Language of document :

Begäran om förhandsavgörande framställd av Curtea de Apel București (Rumänien) den 19 januari 2024 - DADA Music SRL, Uniunea Producătorilor de Fonograme din România (UPFR) mot Asociația Radiourilor Locale și Regionale (ARLR)

(Mål C37/24, DADA Music och UPFR)

Rättegångsspråk: rumänska

Hänskjutande domstol

Curtea de Apel București

Parter i det nationella målet

Klagande i första och andra instans: DADA Music SRL

Motpart i första instans och klagande i andra instans: Uniunea Producătorilor de Fonograme din România (UPFR)

Intervenient i första instans och motpart i andra instans: Asociația Radiourilor Locale și Regionale (ARLR)

Tolkningsfrågor

Ska artikel 8.2 i direktiv 2006/115/EG1 och artikel 16.2 andra stycket i direktiv 2014/26/EU,2 jämförda med artiklarna 17 och 52 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, tolkas så, att de

1)    utgör hinder för en nationell lagstiftning som inte garanterar en skälig (schablonmässig) minimiersättning till rättighetshavare (fonogramframställare), företrädda av kollektiva förvaltningsorganisationer, oberoende av sändarföretagets inkomster eller kostnader?

2)    Om den första frågan besvaras nekande, utgör då [nämnda artiklar] hinder för en nationell lagstiftning som med omedelbar verkan undanröjer de (schablonmässiga) minimiersättningar som fastställts genom en metod som tidigare förhandlats fram av den kollektiva förvaltningsorganisationen och användarna, utan att kriterierna för beräkning av ersättningen ändras och utan att det föreskrivs en tidsfrist för framförhandling av nya avtal (metoder) för kvantifiering av skäliga ersättningar?

3) Om de två första frågorna besvaras nekande, är då en nationell domstol behörig och eventuellt skyldig att kontrollera huruvida de procentuella ersättningar som beräknats utifrån sändarföretagens faktiska deklarerade inkomster är skäliga och rimliga för rättighetshavarna, å ena sidan, och användarna, å andra sidan, eller huruvida det tvärtom är uppenbart att de är orimligt låga eller, i det enskilda fallet, orimligt höga? Vilka kriterier kan då användas för en sådan värdering?

4)    Om den tredje frågan besvaras jakande, är då den nationella domstolen, för det fall den fastställer att den ersättning som ska betalas enligt den metod som ändrats genom den nya nationella lagstiftningen är orimlig låg, behörig och/eller skyldig att tillämpa andra kriterier än kriteriet om deklarerad inkomst – som till exempel att ersättningen ska fastställas på grundval av sändarföretagens kostnader för radio- och tevesändning, på grundval av den ersättning som betalats av liknande sändarföretag eller andra liknande kriterier – i syfte att säkerställa att rättighetshavarna får en skälig ersättning, utan att användarnas berättigade intressen påverkas, det vill säga att ersättningarna inte blir orimligt låga, men inte heller alltför betungande för sändarföretagen?

____________

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/115/EG av den 12 december 2006 om uthyrnings- och utlåningsrättigheter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om upphovsrätten närstående rättigheter (kodifierad version) (EUT L 376, 2006, s. 28).

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU av den 26 februari 2014 om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden (EUT L 84, 2014, s. 72).