande domstolen med samtliga uppgifter som EU-domstolen anser vara nödvändiga (dom av den 26 maj 2016, Invamed Group m.fl., C‑198/15, EU:C:2016:362, punkt 17 och där angiven rättspraxis).
32 Enligt regel 1 i de allmänna bestämmelserna för tolkning av KN ska tullklassificeringen av varor bestämmas med ledning av lydelsen av numren och anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen i KN.
33 Enligt fast rättspraxis från EU-domstolen ska det avgörande kriteriet för tullklassificering av varor, av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll, i allmänhet vara varornas objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i texten till numret i KN och i anmärkningarna till motsvarande avdelningar och kapitel. Den ifrågavarande varans avsedda användning kan utgöra ett objektivt kriterium för klassificering, under förutsättning att den följer naturligt av varan och detta kan konstateras med ledning av varans objektiva kännetecken och egenskaper (dom av den 9 februari 2023, LB (Air loungers), C‑635/21, EU:C:2023:85, punkt 33 och där angiven rättspraxis).
34 EU-domstolen har dessutom vid upprepade tillfällen slagit fast att de förklarande anmärkningarna till KN och HS, även om de inte är bindande, utgör viktiga hjälpmedel för att säkerställa en enhetlig tillämpning av den gemensamma tulltaxan och att de som sådana ger användbara tolkningsdata för densamma (dom av den 9 februari 2023, LB (Air loungers), C‑635/21, EU:C:2023:85, punkt 34 och där angiven rättspraxis).
35 Även om Världstullorganisationens uttalanden om klassificering av varor i HS inte är rättsligt bindande, så utgör även dessa uttalanden – vad gäller klassificeringen av varor i KN – viktiga tolkningsdata vid bedömningen av vad som omfattas av olika nummer i KN (se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 december 2007, Van Landeghem, C‑486/06, EU:C:2007:762, punkt 25, och av den 25 juli 2018, Pilato, C‑445/17, EU:C:2018:609, punkt 26).
36 I förevarande fall konstaterar EU-domstolen att de relevanta numren i KN återfinns i kapitel 23 i KN. Det är fråga dels om nr 2304, med rubriken ”Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av sojabönolja, även malda eller i form av pelletar”, dels om nr 2309, med rubriken ”Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur”.
37 Det framgår av anmärkning 1 till kapitel 23 i KN att en produkt kan betraktas som en ”beredning” enligt nr 2309 i KN endast om det inte är fråga om återstoder eller avfall som omfattas av något annat nummer i kapitel 23 i KN eller som är nämnda eller inbegripna någon annanstans. Nr 2309 i KN är således ett subsidiärt nummer bland annat i förhållande till nr 2304 i KN, såsom påpekats av Viterra Hungary och av kommissionen.
38 EU-domstolen ska följaktligen först pröva huruvida en produkt, såsom den aktuella produkten, omfattas av nr 2304.
39 Nr 2304 i KN har rubriken ”Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av sojabönolja, även malda eller i form av pelletar”.
40 Varken KN eller anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen definierar exakt vad som avses med ordet ”återstoder”. Enligt EU-domstolens praxis ska i ett sådant fall betydelsen därav fastställas i enlighet med ordets gängse betydelse i vanligt språkbruk, med beaktande av det sammanhang i vilket ordet används och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som ordet ingår i (dom av den 9 februari 2023, Global Gravity, C‑788/21, EU:C:2023:86, punkt 46).
41 En återstod betecknar i vanligt språkbruk det som återstår efter en fysisk eller kemisk process eller industriell behandling.
42 Denna tolkning av ordet ”återstoder” vinner stöd i de allmänna anvisningarna i de förklarande anmärkningarna till kapitel 23 i HS. Enligt dessa anvisningar omfattar kapitel 23 olika återstoder och avfall från behandling av vegetabiliska ämnen inom livsmedelsindustrin.
43 Det framgår dessutom av den förklarande anmärkningen till nr 23.04 i HS, som motsvarar nr 2304 i KN, att de återstoder som omfattas av detta nummer härrör från utvinning av sojabönolja med lösningsmedel eller genom pressning i expellerpress eller annan press, samt att dessa återstoder utgör värdefulla fodermedel.
44 I förevarande fall framstår det som att en produkt såsom den aktuella produkten – som beskrivs som sojakakor, som importerats i agglomererad form, som pelletar eller granulat, som erhålls efter det att oljan i sojabönor har utvunnits med hjälp av ett lösningsmedel (hexan) och som är avsedd att användas som djurfoder – har samtliga egenskaper hos de produkter som omfattas av nr 2304 i KN, såsom dessa egenskaper framgår av lydelsen av detta nummer och av den förklarande anmärkning som nämns i punkt 43 ovan.
45 Den hänskjutande domstolen vill emellertid få klarhet i huruvida vissa andra omständigheter beträffande denna produkt innebär att den inte ska klassificeras enligt nr 2304 i KN; det är därvid fråga om dels den omständigheten att nämnda produkt, efter att sojabönolja utvunnits med hjälp av ett lösningsmedel, har värmebehandlats (rostats) i syfte att avlägsna lösningsmedlet, dels den omständigheten att produkten måste fragmenteras fysiskt och tillsättas i en blandning innan djuret äter produkten, och dels den omständigheten att produkten eventuellt är otjänlig som livsmedel.
46 EU-domstolen gör i denna del följande bedömning. För det första ska det konstateras att eftersom det framgår av den förklarande anmärkningen till nr 23.04 i HS att de produkter som omfattas av detta nummer, inbegripet de som härrör från utvinning av sojabönolja medelst lösningsmedel, utgör ”värdefulla fodermedel”, så ska dessa produkter kunna förtäras av djur. Det är därvid nödvändigt att ta bort det lösningsmedel som används vid oljeutvinningen, eftersom det är hälsovådligt för djur. Den värmebehandling som kallas rostning och som man tar till för att ta bort lösningsmedlet, kan således inte skiljas från produktionen av de återstoder som avses i nr 2304 i KN och som härrör från oljeutvinning medelst lösningsmedel.
47 Det framgår dessutom av utredningen i målet vid EU-domstolen att oljeutvinning medelst lösningsmedel är en normal teknisk process för sojakaksproduktion. Om rostningen av den aktuella produkten befanns utgöra en omvandling som innebär att produkten inte längre är en återstod, så skulle det innebära att alla produkter som tillverkas av medelst lösningsmedel utvunnen sojabönolja inte ska klassificeras enligt nämnda KN-nummer. Ändamålet med KN-numret skulle därmed till stor del gå förlorat.
48 Att tolka KN på så sätt att det faktum att en produkt, såsom den aktuella produkten, har värmebehandlats inte innebär att produkten inte ska anses vara en återstod som klassificeras enligt nr 2304 i KN, vinner även stöd i 1991 års HS-klassificeringsuttalande 2304.00/1 från Världstullorganisationen, vilket bifogats som bilaga 2 till kommissionens skriftliga yttrande. På sätt som framgår av rättspraxis (se punkt 35 ovan) utgör detta dokument en viktig faktor vid tolkningen av räckvidden av nämnda KN-nummer. Enligt detta dokument ska nämligen ”avfettat sojamjöl med proteinhalt beräknad på torrsubstans på ungefär 50 procent, som erhållits genom ångvärmebehandling av torkade sojabönor åtskilda från baljan, utvinning medelst lösningsmedel och malning” klassificeras enligt nr 23.04 i HS.
49 För det andra har Viterra Hungary förklarat att sojakakor i agglomererad form, som pelletar eller granulat, måste, på grund av sin höga proteinhalt, genomgå fysisk fragmentering, vilket innebär att de ska krossas och tillsättas i en djurfoderblandning.
50 Det framgår av de allmänna anvisningarna i de förklarande anmärkningarna till kapitel 23 i HS att flertalet av de produkter som klassificeras enligt detta kapitel – och därmed de som klassificeras enligt nr 2304 i KN – är avsedda att användas ”som fodermedel, antingen ensamma eller blandade med andra ämnen”. Att en produkt såsom den aktuella produkten efter import måste krossas och tillsättas i en blandning för att kunna förtäras av djur, innebär således inte att den inte ska klassificeras enligt nr 2304 i KN.
51 Vad för det tredje gäller den omständigheten att den aktuella produkten i förekommande fall är otjänlig som livsmedel, påpekar EU-domstolen avslutningsvis följande. Det framgår av de allmänna anvisningarna i de förklarande anmärkningarna till kapitel 23 i HS och av de förklarande anmärkningarna till nr 2304 i HS att de ”återstoder” som omfattas av detta nummer huvudsakligen används som fodermedel. De kan dessutom vara tjänliga som människoföda, men detta är inte ett rekvisit för att de ska kunna omfattas av nämnda nummer.
52 Mot denna bakgrund ska KN tolkas så, att en sådan produkt som den aktuella produkten ska klassificeras enligt nr 2304 i KN.
53 Denna tolkning vederläggs inte av de argument som den ungerska regeringen har anfört i sitt skriftliga yttrande och som hänför sig till domen av den 3 mars 2016, Customs Support Holland (C‑144/15, EU:C:2016:133).
54 Den ungerska regeringen har därvid först anfört att EU-domstolen i nämnda dom uttalat att en produkt som liknar den aktuella produkten, det vill säga Imcosoy 62 som är ett sojaproteinkoncentrat, inte omfattades av nr 2304 i KN. Vad beträffar detta argument påpekar EU-domstolen att det framgår av punkterna 33, 35 och 41 i nämnda dom att denna slutsats bland annat grundade sig på att nämnda produkt erhållits från sojamjöl efter en process genom vilken resterande fetter och vissa skadliga ämnen extraheras ur mjölet, och genom vilken antalet beståndsdelar som inte är proteiner i mjölet reduceras. I detta avseende hade processen för att omvandla sojamjölet, från vilket Imcosoy 62 härrör, ett specifikt syfte kopplat till kreatur, eftersom den syftade till att skapa ett proteinkoncentrat vilket, till skillnad från sojamjöl, kan intas av mycket unga kalvar.
55 I förevarande fall har Viterra Hungary understrukit att den aktuella produkten inte genomgått någon omvandling för att på så sätt öka proteinhalten, minska fiberstrukturen eller ändra produktsammansättningen. Enligt Viterra Hungary rostar man produkten för att avlägsna hexan, som inte är något som naturligt finns i soja. Mot bakgrund av dessa uppgifter, som det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera, ska en sådan produkt som den aktuella produkten anses ha behållit sin karaktär som återstod från utvinningen av sojabönolja, ingående i nr 2304 i KN, till skillnad från den produkt som var föremål för prövning i det mål som avgjordes genom domen av den 3 mars 2016, Customs Support Holland (C‑144/15, EU:C:2016:133).
56 Den ungerska regeringen har även anfört att den aktuella produkten uppfyller de tre villkor som anges i nämnda dom för att en produkt ska kunna klassificeras enligt nr 2309 i KN. Vad beträffar detta argument erinrar EU-domstolen om att nr 2309 i KN är subsidiär i förhållande till nr 2304; när en produkt klassificeras enligt nr 2304 är det därför ovidkommande i klassificeringssyfte om den eventuellt även uppfyller villkoren för att klassificeras enligt nr 2309.
57 Mot denna bakgrund ska tolkningsfrågorna besvaras på följande sätt. KN ska tolkas så, att en produkt som importerats i agglomererad form, som pelletar eller granulat, och som erhålls efter att sojabönolja utvunnits medelst lösningsmedel och värmebehandling för avlägsnande av detta lösningsmedel, så att denna produkt efter fysisk fragmentering kan tillsättas i en blandning avsedd att förtäras av djur, omfattas av nr 2304 i KN.
Rättegångskostnader
58 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.
Mot denna bakgrund beslutar domstolen (sjätte avdelningen) följande:
Kombinerade nomenklaturen, som återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1821 av den 6 oktober 2016,
ska tolkas på följande sätt:
En produkt som importerats i agglomererad form, som pelletar eller granulat, och som erhålls efter att sojabönolja utvunnits medelst lösningsmedel och värmebehandling för avlägsnande av detta lösningsmedel, så att denna produkt efter fysisk fragmentering kan tillsättas i en blandning avsedd att förtäras av djur, omfattas av nr 2304 i Kombinerade nomenklaturen.
Underskrifter