Language of document : ECLI:EU:T:2021:608

TRIBUNALENS DOM (sjunde avdelningen i utökad sammansättning)

den 22 september 2021 (*)

”Personalmål – Tjänstemän – Rekrytering – Internt uttagningsprov COM/03/AD/18 (AD 6) – Beslut att inte ta upp sökandens namn i reservlistan – Motiveringsskyldighet – Sekretess för uttagningskommitténs arbete – Viktning av de moment i ett delprov som anges i meddelandet om uttagningsprov”

I mål T‑435/20,

JR, företrädd av advokaterna L. Levi och A. Champetier,

sökande,

mot

Europeiska kommissionen, företrädd av D. Milanowska och I. Melo Sampaio, båda i egenskap av ombud,

svarande,

angående en talan enligt artikel 270 FEUF om ogiltigförklaring av beslutet av uttagningskommittén i det interna uttagningsprovet COM/03/AD/18 (AD 6) – Handläggare av den 15 april 2020 som innebar att ingen ändring gjordes med anledning av sökandens begäran om omprövning av denna uttagningskommittés beslut av den 16 december 2019 att inte ta upp sökandens namn i reservlistan i nämnda uttagningsprov, och, i den mån det är nödvändigt, ogiltigförklaring av sistnämnda beslut,

meddelar

TRIBUNALEN (sjunde avdelningen i utökad sammansättning)

sammansatt av ordföranden R. da Silva Passos samt domarna V. Valančius, I. Reine, L. Truchot (referent) och M. Sampol Pucurull,

justitiesekreterare: E. Coulon,

följande

Dom

 Bakgrund till tvisten

1        Den 16 december 2018 anmälde sig sökanden JR till det interna uttagningsprovet COM/03/AD/18 (AD 6) – Handläggare (nedan kallat det omtvistade uttagningsprovet).

2        I meddelandet om det omtvistade uttagningsprovet angavs att syftet med detta uttagningsprov var att upprätta en reservlista med godkända sökande för vart och ett av följande tre områden: Europeisk offentlig förvaltning, utvecklingssamarbete och grannskapspolitik samt forskning.

3        Sökanden valde området europeisk offentlig förvaltning, där det önskade antalet godkända sökande uppgick till 30.

4        Enligt avdelning III i meddelandet om det omtvistade uttagningsprovet var sökandena i ett första skede skyldiga att ge in en ansökan och i samband härmed bekräfta att de uppfyllde behörighetskraven. I ett andra skede bjöds de behöriga sökandena in att genomgå ett antal prov i form av formulär med flervalsfrågor. I ett tredje skede kallades de sökande som klarat dessa prov till det muntliga provet.

5        I avsnitt 4 i avdelning III i meddelandet om det omtvistade uttagningsprovet anges att det muntliga provet för tjänstegrupp AD består av två delar, beskrivna enligt följande:

”1.      En intervju … för att bedöma

–        de huvuduppgifter som utförts och den kompetens som [sökanden] förvärvat under hans eller hennes yrkesliv, och

–        [sökandens] förmåga och motivation att utföra de arbetsuppgifter som ska utföras på de tjänster som uttagningsprovet ger tillträde till,

2.      en strukturerad presentation [som] består av en genomgång av ett ämne som har samband med ett av Europeiska unionens politikområden.”

6        I avsnitt 4 i avdelning III i meddelandet om det omtvistade uttagningsprovet tilläggs att det övergripande betyget för de två ovannämnda delarna utgörs av ett betyg på mellan noll och 20 poäng, varvid minimikravet är tio poäng.

7        I avsnitt 5 i samma avdelning preciseras att uttagningskommittén i reservlistan ska ta upp namnen på de sökande som har fått bäst betyg på det muntliga provet samt uppnått det lägsta betyg som krävs för detta prov, upp till det antal godkända sökande som önskas.

8        Efter att ha klarat den skriftliga delen av det omtvistade uttagningsprovet den 23 september 2019, genomgick sökanden det muntliga provet.

9        Genom skrivelse av den 16 december 2019 underrättade uttagningskommittén sökanden om sitt beslut (nedan kallat beslutet av den 16 december 2019) att inte ta upp hennes namn i reservlistan i detta uttagningsprov. Uttagningskommittén angav att sökanden för det muntliga provet hade erhållit betyget 13/20 som, även om det var högre än det minimum på 10/20 som hade fastställts i meddelandet om det omtvistade uttagningsprovet, dock understeg det tröskelvärde på 14/20 som krävdes för att sökanden skulle ingå bland de bästa sökandena, vars namn skulle tas upp på reservlistan. Uttagningskommittén angav även att sökanden hade erhållit det verbala omdömet ”bra” för sin totala prestation vid det muntliga provet. Uttagningskommittén preciserade att sökanden hade erhållit det verbala omdömet ”stark” både vad gäller ”sambandet mellan sökandens tidigare erfarenhet och den kompetens som krävs” och ”uppvisandet av sin allmänna kompetens och sin motivation för att utöva de tjänster som ska tillsättas”, medan hon hade erhållit det verbala omdömet ”bra” för sin förmåga att presentera ett ämne inom det omtvistade uttagningsprovets område.

10      Genom e-postmeddelande av den 20 december 2019 (nedan kallat begäran om omprövning) gav sökanden till Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) in en begäran om omprövning av beslutet av den 16 december 2019, i enlighet med punkt 6.3 i bilaga III till meddelandet om det omtvistade uttagningsprovet. Hon åberopade att det förelåg en ”uppenbar brist på överensstämmelse” mellan å ena sidan det verbala omdömet för hennes totala prestation vid det muntliga provet och å andra sidan de verbala omdömen som hon hade erhållit för de tre moment i samma prov som hade bedömts av uttagningskommittén. Enligt sökanden hade uttagningskommittén nämligen godtyckligt underskattat hennes totala prestation, genom att den hade gett denna omdömet ”bra”, trots att hon för två av dessa moment hade erhållit det verbala omdömet ”stark”. Hon tillade att hon inte av beslutet av den 16 december 2019 kunde utläsa det sätt på vilket det övergripande omdömet ”bra” hade omvandlats till sifferbetyget 13/20. E-postmeddelandet innehöll även en ”begäran om information och om tillgång till handlingar” genom vilken hon begärde att erhålla

–        detaljerade förklaringar om hur de verbala omdömena hade omvandlats till sifferbetyg, med de betygstabeller som gjorde det möjligt att koppla varje muntligt omdöme till ett betyg uttryckt i siffror,

–        de detaljerade bedömningar som gjorts av sökanden med avseende på vart och ett av de tre bedömda och betygssatta momenten samt motsvarande betygstabell,

–        all relevant information om de betyg som hon hade tilldelats,

–        den viktningsmetod som eventuellt hade använts,

–        den avrundningsmetod som eventuellt hade använts,

–        protokollet och bedömningsformulären avseende hennes muntliga prov, det blädderblock som hon hade använt under detta prov (nedan kallat blädderblocket) samt alla andra relevanta handlingar avseende hennes prestation vid detta prov.

11      Efter att ha utväxlat flera e-postmeddelanden med Europeiska kommissionens generaldirektorat för personal och säkerhet översände kommissionen den 28 februari 2020 till sökanden en tabell som visade hur sifferbetygen på mellan ett och tio förhöll sig till de verbala omdömena ”otillräcklig”, ”tillfredsställande”, ”bra”, ”stark”, ”mycket stark”, ”utmärkt” och ”exemplarisk” (nedan kallat den första omvandlingstabellen). Det preciserades att sifferbetygen ett till fyra samtliga motsvarades av omdömet ”otillräcklig”. Hon uppmanades även att konsultera blädderblocket i kommissionens kontor och att kontakta ordföranden för uttagningskommittén i det omtvistade uttagningsprovet för att få en muntlig redogörelse för hennes prestation. Kommissionens e-postmeddelande av den 28 februari 2020 innehöll inte någon hänvisning till de viktnings- och avrundningsmetoder som avses i begäran om omprövning.

12      Genom e-postmeddelande av den 9 april 2020 informerade kommissionen sökanden om att ovannämnda metoder omfattades av sekretessen för uttagningskommittéernas arbete enligt artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen (nedan kallade tjänsteföreskrifterna).

13      Genom beslut av den 15 april 2020 (nedan kallat beslutet av den 15 april 2020) beslutade uttagningskommittén i det omtvistade uttagningsprovet att inte vidta någon ändring med anledning av begäran om omprövning.

14      Uttagningskommittén erinrade härvid för det första om att den, innan den hörde de sökande som fick delta i det muntliga provet, hade bestämt innehållet i provet, de frågor som skulle ställas, bedömningskriterierna, förfarandet för betygsättning och viktningen av varje del som nämnts i meddelandet om uttagningsprov med avseende på detta delprov.

15      För det andra preciserade uttagningskommittén att den hade gjort kommentarer beträffande varje sökande angående de specifika delar som angetts i det nämnda meddelandet (se punkt 5 ovan) och att dess kommentarer även inkluderade ett övergripande omdöme för varje sökande, ”som sammanfattade bedömningen av varje del”.

16      Uttagningskommittén påpekade för det tredje att dess bedömningar av sökandenas erfarenhet och förmåga var av jämförande karaktär.

17      För det fjärde konstaterade uttagningskommittén att det vid omprövningen av beslutet av den 16 december 2019 inte hade framkommit något fel som påverkade behandlingen av uppgifterna avseende sökandens muntliga prov, varför beslutet att inte ta upp sökandens namn i reservlistan i det omtvistade uttagningsprovet skulle fastställas.

18      Genom ansökan som kom in till tribunalens kansli den 4 maj 2020 väckte sökanden talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut i e‑postmeddelandena av den 28 februari och den 9 april 2020 (se punkterna 11 och 12 ovan) om avslag på hennes ansökan om tillgång till vissa uppgifter som påstods ha en personlig karaktär. Målet registrerades som nummer T‑265/20.

 Faktiska omständigheter som inträffat efter det att talan väcktes

19      Den 16 juli 2020 tillställde kommissionen sökanden en kopia av blädderblocket, tillsammans med de anteckningar som sökanden hade gjort inför det anförande som sökanden hade hållit under det muntliga provet.

20      Under ett telefonsamtal med ordföranden för uttagningskommittén i det omtvistade uttagningsprovet den 22 juli 2020 erhöll sökanden information om hennes prestation vid det muntliga provet, varvid det preciserades att sifferbetygen hade avrundats till 0,25.

 Förfarandet och parternas yrkanden

21      Sökanden väckte förevarande talan genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 7 juli 2020.

22      Genom särskild handling som inkom till tribunalens kansli samma dag begärde sökanden, med tillämpning av artikel 66 i tribunalens rättegångsregler, att sekretess skulle gälla i fråga om hennes namn. Tribunalen (sjunde avdelningen) biföll denna begäran genom beslut av den 21 september 2020.

23      Genom handling som inkom till tribunalens kansli den 22 juli 2020 i mål T‑265/20, JR/kommissionen, begärde sökanden att sistnämnda mål skulle förenas med förevarande mål, med stöd av artikel 68 i rättegångsreglerna. I sitt yttrande över denna begäran, vilket inkom till tribunalens kansli den 31 augusti 2020, yrkade kommissionen att denna begäran skulle avslås. Genom beslut av den 30 september 2020 avslog ordföranden på tribunalens sjunde avdelning begäran om att målen skulle förenas.

24      Den skriftliga delen av förfarandet vid EU-domstolen avslutades den 13 januari 2021.

25      Den 20 april 2021 beslutade tribunalen (sjunde avdelningen), som en åtgärd för processledning enligt artikel 89 i rättegångsreglerna, att anmoda kommissionen att ange vilket hjälpmedel som uttagningskommittén i det omtvistade uttagningsprovet hade använt för att i beslutet av den 16 december 2019 omvandla det verbala omdömet ”bra” till det övergripande sifferbetyget 13/20 som sökanden tilldelats, med beaktande av att den första omvandlingstabellen innehöll sifferbetyg på mellan ett och tio.

26      På förslag av sjunde avdelningen beslutade tribunalen med tillämpning av artikel 28 i rättegångsreglerna den 28 april 2021 att hänskjuta målet till en avdelning i utökad sammansättning.

27      Genom skrivelse av den 6 maj 2021 besvarade kommissionen den fråga från tribunalen som avses i punkt 25 ovan genom att ge in en tabell som visade hur sifferbetygen eller sifferbetygsintervallen ”till och med 9,5”, ”10–11,5”, ”12–13”, ”13,5”, ”14–15,5”, ”16–17”, ”17,5–19” och ”19,5–20” förhöll sig till de verbala omdömena ”otillräcklig”, ”tillfredsställande”, ”bra”, ”bra till stark”, ”stark”, ”mycket stark”, ”utmärkt” och ”exemplarisk” (nedan kallad den andra omvandlingstabellen).

28      Genom skrivelse av den 26 maj 2021 yttrade sig sökanden över kommissionens svar på tribunalens ovannämnda fråga.

29      Enligt artikel 106.3 i rättegångsreglerna får tribunalen, om muntlig förhandling inte har begärts av parterna tre veckor efter delgivningen av underrättelsen om att den skriftliga delen av förfarandet har avslutats, besluta att avgöra målet utan att inleda den muntliga delen av förfarandet. I förevarande fall ansåg tribunalen (sjunde avdelningen i utökad sammansättning) att handlingarna i målet utgjorde tillräckligt underlag för att avgöra detta och beslutade därför, eftersom ingen sådan begäran framställts, att avgöra målet utan att inleda den muntliga delen av förfarandet.

30      Sökanden yrkar att tribunalen ska

–        ogiltigförklara beslutet av den 15 april 2020 och, i den mån det är nödvändigt, beslutet av den 16 december 2019,

–        förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

31      Kommissionen har yrkat att tribunalen ska

–        ogilla talan, och

–        förplikta sökanden att ersätta rättegångskostnaderna.

 Rättslig bedömning

 Sakenimålet

32      Sökanden har yrkat att beslutet av den 15 april 2020 och, i den mån det är nödvändigt, beslutet av den 16 december 2019 ska ogiltigförklaras.

33      Kommissionen har i sitt svaromål framställt en invändning om rättegångshinder avseende yrkandet om ogiltigförklaring av beslutet av den 16 december 2019, vilket ersattes av beslutet av den 15 april 2020.

34      Enligt fast rättspraxis är det, när en sökande i ett uttagningsprov begär att ett beslut som fattats av en uttagningskommitté ska omprövas, det beslut som uttagningskommittén fattar efter det att sökandens situation har omprövats som utgör den rättsakt som går honom eller henne emot i den mening som avses i artikel 90.2 eller, i förekommande fall, artikel 91.1 i tjänsteföreskrifterna. Det beslut som fattats efter omprövningen ersätter därmed uttagningskommitténs ursprungliga beslut (se dom av den 5 september 2018, Villeneuve/kommissionen, T‑671/16, EU:T:2018:519, punkt 24 och där angiven rättspraxis; se även, för ett liknande resonemang, dom av den 11 mars 1986, Sorani m.fl./kommissionen, 293/84, EU:C:1986:111, punkt 12).

35      Den enda rättsakt som ska anses gå sökanden emot i förevarande fall är följaktligen beslutet av den 15 april 2020.

36      Eftersom sökanden endast har yrkat ogiltigförklaring av beslutet av den 16 december 2019 ”i den mån det är nödvändigt”, ska tribunalen således först pröva yrkandet om ogiltigförklaring av beslutet av den 15 april 2020.

 Prövningisak

37      Sökanden har till stöd för sin talan åberopat två grunder. Den första grunden avser en uppenbart oriktig bedömning och ett åsidosättande av de regler som är tillämpliga på uttagningskommitténs arbete. Den andra grunden avser ett åsidosättande av motiveringsskyldigheten och principen om god förvaltning i artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan).

38      Den andra grunden ska prövas först, eftersom den avser den inledande frågan om motiveringen av beslutet av den 15 april 2020.

39      Sökanden har gjort gällande att motiveringen av beslutet av den 15 april 2020 – även efter det att hon erhållit den första omvandlingstabellen (se punkt 11 ovan) och förklaringarna avseende den avrundningsmetod som uttagningskommittén använt (se punkt 20 ovan) – inte är tillräcklig för att hon ska kunna förstå hur de tre verbala omdömena ”stark”, ”stark” och ”bra” som hon erhållit för de tre olika momenten i det muntliga provet har kunnat föranleda uttagningskommittén i det omtvistade uttagningsprovet att ge hennes totala prestation under det nämnda provet det verbala omdömet ”bra” och att omvandla detta till sifferbetyget 13/20.

40      Sökanden har tillagt att uttagningskommittén måste ha tillämpat en viktningsmetod och har hävdat att fastställandet av denna metod inte hör till uttagningskommittéernas arbete, som, eftersom det innebär jämförelser, enligt rättspraxis avseende artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna ska förbli hemligt. Enligt sökanden avser sådana objektiva faktorer som viktningen av betygen, vilka fastställs av uttagningskommittén innan delproven inleds för att vägleda dess arbete och i princip säkerställa ett korrekt och objektivt genomförande av detta, inte bedömningen av sökandenas meriter eller jämförelsen av deras respektive meriter.

41      Sökanden har i sitt yttrande över kommissionens svar på tribunalens fråga (se punkterna 27 och 28 ovan) gjort gällande att hon, även efter att ha tagit del av den andra omvandlingstabellen, inte kan förstå skälet till att hon tilldelades sifferbetyget 13/20. Enligt sökanden understryker denna tabell endast vikten av att få klarhet i exakt vid vilken tidpunkt uttagningskommittén avrundade betygspoängen och vilken viktningsmetod som använts.

42      Kommissionen har genmält att med hänsyn till den sekretess som råder för uttagningskommittéernas arbete i fråga om subjektiva bedömningar samt det stora utrymme för skönsmässig bedömning som dessa kommittéer förfogar över, utgör tillkännagivandet av de betyg som har erhållits i de olika delproven en tillräcklig motivering av deras beslut. Eftersom sökanden underrättades om att hon hade fått betyget 13/20 på sitt muntliga prov och att endast de sökande som fått minst betyget 14/20 skulle föras upp på reservlistan, var beslutet av den 15 april 2020 tillräckligt motiverat. Enligt kommissionen var det endast för fullständighetens skull som uttagningskommittén, med tillämpning av principen om god förvaltning, underrättade sökanden om de muntliga omdömen som hon hade getts för vart och ett av momenten i det muntliga provet samt det övergripande verbala omdömet för detta prov, och därefter översände omvandlingstabellen och blädderblocket till henne innan den beviljade henne ett telefonsamtal med kommitténs ordförande, som bland annat upplyste henne om vilken avrundningsmetod som hade använts.

43      Även om kommissionen har medgett att det övergripande sifferbetyg som uttagningskommittén tilldelade sökanden för det muntliga provet var resultatet av en viktning av de tre momenten i detta prov, har den gjort gällande att fastställandet av viktningsmetoden omfattades av det stora utrymme för skönsmässig bedömning som uttagningskommittén hade getts genom meddelandet om uttagningsprov, eftersom det inte innehöll några preciseringar i detta avseende, i enlighet med rättspraxis. Ett avslöjande av denna metod skulle allvarligt undergräva sekretessen för uttagningskommitténs arbete och dess oberoende, eftersom missnöjda sökande skulle kunna göra gällande att den valda metoden gynnar en viss kategori av sökande.

44      Tribunalen erinrar för det första om att alla beslut som går någon emot ska motiveras enligt artikel 25 andra stycket andra meningen i tjänsteföreskrifterna. Denna skyldighet motsvarar den som mer allmänt föreskrivs i artikel 296 andra stycket FEUF och i artikel 41 i stadgan, som rör principen om god förvaltning, särskilt punkt 2 c i denna.

45      För det andra anges det i artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna att ”[u]ttagningskommitténs arbete skall vara hemligt”.

46      Enligt fast rättspraxis har motiveringsskyldigheten till syfte dels att ge den berörde tillräckliga upplysningar för att denne ska kunna bedöma om den rättsakt som går honom eller henne emot är välgrundad och huruvida det finns skäl att väcka talan vid Europeiska unionens domstol, dels att göra det möjligt för nämnda domstol att pröva rättsaktens lagenlighet (se dom av den 13 september 2016, Pohjanmäki/rådet, T‑410/15 P, ej publicerad, EU:T:2016:465, punkt 77 och där angiven rättspraxis; se även, för ett liknande resonemang, dom av den 11 juni 2020, kommissionen/Di Bernardo, C‑114/19 P, EU:C:2020:457, punkt 51).

47      Det ska även påpekas att den rätt till god förvaltning som föreskrivs i artikel 41 i stadgan medför en skyldighet för förvaltningen att motivera sina beslut och att denna motivering inte endast är ett allmänt uttryck för insynen i förvaltningens handlande, utan även ska ge den enskilde möjlighet att med full kännedom om omständigheterna avgöra om det är ändamålsenligt för vederbörande att väcka talan vid domstol. Det finns således ett nära samband mellan motiveringsskyldigheten och den grundläggande rätten till ett effektivt domstolsskydd samt den rätt till ett effektivt rättsmedel som garanteras i artikel 47 i stadgan (dom av den 10 oktober 2012, Sviluppo Globale/kommissionen, T‑183/10, ej publicerad, EU:T:2012:534, punkt 40; se även, för ett liknande resonemang, dom av den 8 september 2009, ETF/Landgren, T‑404/06 P, EU:T:2009:313, punkt 148 och där angiven rättspraxis).

48      Motiveringen ska i princip meddelas den berörda personen samtidigt som det beslut som går honom eller henne emot. Avsaknaden av motivering kan inte rättas till genom att den berörda personen underrättas om skälen för beslutet under förfarandet vid unionsdomstolen. I fall då det inte rör sig om avsaknad av motivering utan om en otillräcklig motivering kan emellertid förklaringar som ges under rättegången i undantagsfall avhjälpa denna brist, vilket innebär att den grund som avser denna brist då inte längre motiverar att det aktuella beslutet ogiltigförklaras (se dom av den 11 juni 2020, rådet/Di Bernardo, C‑114/19 P, EU:C:2020:457, punkterna 51 och 52 och där angiven rättspraxis).

49      Enligt domstolen finns det varken någon rätt för unionsinstitutionerna att vid unionsdomstolen rätta beslut som är otillräckligt motiverade eller någon skyldighet för unionsdomstolen att, vid bedömningen av huruvida motiveringsskyldigheten har iakttagits, beakta de kompletterande förklaringar som den som antagit den aktuella rättsakten har lämnat först under rättegången. Ett sådant rättsläge skulle nämligen riskera att undergräva befogenhetsfördelningen mellan förvaltningen och unionsdomstolen, försvaga prövningen av lagenligheten och äventyra utövandet av rätten att väcka talan. Det är endast i undantagsfall, i vilka det har visat sig att det i praktiken varit omöjligt för den berörda unionsinstitutionen att tillräckligt motivera det omtvistade beslutet, som motiveringen kan kompletteras med förklaringar som den som antagit rättsakten lämnar under rättegången (se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 juni 2020, kommissionen/Di Bernardo, C‑114/19 P, EU:C:2020:457, punkterna 58 och 59).

50      När det gäller beslut som fattats av en uttagningskommitté ska motiveringsskyldigheten, såsom domstolen slagit fast i domen av den 4 juli 1996, parlamentet/Innamorati (C‑254/95 P, EU:C:1996:276), vägas mot den sekretess som gäller för uttagningskommitténs arbete enligt artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna. Denna sekretess har införts i syfte att garantera att uttagningskommittéerna är oberoende och att de utför sitt arbete på ett objektivt sätt, genom att de skyddas från alla former av yttre inblandning och påtryckningar, oavsett om dessa härrör från unionsförvaltningen själv, från de berörda sökandena eller från utomstående. Denna sekretess hindrar således spridning såväl av uttagningskommitténs medlemmars individuella ställningstaganden som av alla uppgifter som rör personliga eller jämförande bedömningar av sökandena (dom av den 4 juli 1996, parlamentet/Innamorati, C‑254/95 P, EU:C:1996:276, punkt 24).

51      Kravet att en uttagningskommittés beslut ska vara motiverade ska mot denna bakgrund bedömas med beaktande av arten av det arbete som uttagningskommittén utför (dom av den 4 juli 1996, parlamentet/Innamorati, C‑254/95 P, EU:C:1996:276, punkt 25).

52      En uttagningskommittés arbete omfattar i allmänhet minst två olika stadier, nämligen för det första en bedömning av ansökningarna för att sortera ut de sökande som får delta i uttagningsprovet och, för det andra, en prövning av sökandenas lämplighet för den tjänst som ska tillsättas, för att upprätta en reservlista (dom av den 4 juli 1996, parlamentet/Innamorati, C‑254/95 P, EU:C:1996:276, punkt 26).

53      Det första stadiet består, särskilt vid ett uttagningsförfarande som bygger på meriter, av en jämförelse mellan de sökandes meriter och de kvalifikationer som krävs enligt meddelandet om uttagningsprov. Denna jämförelse görs på grundval av objektiva uppgifter som var och av sökandena känner till, såvitt de rör honom eller henne. Den sekretess som gäller för uttagningskommitténs arbete hindrar därför inte att dessa objektiva uppgifter, och särskilt de bedömningskriterier som utgör grundvalen för det urval som gjorts i det förberedande stadiet av uttagningsförfarandet, lämnas ut, så att de personer vars ansökningar har förkastats redan före varje form av personlig prövning ges tillfälle att ta del av möjliga skäl till att de har uteslutits (dom av den 4 juli 1996, parlamentet/Innamorati, C‑254/95 P, EU:C:1996:276, punkt 27).

54      Det andra stadiet av uttagningskommitténs arbete är däremot framför allt av jämförande art och omfattas därför av den sekretess som gäller för detta arbete (dom av den 4 juli 1996, parlamentet/Innamorati, C‑254/95 P, EU:C:1996:276, punkt 28).

55      De kriterier för rättning som uttagningskommittén har antagit före delproven utgör en integrerad del av den jämförande bedömning som uttagningskommittén gör avseende de sökandes respektive meriter. Kriterierna har nämligen till uppgift att i sökandenas intresse säkerställa en viss homogenitet i uttagningskommitténs bedömningar, särskilt när det är fråga om ett stort antal sökande. Dessa kriterier omfattas således av överläggningssekretess på samma sätt som uttagningskommitténs bedömningar (dom av den 4 juli 1996, parlamentet/Innamorati, C‑254/95 P, EU:C:1996:276, punkt 29).

56      De jämförande bedömningar som uttagningskommittén gör återspeglas i de betyg som den ger de sökande. Dessa betyg är uttryck för de subjektiva bedömningar som gjorts med avseende på var och en av dem (dom av den 4 juli 1996, parlamentet/Innamorati, C‑254/95 P, EU:C:1996:276, punkt 30).

57      Med tillämpning av dessa principer fann domstolen, i punkterna 31 och 32 i domen av den 4 juli 1996, parlamentet/Innamorati (C‑254/95 P, EU:C:1996:276), med hänsyn till sekretessen kring uttagningskommitténs arbete att ett tillkännagivande av de betyg som hade erhållits i de olika delproven utgjorde en tillräcklig motivering av uttagningskommitténs beslut och att en sådan motivering inte kränkte sökandenas rättigheter, eftersom den gjorde det möjligt för dem att få kännedom om den subjektiva bedömning som hade gjorts av deras prestationer och att i förekommande fall kontrollera att de faktiskt inte hade erhållit det antal poäng som krävdes enligt meddelandet om uttagningsprov.

58      Det är mot bakgrund av dessa principer som det ska bedömas huruvida beslutet av den 15 april 2020 är tillräckligt motiverat.

59      Det ska för det första konstateras att beslutet av den 15 april 2020 inte omfattas av det första stadium som avses i domstolens praxis, under vilket beslut fattas om vilka sökande som ska få tillgång till uttagningsproven efter det att det har kontrollerats att sökandena uppfyller de villkor som föreskrivs för detta ändamål i meddelandet om uttagningsprov. Detta beslut omfattas av det andra stadiet, eftersom uttagningskommittén i det omtvistade uttagningsprovet var tvungen att göra en bedömning av sökandens prestation vid det muntliga provet, inte enbart för att undersöka huruvida sökanden kunde tilldelas det lägsta erforderliga betyget 10/20, som fastställts i meddelandet om uttagningsprov, utan även för att bedöma denna prestation i förhållande till övriga sökandes prestationer. I meddelandet om uttagningsprov angavs nämligen att på det område som sökanden hade valt kunde endast de 30 sökande som fått de bästa betygen på det muntliga provet tas upp på reservlistan (se punkterna 3, 6 och 7 ovan).

60      För det andra ska det erinras om den information som sökanden redan getts i beslutet av den 16 december 2019, vilket fastställdes genom beslutet av den 15 april 2020. I detta beslut angav uttagningskommittén, såsom nämnts i punkt 9 ovan, att sökanden för sin prestation under det muntliga provet i det omtvistade uttagningsprovet erhållit det övergripande betyget 13/20, medan jämförelsen mellan prestationerna av de sökande som var behöriga att göra detta delprov hade föranlett uttagningskommittén att i reservlistan endast ta upp namnen på dem som hade fått ett övergripande betyg på minst 14/20.

61      Uttagningskommittén preciserade därefter att sökandens totala prestation under det muntliga provet kunde anses som ”bra”.

62      Uttagningskommittén underrättade slutligen sökanden om de verbala omdömen som den hade gett henne för vart och ett av de tre momenten i det muntliga provet, vilka framgår av avsnitt 4 i avdelning III i meddelandet om det omtvistade uttagningsprovet (se punkt 5 ovan), enligt vilket det muntliga provet bestod av två delar, varav den första innehöll två delmoment.

63      För det tredje har kommissionen, såsom det har erinrats om i punkt 11 ovan, senare tillställt sökanden den första omvandlingstabellen, av vilken det framgick hur uttagningskommitténs verbala omdömen förhöll sig till sifferbetygen på mellan ett och tio. Det framgår av denna tabell att de verbala omdömena ”bra” och ”stark” motsvarar sifferbetygen 6/10 respektive 7/10.

64      För det fjärde har kommissionen till tribunalen gett in den andra omvandlingstabellen, som nämnts i punkt 27 ovan, i vilken det anges hur sifferbetygen på mellan ett och tjugo förhåller sig till de verbala omdömen som sökandena underrättats om efter det muntliga provet.

65      Det ska för det femte påpekas att uttagningskommittén, såsom framgår av beslutet av den 15 april 2020, antog en viktningsmetod som var tillämplig på de tre moment i det muntliga provet som angavs i meddelandet om det omtvistade uttagningsprovet. Kommissionen har i svaromålet bekräftat att det övergripande betyget 13/20 som sökanden erhöll inte är det aritmetiska medelvärdet av bedömningarna avseende dessa tre moment, utan följer av det vägda medelvärdet för dessa.

66      Tribunalen konstaterar följaktligen att uttagningskommittén i det omtvistade uttagningsprovet antagit en viktningskoefficient för varje moment i det muntliga provet som angavs i meddelandet om detta uttagningsprov (nedan kallade viktningskoefficienterna i fråga). Viktningskoefficienterna i fråga tillämpades på uttagningskommitténs bedömningar av sökandenas prestationer avseende dessa moment, i syfte att uppnå ett vägt medelvärde för dessa tre bedömningar. Viktningskoefficienterna bidrar således på ett väsentligt sätt till sökandens förståelse av hur hennes prestation, efter att ha bedömts vad gäller dessa tre moment, omvandlades till ett övergripande sifferbetyg uttryckt i tjugondedelar, i enlighet med meddelandet om det omtvistade uttagningsprovet (se punkt 6 ovan). Sökanden har numera tillgång till den första och den andra omvandlingstabellen. Utan att känna till de aktuella viktningskoefficienterna är sökanden emellertid inte i stånd att förstå hur de verbala omdömena ”stark”, ”stark” och ”bra”, som hon erhöll för de tre momenten i det muntliga provet och som enligt den första omvandlingstabellen motsvarar sifferbetygen 7, 7 och 6, har kunnat ge upphov till ett övergripande sifferbetyg på 13/20, vilket enligt den andra omvandlingstabellen motsvarar det verbala omdömet ”bra”. Det är, beroende på storleken av var och en av dessa koefficienter, inte uteslutet att det vägda medelvärdet av de nämnda sifferbetygen leder till ett övergripande sifferbetyg avrundat och omvandlat till tjugondedelar, som når upp till det tröskelvärde på 14/20 som krävs för att en sökande ska tas upp på reservlistan i det omtvistade uttagningsprovet (se punkt 9 ovan).

67      Det ska emellertid fastställas huruvida utlämnandet av uppgifter om viktningskoefficienterna i fråga är förenligt med sekretessen för uttagningskommitténs arbete enligt artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna, såsom denna artikel tolkats av domstolen.

68      Det är riktigt att domstolen, såsom det har erinrats om i punkt 57 ovan, i domen av den 4 juli 1996, parlamentet/Innamorati (C‑254/95 P, EU:C:1996:276, punkterna 31 och 32), efter att ha gjort en avvägning mellan å ena sidan de krav som följer av motiveringsskyldigheten och å andra sidan sekretessen för uttagningskommitténs arbete, slog fast att tillkännagivandet av de betyg som erhållits i de olika delproven utgjorde en tillräcklig motivering av uttagningskommitténs beslut och att en sådan motivering inte åsidosatte sökandenas rättigheter.

69      I det mål som avgjordes genom domen av den 4 juli 1996, parlamentet/Innamorati (C‑254/95 P, EU:C:1996:276), hade sökanden emellertid inte tillåtits delta i de delprov i ett uttagningsprov som följde på det skriftliga prov på vilket hon hade fått ett lägre betyg än vad som krävdes enligt meddelandet om uttagningsprov. I det sistnämnda meddelandet angavs inte att det skriftliga provet bestod av flera delar. Domstolens hänvisning till ”de provresultat som har erhållits i olika delprov” kan följaktligen inte tolkas så, att den endast avser de enskilda betyg som innebär att sökanden underkänns på ett delprov, i motsats till de mellanliggande bedömningarna av de olika momenten i ett delprov vilka föreskrivs i meddelandet om uttagningsprov. Det följer således inte av denna rättspraxis att underrättelsen till en sökande om ett enda enskilt betyg, som innebär att sökanden underkänns på det muntliga provet, under alla omständigheter utgör en tillräcklig motivering, oberoende av särdragen i varje uttagningsprov.

70      Det går inte heller att av domen av den 4 juli 1996, parlamentet/Innamorati (C‑254/95 P, EU:C:1996:276), dra slutsatsen att begreppet ”rättningskriterier”, som domstolen ansåg skyddades av sekretessen för uttagningskommitténs arbete, omfattar sådana uppgifter som viktningskoefficienterna i fråga.

71      Det ska påpekas att de ”rättningskriterier” som avses i domen av den 4 juli 1996, parlamentet/Innamorati (C‑254/95 P, EU:C:1996:276), vägleder uttagningskommittén vid bedömningen av sökandenas prestationer under de olika delproven i ett uttagningsprov och de eventuella momenten i varje delprov. De utgör ett hjälpmedel som uttagningskommittén använder sig av när den gör en subjektiv bedömning av dessa prestationer för att säkerställa att dess bedömningar är enhetliga. Såsom domstolen slog fast i nämnda dom ingår dessa kriterier i uttagningskommitténs jämförande bedömningar av sökandenas respektive meriter och ska följaktligen förbli hemliga (se punkt 55 ovan). För att på ett fullständigt objektivt och fritt sätt kunna bedöma sökandena måste uttagningskommittén nämligen kunna strukturera sitt arbete genom att vid behov anta kriterier och underkriterier som i förekommande fall viktas mot varandra.

72      De koefficienter som en uttagningskommitté har fastställt för att vikta de delar som ingår i ett delprov och som anges i meddelandet om uttagningsprov fyller däremot inte samma funktion som de rättningskriterier som avses i domen av den 4 juli 1996, parlamentet/Innamorati (C‑254/95 P, EU:C:1996:276). Dessa koefficienter är nämligen inte avsedda att bidra till den jämförande bedömningen av de sökandes prestationer i det aktuella delprovet. De fastställs av uttagningskommittén inom ramen för dess utrymme för skönsmässig bedömning för att uttrycka den relativa betydelse som den tillmäter de olika moment i delprovet som angetts i meddelandet om uttagningsprov, i det övergripande betyg som en sökande ges för hela detta delprov. Fastställandet i förväg av det relativa värdet av de olika moment i ett delprov som angetts i meddelandet om uttagningsprov ska således skiljas från bedömningen av sökandenas prestationer avseende vart och ett av dessa moment.

73      Domen av den 4 juli 1996, parlamentet/Innamorati (C‑254/95 P, EU:C:1996:276), kan således inte tolkas så, att avvägningen mellan de krav som avses i punkt 68 ovan innebär att när det i ett meddelande om uttagningsprov anges att ett delprov består av flera olika moment, omfattas de koefficienter som uttagningskommittén på förhand har fastställt för vart och ett av dessa moment, för att vikta dem, av sekretessen för uttagningskommitténs arbete. Det följer således inte av nämnda dom att dessa koefficienter inte ingår bland de uppgifter som, i enlighet med motiveringsskyldigheten, sökande som uteslutits från uttagningsprovet ska underrättas om.

74      Det ska vidare erinras om att tribunalen redan har slagit fast, vad gäller ett muntligt prov som syftade till att bedöma sökandenas kunskaper i franska och engelska samt alla andra unionsspråk som dessa sökande hade uppgett sig behärska i sina ansökningar, att då uttagningskommittén hade gjort en mellanliggande betygssättning av sökandenas kunskaper i vart och ett av dessa språk, följde det av motiveringsskyldigheten att sökanden på begäran skulle underrättas om de mellanliggande betyg som han eller hon hade erhållit för de olika språk som varit föremål för prövning och om den metod som uttagningskommittén använt för att bestämma det slutliga betyget. Tribunalen påpekade nämligen att en underrättelse härom inte innebar vare sig ett utlämnande av uttagningskommitténs enskilda medlemmars ställningstaganden eller ett utlämnande av uppgifter om de personliga eller jämförande bedömningar som gjorts av sökandena. En sådan underrättelse var således inte oförenlig med iakttagandet av sekretessen för uttagningskommitténs arbete (dom av den 28 april 2004, Pascall/rådet, T‑277/02, EU:T:2004:117, punkterna 2 och 28).

75      Vidare följer det av personaldomstolens praxis att den, med hänsyn till den sekretess som gäller för en uttagningskommittés arbete och det stora utrymme för skönsmässig bedömning som denna uttagningskommitté har när den bedömer resultaten av delproven i ett uttagningsprov, inte är skyldig att precisera vilka av sökandens svar som bedömts som otillräckliga eller förklara varför dessa svar bedömts som otillräckliga, när den motiverar varför en sökande har underkänts i ett delprov. Denna sekretess och detta stora utrymme för skönsmässig bedömning innebär emellertid inte att sökande i ett uttagningsprov som begär att erhålla dessa uppgifter inte i förekommande fall kan erhålla information om de betyg som vederbörande har erhållit för vart och ett av de moment i det muntliga provet som nämns i meddelandet om uttagningsprov (se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 juli 2010, Wybranowski/kommissionen, F-17/08, EU:F:2010:83, punkterna 98 och 99 och där angiven rättspraxis). Enligt personaldomstolen ska ett utlämnande av dessa uppgifter, när en sökande har begärt att få tillgång till dessa, med hänsyn till motiveringsskyldigheten i princip ske före utgången av den frist som föreskrivs i artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna (se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 juli 2010, Wybranowski/kommissionen, F‑17/08, EU:F:2010:83, punkt 100). Det ska tilläggas att personaldomstolen, för att underkänna ett argument om att motiveringsskyldigheten åsidosatts, konstaterade att sökanden hade kunnat få tillgång till uppgifter om bland annat viktningen av de fyra ”bedömningskriterier” som nämndes i meddelandet om uttagningsprov med avseende på det muntliga provet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 juli 2010, Wybranowski/kommissionen, F-17/08, EU:F:2010:83, punkterna 8, 50, 104 och 106).

76      Tribunalens och personaldomstolens nämnda praxis är förenlig med det nära samband som, såsom angetts i punkt 47 ovan, finns mellan motiveringsskyldigheten och ett effektivt domstolsskydd samt begränsningen, såsom framgår av domstolens i punkt 49 ovan nämnda praxis, av möjligheten att komplettera en otillräcklig motivering med uppgifter som lämnas under rättegången till endast undantagsfall. Om en sökande inte i ändamålsenlig tid får kännedom om den metod som uttagningskommittén har använt för att, utifrån uttagningskommitténs bedömning av denna sökandes prestationer avseende de olika moment i ett delprov som angetts i meddelandet om uttagningsprov, fastställa det övergripande betyg som han eller hon har erhållit för detta delprov och som medfört att vederbörande underkänts, kan denna sökande nämligen inte förstå huruvida uttagningskommittén begått ett fel vid fastställandet av det övergripande underkända betyget och inte vid arbetet med dessa bedömningar, som skyddas av sekretessen för uttagningskommitténs arbete. Sökanden kan då inte bedöma om det finns skäl att väcka talan vid tribunalen.

77      Motiveringsskyldigheten och rätten till ett effektivt domstolsskydd är dessutom allmänna principer i unionsrätten som numera är stadfästa i stadgan, medan sekretessen för uttagningskommitténs arbete föreskrivs i en sekundärrättsakt. Artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna ska följaktligen tolkas mot bakgrund av stadgan.

78      Mot bakgrund av det ovan anförda finner tribunalen att viktningskoefficienterna i fråga inte omfattas av den sekretess som föreskrivs i artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna, eftersom de inte är hjälpmedel som uttagningskommittén i det omtvistade uttagningsprovet har använt för att göra en subjektiv bedömning av sökandenas prestationer avseende de tre moment i det muntliga provet som avses i meddelandet om uttagningsprov.

79      Denna slutsats påverkas inte av kommissionens argument avseende uttagningskommitténs stora utrymme för skönsmässig bedömning (se punkt 43 ovan).

80      Enligt rättspraxis har uttagningskommittén ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när den utför sitt arbete. Om det inte anges några kriterier för betygssättningen i meddelandet om uttagningsprov, får uttagningskommittén följaktligen fastställa sådana kriterier, och om sådana anges i meddelandet utan att det anges hur dessa ska viktas, får uttagningskommittén bestämma hur viktningen ska ske (se dom av den 11 december 2012, Mata Blanco/kommissionen, F-65/10, EU:F:2012:178, punkt 55 och där angiven rättspraxis; se även, för ett liknande resonemang, dom av den 24 mars 1988, Goossens m.fl./kommissionen, 228/86, EU:C:1988:172, punkterna 11, 13 och 14, och dom av den 19 april 1988, Santarelli/kommissionen, 149/86, EU:C:1988:179, punkt 10).

81      Av detta följer att när det i ett meddelande om uttagningsprov inte anges hur viktningen av varje bedömningskriterium som nämns i meddelandet om uttagningsprov för ett visst delprov ska göras, kan uttagningskommittén besluta på vilket sätt det totala antalet poäng som en sökande kan erhålla på detta delprov enligt meddelandet ska fördelas mellan de olika delarna av provet, med hänsyn till den vikt som uttagningskommittén tillmäter dessa delar i förhållande till de tjänster som ska tillsättas (se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 december 2012, Mata Blanco/kommissionen, F-65/10, EU:F:2012:178, punkt 56 och där angiven rättspraxis).

82      I förevarande fall innehöll meddelandet om det omtvistade uttagningsprovet en beskrivning av de delar som det muntliga provet bestod av (se punkt 5 ovan), dock utan att det preciserades hur var och en av dessa delar skulle viktas vid fastställandet av det övergripande betyget.

83      Uttagningskommittén i det omtvistade uttagningsprovet hade därför rätt att fastställa de tre viktningskoefficienterna i fråga.

84      Det följer emellertid inte av det ovan anförda att viktningskoefficienterna inte ingår bland de uppgifter som de underkända kandidaterna ska tillställas för att fullgöra motiveringsskyldigheten.

85      Det följer nämligen av rättspraxis att kontrollen av att de processuella skyddsregler som följer av unionens rättsordning i administrativa förfaranden efterlevs är av grundläggande betydelse när en institution förfogar över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning. Dessa skyddsregler innebär bland annat att den behöriga institutionen är skyldig att omsorgsfullt och opartiskt pröva alla omständigheter som är relevanta i det aktuella fallet och lämna en tillräcklig motivering av sitt beslut (dom av den 21 november 1991, Technische Universität München, C‑269/90, EU:C:1991:438, punkt 14, och dom av den 8 september 2009, ETF/Landgren, T‑404/06 P, EU:T:2009:313, punkt 163).

86      Enligt den rättspraxis som nämnts i punkterna 46 och 47 ovan är dessutom syftet med motiveringsskyldigheten just att göra det möjligt för de berörda att utöva sin rätt till ett effektivt rättsmedel och för unionsdomstolen att pröva lagenligheten av förvaltningens beslut.

87      Eftersom uttagningskommittéerna förfogar över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning består domstolsprövningen av lagenligheten av deras beslut i att kontrollera att detta utrymme för skönsmässig bedömning har utövats på grundval av objektiva kriterier och att det vid denna skönsmässiga bedömning inte har förekommit uppenbara fel eller maktmissbruk samt att gränserna för utrymmet för skönsmässig bedömning inte uppenbart har överskridits (se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 februari 1999, Jiménez/harmoniseringskontoret, T‑200/97, EU:T:1999:26, punkt 40 och där angiven rättspraxis). Även om tribunalen i förevarande fall inte kan ersätta uttagningskommitténs bedömning med sin egen, måste den inte desto mindre, med avseende på motiveringsskyldigheten, kunna kontrollera att uttagningskommittén har bedömt sökandens muntliga prestation på grundval av de tre moment som ingår i denna enligt meddelandet om det omtvistade uttagningsprovet och att inget fel har begåtts när det övergripande betyget beräknats på grundval av uttagningskommitténs bedömning av var och en av dessa tre moment.

88      Mot bakgrund av allt det ovan anförda finner tribunalen att beslutet av den 15 april 2020 inte är tillräckligt motiverat, eftersom sökanden inte kände till viktningskoefficienterna i fråga, trots de uppgifter som kommissionen lämnat till sökanden efter antagandet av nämnda beslut, om det antas att de kan beaktas i enlighet med den rättspraxis som det erinrats om i punkterna 48 och 49 ovan.

89      Det finns följaktligen skäl att bifalla talan såvitt avser den andra grunden och ogiltigförklara beslutet av den 15 april 2020, utan att det är nödvändigt att pröva vare sig den första grunden (se punkt 38 ovan) eller kommissionens invändning om rättegångshinder avseende det yrkande om ogiltigförklaring av beslutet av den 16 december 2019 som framställts i den mån det är nödvändigt (se punkterna 30 och 33 ovan).

 Rättegångskostnader

90      Enligt artikel 134.1 i rättegångsreglerna ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Sökanden har yrkat att kommissionen ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom kommissionen har tappat målet ska yrkandet bifallas.

Mot denna bakgrund beslutar

TRIBUNALEN (sjunde avdelningen i utökad sammansättning)

följande:

1)      Beslutet av uttagningskommittén i det interna uttagningsprovet COM/03/AD/18 (AD 6) – Handläggare av den 15 april 2020 att inte ta upp JR i reservlistan för rekrytering av handläggare i lönegrad AD 6, på området europeisk offentlig förvaltning, ogiltigförklaras.

2)      Europeiska kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna.

da Silva Passos

Valančius

Reine

Truchot

 

      Sampol Pucurull

Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 22 september 2021.

Underskrifter


*      Rättegångsspråk: franska.