PERSONALDOMSTOLENS DOM (andra avdelningen)

den 13 december 2007

Mål F-65/05

Paulo Sequeira Wandschneider

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Tjänstemän – Bedömning – Rapport om karriärutveckling – Bedömningsförfarandet för år 2004 – Talan om ogiltigförklaring – Motivering – Uppenbart oriktig bedömning”

Saken: Talan väckt med stöd av artikel 236 EG och artikel 152 EA genom vilken Paulo Sequeira Wandschneider bland annat yrkar att hans rapport om karriärutveckling som upprättats för perioden den 1 januari 2003–31 december samma år ska ogiltigförklaras och att kommissionen ska förpliktas att till honom betala 2 500 euro, med förbehåll för att beloppet kan komma att höjas, som ersättning för den ekonomiska och ideella skada han lidit till följd av rapporten om karriärutveckling för år 2003.

Avgörande: Talan ogillas. Vardera parten ska bära sina rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Betygsättning – Betygsrapport – Upprättande – Försening

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)

2.      Tjänstemän – Betygsättning – Rapport om karriärutveckling – Ingripande av den kontrasignerande tjänstemannen i bedömningsförfarandet

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)

3.      Tjänstemän – Betygsättning – Rapport om karriärutveckling – Gemensamma utvärderingskommitténs sammansättning

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)

4.      Tjänstemän – Betygsättning – Rapport om karriärutveckling – Roll som innehas av den bedömningsansvarige vid överklaganden

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)

5.      Tjänstemän – Betygsättning – Iakttagande av rätten till försvar

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)

6.      Tjänstemän – Betygsättning – Rapport om karriärutveckling – Sänkning av betyget i förhållande till den tidigare betygsättningen

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)

1.      En betygsrapport kan inte, annat än i undantagsfall, ogiltigförklaras endast av det skälet att den upprättats med försening. Även om förseningen med att upprätta en betygsrapport i förekommande fall kan ge den berörde tjänstemannen rätt till skadestånd, påverkar den inte betygsrapportens giltighet och den motiverar följaktligen inte heller att betygsrapporten ogiltigförklaras.

Ett åsidosättande av en skyldighet i betygsförfarandet kan endast anses utgöra ett väsentligt fel som kan påverka giltigheten av en betygsrapport om betygsrapporten, i avsaknad av ett sådant fel, hade kunnat få ett annat innehåll.

(se punkterna 37 och 39)

Hänvisning till:

Förstainstansrätten 9 mars 1999, T‑212/97, Hubert mot kommissionen, REGP s. I‑A‑41 och II‑185, punkt 53; 7 maj 2003, T‑278/01, Den Hamer mot kommissionen, REGP s. I‑A‑139 och II‑665, punkt 32, och där angiven rättspraxis

2.      Den kontrasignerande tjänstemannen ska anses vara en bedömare i ordets fulla mening. Detta framgår av artikel 2.3 i de allmänna genomförandebestämmelserna för artikel 43 i tjänsteföreskrifterna, som antagits av kommissionen, enligt vilken den kontrasignerande tjänstemannen är den som kontrasignerar den rapport om karriärutveckling som först har upprättats av den rapporterande tjänstemannen, och av artikel 8.6 första stycket i de allmänna genomförandebestämmelserna, enligt vilken den rapporterande tjänstemannen och den kontrasignerande tjänstemannen ska slutföra rapporten. Den omständigheten att det i ett databehandlingssystem anges att den kontrasignerande tjänstemannen har avslutat bedömningen kan följaktligen inte läggas till grund för slutsatsen att den rapporterande tjänstemannen har överlämnat sina uppgifter till den kontrasignerande tjänstemannen.

(se punkt 51)

Hänvisning till:

Förstainstansrätten 25 oktober 2005, T‑43/04, Fardoom och Reinard mot kommissionen, REGP s. I‑A‑329 och II‑1465, punkt 64

3.      Den omständigheten att en medlem av den gemensamma utvärderingskommittén har varit närvarande vid ett sammanträde vid vilket kommittén har prövat en tjänstemans överklagande av en rapport om karriärutveckling som berör denne, varvid det tidigare hade förekommit konflikter mellan kommittémedlemmen och tjänstemannen, kan inte anses påverka kommittémedlemmens självständighet, eftersom denne, som endast var suppleant i kommittén, inte har deltagit i omröstningen och eftersom det inte har framkommit att han hade kunnat påverka omröstningen enbart genom sin närvaro. Detsamma gäller för en andra kommittémedlem som före sammanträdet hade fått en kopia av en skrivelse från den första kommittémedlemmen i vilken tjänstemannen ifrågasattes. Detta är nämligen inte tillräckligt för att visa att denne kommittémedlem ens underförstått skulle ha samtyckt till innehållet i skrivelsen. Detsamma gäller också för en tredje kommittémedlem för vilken den kontrasignerande tjänstemannen är densamme som för tjänstemannen. Detta förhållande innebär inte att det har varit omöjligt för denne kommittémedlem att självständigt avge ett yttrande. Enligt artikel 9.7 första stycket i de allmänna genomförandebestämmelserna för artikel 43 i tjänsteföreskrifterna, som antagits av kommissionen, ska kommitténs yttrande nämligen översändas till den anställde, den rapporterande tjänstemannen, den kontrasignerande tjänstemannen och till den bedömningsansvarige vid överklaganden.

(se punkterna 64–66)

4.      Av artikel 9.7 andra stycket i de allmänna genomförandebestämmelserna för artikel 43 i tjänsteföreskrifterna, som antagits av kommissionen, framgår att den roll som den bedömningsansvarige vid överklagande har inte får förväxlas med den rapporterande tjänstemannens och den kontrasignerande tjänstemannens roll och att den bedömningsansvarige vid överklaganden, om denne inte har fått några rekommendationer från den gemensamma utvärderingskommittén, således ska inskränka sig till att slutgiltigt anta rapporten om karriärutveckling, utan att lämna en utförlig motivering till sitt beslut.

(se punkt 77)

5.      Iakttagandet av rätten till försvar, i alla förfaranden som inleds mot en person och som kan leda till en rättsakt som går denne emot, utgör en grundläggande gemenskapsrättslig princip. Enligt denna princip krävs det att den berörde bereds tillfälle att yttra sig på ett ändamålsenligt sätt om de uppgifter som kan läggas honom till last i den kommande rättsakten. Detta ändamål tillgodoses särskilt genom kommissionens allmänna genomförandebestämmelser för artikel 43 i tjänsteföreskrifterna, vilka har till syfte att säkerställa att hela förfarandet för att bedöma tjänstemän är kontradiktoriskt. En sökande som har kunnat göra gällande sina invändningar under varje skede av detta förfarande kan inte påstå att dennes rätt till försvar har åsidosatts.

(se punkterna 87–90)

Hänvisning till:

Domstolen 10 juli 1986, 234/84, Belgien mot kommissionen, REG 1086, s. 2263, punkt 27; 3 oktober 2000, C‑458/98 P, Industrie des poudres sphériques mot rådet, REG 2000, s. I‑8147, punkt 99; 5 oktober 2000, C‑288/96, Tyskland mot kommissionen, REG 2000, s. I‑8237, punkt 99; 9 november 2006, C‑344/05 P, kommissionen mot De Bry, REG 2006, s. I‑10915, punkt 37

Förstainstansrätten 8 mars 2005, T‑277/03, Vlachaki mot kommissionen, REGP 2005, s. I‑A‑57 och II‑243, punkt 64

6.      Administrationen är skyldig att tillräckligt och utförligt motivera betygsrapporterna och att bereda den berörde tillfälle att yttra sig över motiveringen. Iakttagandet av dessa krav gör sig i ännu högre grad gällande om betyget har sänkts i förhållande till det tidigare betyget. Administrationens kommentarer angående tjänstemannens kompetens är tillräckligt precisa och motiverade om de gör det möjligt för den berörde att förstå att sänkningen av betyget är en direkt följd av dennes brister under referensperioden.

De beskrivande kommentarerna i en rapport om karriärutveckling har till syfte att motivera de bedömningar som uttrycks i poäng. De ligger till grund för bedömningen, som uttrycker dessa kommentarer med siffror, och de gör det möjligt för tjänstemannen att förstå det betyg som denne fått. De beskrivande kommentarerna i en sådan rapport måste således överensstämma med de bedömningar som uttrycks i poäng. Med hänsyn till att den rapporterande tjänstemannen ges ett mycket stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att utvärdera det arbete som gjorts av de personer som denne har till uppgift att bedöma, kan en bristande överensstämmelse i en rapport om karriärutveckling endast leda till att rapporten ogiltigförklaras om den bristande överensstämmelsen är uppenbar.

(se punkterna 96, 112 och 116)

Hänvisning till:

Förstainstansrätten 16 juli 1992, T‑1/91, Della Pietra mot kommissionen, REG 1992, s. II‑2145, punkterna 30 och 32; ovannämnda målet Hubert mot kommissionen, punkt 79; ovannämnda målet Den Hamer mot kommissionen, punkt 69; 16 maj 2006, T‑73/05 Magone mot kommissionen, REGP 2006, s. II‑A‑2‑485, punkt 53; 25 oktober 2006, T‑173/04 Carius mot kommissionen, REGP 2006, s. II‑A‑2‑1269, punkt 106