Mål C‑65/20
VI
mot
KRONE - Verlag Gesellschaft mbH & Co KG
(begäran om förhandsavgörande från Oberster Gerichtshof)
Domstolens dom (första avdelningen) av den 10 juni 2021
”Begäran om förhandsavgörande – Konsumentskydd – Skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister – Direktiv 85/374/EEG – Artikel 2 – Begreppet ’produkt med säkerhetsbrister’ – Exemplar av en tryckt tidning som innehåller ett felaktigt hälsoråd – Omfattas inte av direktivets tillämpningsområde”
Tillnärmning av lagstiftning – Skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister – Direktiv 85/374 – Tillämpningsområde – Begreppet ”produkt med säkerhetsbrister” – Exemplar av en tryckt tidning som innehåller ett felaktigt hälsoråd – Omfattas inte
(Rådets direktiv 85/374, sjätte skälet samt artiklarna 1, 2 och 6)
(se punkterna 33–42 samt domslutet)
Sammanfattning
En artikel i en tryckt tidning där det ges ett felaktigt hälsoråd avseende användningen av en växt, vilket har åsamkat en läsare av denna tidning en hälsoskada, utgör inte en produkt med säkerhetsbrister i den mening som avses i unionsrätten
En sådan artikel kan således inte föranleda ett strikt ansvar för den som ger ut eller trycker tidningen enligt direktivet om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister
Krone Verlag är ett österrikiskt tidningsbolag. Bolaget är medieägare och utgivare av en regional upplaga av tidningen ”Kronen-Zeitung”. Den 31 december 2016 publicerade tidningen en artikel om fördelarna med att använda riven pepparrot. Artikeln undertecknades av en medlem i en religiös orden, som i egenskap av expert inom örtmedicin ger kostnadsfri rådgivning i en kolumn som publiceras dagligen av tidningen.
Texten i denna artikel var följande:
”Lindra reumatiska smärtor
Färskriven pepparrot kan bidra till att lindra smärtor som uppkommer på grund av reumatism. Smörj först in de berörda områdena med en fet vegetabilisk olja eller med ister innan du lägger på den rivna pepparroten som en kompress. Du kan utan problem låta kompressen vara kvar i två till fem timmar innan du tar bort den. Denna behandling har en god avledande effekt.”
Den tid på två till fem timmar som angavs i artikeln och under vilken ämnet skulle användas, var emellertid felaktig, eftersom man använt ordet ”timmar” i stället för ”minuter”. Sökanden, som är österrikisk medborgare och förlitade sig på den behandlingstid som anges i artikeln, tillämpade detta ämne på sin fot under cirka tre timmar och drog tillbaka ämnet först efter att ha upplevt stora smärta på grund av hudreaktioner.
Efter det att klaganden lidit skada, väckte denne en talan om skadestånd för kroppsskada mot KRONE-Verlag. Denna talan ogillades i första och andra instans, varpå klaganden lämnade in ett överklagade till Oberster Gerichtshof (Högsta domstolen, Österrike).
EU-domstolen, till vilken Oberster Gerichtshof (Högsta domstolen, Österrike) har hänskjutit en begäran om förhandsavgörande, har slagit fast att ett exemplar av en tryckt tidning där det, inom ämnet paramedicin, ges ett felaktigt hälsoråd avseende användningen av en växt, vilket har åsamkat en läsare av denna tidning en hälsoskada, inte utgör en ”defekt produkt”, i den mening som avses direktivet om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister.(1)
Domstolens bedömning
Domstolen understryker redan från början att en produkt har en säkerhetsbrist, i den mening som avses i direktivet om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister,(2) när den inte ger den säkerhet som en person har rätt att vänta sig. En produkts defekta karaktär bestäms med hänsyn till vissa beståndsdelar som är integrerade i själva produkten och som är kopplade till bland annat produktens utförande, dess användning och tidpunkten då den sätts i omlopp.
Domstolen erinrar om att den omständigheten, att det saknas bestämmelser vad gäller möjligheten att göra gällande skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister i samband med skador som orsakats av en tjänst vars produkt endast utgör ett fysiskt medium, är ett uttryck för unionslagstiftarens vilja, och konstaterar att den felaktiga rådgivningen i förevarande fall inte hänför sig till den tryckta tidningen som enbart utgör dess bärare. Denna tjänst avser nämligen varken presentationen eller användningen av tidningen och ingår således inte bland de beståndsdelar som är integrerade i den tryckta tidningen och som i sig gör det möjligt att bedöma huruvida produkten är behäftad med säkerhetsbrister.
Slutligen understryker domstolen att tjänsteleverantörernas ansvar och ansvaret för tillverkare av slutprodukter således utgör två skilda ansvarsordningar, eftersom tjänsteleverantörernas verksamhet inte kan jämställas med den verksamhet som bedrivs av tillverkare, importörer eller leverantörer, och att systemet med ansvar för tjänsteleverantören, med hänsyn till tjänsternas särdrag, bör regleras separat.(3)
Enligt domstolen faller således ett felaktigt hälsoråd, som publiceras i en tryckt tidning och som avser användningen av en annan materiell tillgång, utanför tillämpningsområdet för direktivet om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister och kan inte medföra att tidningen anses vara defekt och med stöd av detta direktiv medföra strikt ansvar för ”tillverkaren”, oavsett vem som har givit ut eller tryckt tidningen, eller författat artikeln.
I detta avseende preciserar domstolen att även om det strikta ansvar för produkter med säkerhetsbrister som föreskrivs i detta direktiv inte är tillämpligt i förevarande mål, utesluter detta inte att man kan tillämpa andra system för ansvar i eller utanför avtalsförhållanden i vilka grunden för ansvaret är en annan, exempelvis skyddet för dolda fel eller culpa.