Mål T‑549/13
Republiken Frankrike
mot
Europeiska kommissionen
”Jordbruk – Exportbidrag – Fjäderfäkött – Fastställande av exportbidraget till 0 euro – Motiveringsskyldighet – Möjlighet för kommissionen att enbart lämna en standardmotivering – Kommissionens normala praxis för fastställande av export- eller importbidrag – Artikel 164.3 i förordning (EG) nr 1234/2007 – De föreskrivna kriteriernas icke-uttömmande karaktär”
Sammanfattning – Tribunalens dom (femte avdelningen) av den 14 januari 2016
1. Institutionernas rättsakter – Motivering – Skyldighet – Räckvidd – Beslut som ligger i linje med tidigare beslut – Tillåtligheten av en kortfattad motivering – Beslut i vilket exportbidraget fastställs
(Artikel 296 andra stycket FEUF)
2. Jordbruk – Gemensam organisation av marknaden – Exportbidrag – Fastställande av belopp – Fastställande av exportbidraget till 0 euro för första gången för de berörda produkterna – Tillåtet
(Rådets förordning nr 1234/2007, artikel 164.3, kommissionens förordning nr 689/2013)
3. Jordbruk – Gemensam organisation av marknaden – Exportbidrag – Fastställande av belopp – Beaktande av den framtida utvecklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken och förhandlingarna inom WTO beträffande ett avskaffande eller en begränsning av exportbidragen – Tillåtet
(Rådets förordning nr 1234/2007, artikel 164.3, kommissionens förordning nr 689/2013)
4. Jordbruk – Gemensam jordbrukspolitik – Unionsinstitutionernas utrymme för skönsmässig bedömning – Omfattning – Domstolsprövning – Gränser
(Artiklarna 40 FEUF–43 FEUF)
5. Jordbruk – Gemensam organisation av marknaden – Exportbidrag – Syfte
(Artikel 39 FEUF)
6. Jordbruk – Gemensam organisation av marknaden – Exportbidrag – Fastställande av belopp – Omständigheter som kommissionen ska beakta
(Rådets förordning nr 1234/2007, artiklarna 162.1 och 164.3)
7. Jordbruk – Gemensam organisation av marknaden – Exportbidrag – Fastställande av belopp – Beaktande av situationen på marknaden – Teoretisk beräkning som grundar sig på skillnaden mellan priserna på unionsmarknaden och priserna på världsmarknaden – Skyldighet att bedöma den särskilda situationen för exportföretag – Föreligger inte
(Rådets förordning nr 1234/2007, artikel 164.3 a)
1. Ett beslut som ligger i linje med en fast beslutspraxis kan motiveras kortfattat, bland annat med hänvisning till denna praxis. Det åligger däremot institutionerna att utförligt redogöra för hur de har resonerat när en åtgärd går märkbart längre än vad som gällde enligt tidigare åtgärder. Eftersom en standardmotivering är tillräcklig, under förutsättning att kommissionen när den antar den aktuella rättsakten handlar i överensstämmelse med sin normala praxis, innebär en hänvisning i den aktuella rättsakten till tillämpliga rättsliga grunder att motiveringsskyldigheten har uppfyllts. Med normal praxis avses den berörda institutionens konsekventa handlingslinje mot bakgrund av de rådande marknadsförhållandena.
Med hänsyn till att exportbidrag fastställs med regelbundna intervall och det enhetliga förfarande som är tillämpligt för antagandet av respektive förordning, är en standardmotivering tillåten under förutsättning att kommissionen handlar i överensstämmelse med sin normala praxis vid fastställandet av detta bidrag. Denna rättspraxis kan således inte ifrågasättas med argumentet att kommissionen generellt har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning på jordbruksområdet.
(se punkterna 24, 25, 29, 31, 82 och 84)
2. Det förhållandet att kommissionen, i samband med fastställandet av exportbidragets storlek, fastställer exportbidraget till noll för första gången för de berörda produkterna, innebär inte automatiskt att kommissionen har avvikit från sin normala beslutspraxis. Ändringen av exportbidragets storlek utgör härvid en naturlig del av systemet med fastställande av exportbidrag med regelbundna intervall, vilket innebär att en och samma motivering kan omfatta exportbidrag som beloppsmässigt väsentligt skiljer sig åt.
(se punkterna 45 och 46)
3. I samband med att kommissionen fastställer exportbidraget finns det ingenting som ålägger kommissionen att beakta att det pågår förhandlingar angående avskaffandet av exportbidrag inom Världshandelsorganisationen (WTO), förutsatt att dessa förhandlingar inte har lett fram till något bindande avtal. Kommissionen var däremot i sin fulla rätt att i samband med fastställandet av exportbidragen beakta den framtida utvecklingen inom den gemensamma jordbrukspolitiken och WTO-förhandlingarna, även om dessa omständigheter inte uttryckligen anges i artikel 164.3 i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter.
Antagandet av allmängiltiga rättsakter sker nämligen alltid i ett allmänt politiskt och ekonomiskt sammanhang. Även om artikel 164.3 i förordning nr 1234/2007 uttryckligen innehåller vissa kriterier som kan beaktas, sker antagandet av en förordning om fastställande av exportbidrag inte desto mindre i ett sådant sammanhang, vilket i förekommande fall kan beaktas av kommissionen. Det är härvid inte alltid nödvändigt att nämna detta allmänna sammanhang i motiveringen till en förordning. Med hänsyn till att det är helt normalt för kommissionen att beakta det allmänna politiska och ekonomiska sammanhanget, kan enbart det förhållandet att kommissionen beaktade detta sammanhang nämligen inte anses innebära att kommissionen agerar utanför sin normala praxis. Härtill kommer att de ekonomiska aktörerna normalt känner till det allmänna politiska och ekonomiska sammanhanget.
Beaktandet av de pågående WTO-förhandlingarna och de framtida politiska riktlinjerna behövde således inte uttryckligen omnämnas i motiveringen till förordning nr 689/2013 om fastställande av exportbidrag för fjäderfäkött, förutom om dessa omständigheter inte enbart hade utgjort en del av det allmänna politiska och ekonomiska sammanhanget som beaktades vid fastställandet av exportbidragen, utan hade utgjort det huvudsakliga syftet med denna förordning.
När det föreligger en politisk överenskommelse om de framtida riktlinjerna för den gemensamma jordbrukspolitiken utgör denna överenskommelse en del av det allmänna politiska och ekonomiska sammanhang som kan beaktas av kommissionen. Detsamma gäller pågående förhandlingar inom WTO. Ett sådant beaktande innebär inte att kommissionen överskrider gränserna för sitt utrymme för skönsmässig bedömning, och det gäller även om förteckningen över kriterier i artikel 164.3 i förordning nr 1234/2007 ansågs vara uttömmande. Det allmänna sammanhanget kan nämligen alltid ha ett inflytande på hur kommissionen använder sitt utrymme för skönsmässig bedömning, och en uppräkning – även om den är uttömmande – av de kriterier som kommissionen kan beakta, utgör inte hinder för att kommissionen beaktar detta allmänna sammanhang.
(se punkterna 57, 58, 60, 61, 66, 71, 73 och 157)
4. Se domen.
(se punkt 89)
5. Syftet med exportbidragen är att göra det möjligt för unionen att till tredjeländer avsätta sina överskott av den aktuella produkten som finns på den inre marknaden. Syftet med exportbidragssystemet är inte att subventionera en viss exportör, utan att vid behov underlätta export i samband med fullgörandet av målen med den gemensamma jordbrukspolitiken, såsom de föreskrivs i artikel 39 FEUF, det vill säga bland annat att stabilisera marknaderna, tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard och tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser.
(se punkt 92)
6. På området för fastställande av exportbidrag gäller, enligt lydelsen i artikel 164.3 i förordning 1234/2007 om fastställande av exportbidrag för fjäderfäkött, att kommissionen ska beakta en eller flera omständigheter i denna bestämmelse. Enligt bestämmelsens lydelse får kommissionen grunda sitt beslut på enbart en av de omständigheter som anges i denna bestämmelse. I bestämmelsen fastställs inte heller någon hierarkisk ordning mellan de olika omständigheterna. Ingenting utesluter att kommissionen kan tillerkänna exempelvis den omständighet som anges i artikel 164.3 b i förordning nr 1234/2007 särskild betydelse, det vill säga målen för den gemensamma organisationen av marknaden, som är en balanserad marknadssituation och en naturlig utveckling av priserna och handeln. Kommissionen kan således vid fastställandet av exportbidragen tillerkänna resultatet av marknadsanalysen större betydelse än resultatet av den teoretiska beräkningen, vilken grundar sig på skillnaden mellan priserna på unionsmarknaden och priserna på världsmarknaden.
Det framgår av formulering i artikel 164.3 att kommissionen är skyldig att beakta åtminstone en av de omständigheter som räknas upp i denna artikel. Det följer däremot inte av denna formulering att uppräkningen av dessa omständigheter är uttömmande. Den omständigheten att själva beviljandet av exportbidrag enligt artikel 162.1 i förordning nr 1234/2007 är fakultativt, talar för ett mycket stort utrymme för skönsmässig bedömning och en stor flexibilitet till förmån för kommissionen när det gäller fastställandet av bidragens storlek.
(se punkterna 96, 148 och 150)
7. På området för fastställande av exportbidrag, rör den teoretiska beräkning av exportbidragen, vilken grundar sig på skillnaden mellan priserna på unionsmarknaden och priserna på världsmarknaden, enbart frågan huruvida ett exportbidrag till ett positivt belopp är nödvändigt för att exportörerna av fjäderfäkött ska kunna sälja sina produkter i de regioner som omfattas av dessa exportbidrag. I samband med den övergripande analysen av marknadssituationen inte skyldig att beakta exportföretagens särskilda situation. Även om ett exportbidrag är nödvändigt för exportörerna för att de ska kunna sälja sina produkter, betyder inte detta att det är nödvändigt att fastställa exportbidragen till ett positivt belopp utifrån den övergripande marknadssituationen.
Det är möjligt att analysen av marknadssituationen kan läggas till grund för kommissionens bedömning att situationen på unionsmarknaden är stabil och att det inte är nödvändigt att fastställa exportbidragen till ett positivt belopp för att säkerställa stabiliteten på marknaden och tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard. I en sådan situation är det möjligt för kommissionen att inte bevilja exportbidrag eller att fastställa bidragen till noll, även om resultatet av den teoretiska beräkningen av exportbidragen är positiv. Ett sådant tillvägagångssätt är inte begränsat till situationer då det föreligger ett underskott av fjäderfäkött eller en allvarlig kris på unionsmarknaden.
(se punkterna 98 och 99)