Mål C‑44/11

Finanzamt Frankfurt am Main V-Höchst

mot

Deutsche Bank AG

(begäran om förhandsavgörande från Bundesfinanzhof)

”Direktiv 2006/112/EG – Artikel 56.1 e – Artikel 135.1 f och g – Undantag för förmögenhetsförvaltning avseende värdepapper (portföljförvaltning)”

Sammanfattning av domen

1.        Harmonisering av skattelagstiftning – Gemensamt system för mervärdesskatt – Tillhandahållande av tjänster – Transaktioner som består av flera delar – Transaktion som ska anses utgöra ett enda tillhandahållande – Förmögenhetsförvaltning avseende värdepapper

2.        Harmonisering av skattelagstiftning – Gemensamt system för mervärdesskatt – Undantag från skatteplikt – Transaktioner rörande värdepapper – Förvaltning av särskilda investeringsfonder – Begrepp – Förmögenhetsförvaltning avseende värdepapper – Omfattas inte

(Rådets direktiv 2006/112, artikel 135.1 f och g)

3.        Bestämmelser om skatter och avgifter – Harmonisering av lagstiftning – Omsättningsskatt – Gemensamt system för mervärdesskatt – Tillhandahållande av tjänster – Fastställande av platsen för den skattemässiga anknytningen – Bank-, finansierings- och försäkringstransaktioner, däribland återförsäkring – Begrepp – Förmögenhetsförvaltning avseende värdepapper – Omfattas

(Rådets direktiv 2006/112, artikel 56.1 e)

1.        Förmögenhetsförvaltning avseende värdepapper − det vill säga en tjänst mot vederlag som består i att en beskattningsbar person fattar självständiga beslut om att köpa och sälja värdepapper och verkställer dessa beslut genom att köpa och sälja värdepapper − består av två delelement som har ett så nära samband att de objektivt sett utgör ett enda odelbart ekonomiskt tillhandahållande.

(se punkt 29 samt punkt 1 i domslutet)

2.        Artikel 135.1 f och g i direktiv 2006/112 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas så, att förmögenhetsförvaltning avseende värdepapper inte är undantagen från mervärdesskatt enligt nämnda bestämmelse.

De transaktioner som avses med undantaget i artikel 135.1 g i direktiv 2006/112 är de som är specifika för verksamheten vid företag för kollektiva investeringar. Det rör sig mer konkret om kollektiva investeringar där många investeringar samlas och fördelas över ett antal olika värdepapper, vilka därmed kan förvaltas effektivt, så att resultatet optimeras, och i vilka enskilda investeringar kan vara förhållandevis blygsamma. Dessa fonder förvaltar sina investeringar i eget namn och för egen räkning, medan varje investerare äger en andel av fonden men inte fondens investeringar som sådana. Förmögenhetsförvaltning avseende värdepapper avser däremot i allmänhet en enskild persons tillgångar, vilka måste uppgå till tämligen höga belopp för att sådan förvaltning ska kunna vara en lönsam tjänst. Portföljförvaltaren köper och säljer investeringar i kundens namn och för dennes räkning, och kunden äger alltid de enskilda värdepapperen, under avtalsperioden och även efter det att avtalet har sagts upp.

Beträffande tillämpningsområdet för artikel 135.1 f i direktiv 2006/112 avser transaktioner rörande aktier och andra värdepapper transaktioner som sker på värdepappersmarknaden, och handeln med värdepapper omfattar handlingar som förändrar den rättsliga och ekonomiska situationen mellan parterna. Med uttrycket ”transaktioner … rörande värdepapper”, i den mening som avses i nämnda bestämmelse, avses således transaktioner som kan skapa rättigheter eller skyldigheter för parterna avseende värdepapper eller som kan förändra eller utsläcka sådana rättigheter eller skyldigheter för dem. Förmögenhetsförvaltning avseende värdepapper består däremot i huvudsak av två delelement, närmare bestämt analys och översyn av kundens förmögenhet, å ena sidan, och köp och försäljning av värdepapper, i egentlig mening, å andra sidan. Analys och översyn av kundens förmögenhet förutsätter inte nödvändigtvis att det genomförs transaktioner som kan skapa rättigheter eller skyldigheter för parterna avseende värdepapper eller som kan förändra eller utsläcka sådana rättigheter eller skyldigheter för dem. Eftersom nämnda tjänst endast kan behandlas som en helhet i mervärdesskattehänseende, kan den inte anses omfattas av artikel 135.1 f i direktiv 2006/112.

(se punkterna 31, 33, 34, 36−39, 43 och 46 samt punkt 2 i domslutet)

3.        Artikel 56.1 e i direktiv 2006/112 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas så, att den inte endast är tillämplig på de tjänster som uppräknas i artikel 135.1 a–g i nämnda direktiv, utan även på förmögenhetsförvaltning avseende värdepapper.

(se punkt 55 samt punkt 3 i domslutet)