Mål T‑586/14

Xinyi PV Products (Anhui) Holdings Ltd

mot

Europeiska kommissionen

”Dumpning – Import av solfångarglas med ursprung i Kina – Slutgiltig antidumpningstull – Status som företag som verkar i en marknadsekonomi – Artikel 2.7 b och c tredje strecksatsen i förordning (EG) nr 1225/2009 – Betydande snedvridning till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet – Skatteförmåner”

Sammanfattning – Tribunalens dom (fjärde avdelningen) av den 16 mars 2016

1.      Domstolsförfarande – Framläggande av bevisning – Frist – För sent ingivande av bevisning och bevisuppgift – Bevisning om rättens innehåll – Principen jura novit curia

(Tribunalens rättegångsregler (2015), artikel 85.3)

2.      Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Dumpningsmarginal – Fastställande av normalvärdet – Import från länder utan marknadsekonomi – Beviljande av status som företag som verkar i en marknadsekonomi – Villkor – Producenterna har bevisbördan – Institutionernas bedömning av bevisningen – Domstolsprövning – Gränser

(Rådets förordning nr 1225/2009, artikel 2.7, a, b och c)

3.      Gemensam handelspolitik – Skydd mot dumpning – Dumpningsmarginal – Fastställande av normalvärdet – Import från länder utan marknadsekonomi – Beviljande av status som företag som verkar i en marknadsekonomi – Villkor – Företagets produktionskostnader och finansiella ställning är inte följden av någon väsentlig snedvridning med anledning av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet – Skatteförmåner som eftersträvar legitima ändamål

(Rådets förordning nr 1225/2009, artikel 2.7, c tredje strecksatsen)

1.      Se domen.

(se punkterna 29–36)

2.      Se domen.

(se punkterna 38–43, 59 och 60)

3.      Beträffande kriterierna för att beviljas status som företag som verkar i en marknadsekonomi framgår det av artikel 2.7 c tredje strecksatsen i grundförordning nr 1225/2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen att sådan status inte kan beviljas när snedvridningen av företagens produktionskostnader och finansiella ställning är följden av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet.

De olika språkversionerna av grundförordningen bekräftar att uttrycket ”till följd av” innebär att det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet ska ha lett till eller medfört den aktuella snedvridningen. De förmåner som ligger till grund för den påstådda snedvridningen kan därför inte avse alla förmåner som behöriga nationella myndigheter beviljat, utan endast dem som följer av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet.

Även om sådana skatteförmåner som en nedsatt skattesats, som förutsätter ett statligt ingripande, kan rikta in företagens beteende i en annan riktning än den som följer av de krafter som finns i en marknadsekonomi, finns sådana åtgärder även i marknadsekonomiska länder. Förekomsten av sådana åtgärder är därför inte i sig tillräckliga för att kvalificeras som att de följer av ett icke-marknadsekonomiskt system.

Beträffande frågan huruvida skatteförmåner som beviljats av Folkrepubliken Kina till företag i branschen högteknologi och ny teknik är följden av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet, kan det inte bestridas att stöd till vissa branscher, såsom högteknologi, som anses vara strategiska för ett visst land, utgör ett legitimt syfte i en marknadsekonomi, oberoende av huruvida de aktuella åtgärderna är lagenliga i förhållande till bland annat unionsrättens bestämmelser om statligt stöd. Inte heller syftet att locka utländska investeringar kan anses vara en följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet. Å ena sidan eftersträvar nämligen ett stort antal marknadsekonomiska länder det syftet och å andra sidan visar sig ett sådant syfte, åtminstone i teorin, vara motsägelsefullt i förhållande till en ekonomisk organisation som grundas på kollektivt eller statligt ägande av företag som har produktionsmål som fastställts i en statsstyrd plan, vilket är kännetecknande för ett icke-marknadsekonomiskt system.

(se punkterna 63, 64, 67, 75 och 76)