Talan väckt den 20 januari 2012 - PT Musim Mas mot rådet
(Mål T-26/12)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: PT Perindustrian dan Perdagangan Musim Semi Mas (PT Musim Mas) (Medan, Indonesien) (ombud: advokaten D. Luff)
Svarande: Europeiska unionens råd
Yrkanden
Sökandena yrkar att tribunalen ska
ogiltigförklara artikel 1 och 2 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 1138/2011 av den 8 november 2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vissa fettalkoholer och blandningar av dessa med ursprung i Indien, Indonesien och Malaysia (EUT L 293, 11.11.2011, s. 1) (nedan kallad "den angripna förordningen"), i den mån det berör sökanden, och
förplikta svaranden att ersätta sökandens kostnader.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.
Första grunden:
Sökanden gör gällande att tribunalen är behörig att granska artikel 1 och 2 i den angripna förordningen och dessas förenlighet med rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (nedan kallad "grundförordningen") och med allmänna EU-rättsliga principer.
Andra grunden:
Sökanden gör gällande att rådet har åsidosatt artikel 1.10 i i grundförordningen av följande skäl:
(a) Rådet har gjort en oriktig bedömning av omständigheterna och gjort sig skyldigt till maktmissbruk när det bortsett från att det fanns "en enda ekonomisk enhet" som utgjordes av sökanden och dess dotterbolag i Singapore. Vid sin undersökning förbisåg kommissionen avsiktligt de omständigheter som sökanden åberopade beträffande närstående företag.
(b) Rådet har inte framlagt tillräcklig bevisning för att visa på att villkoren i artikel 2.10 i i grundförordningen uppfyllts. Rådet har gjort sig skyldigt till maktmissbruk och har gjort en uppenbart felaktig tillämpning av artikel 2.10 i i grundförordningen och förlitat sig på oriktiga eller feltolkade omständigheter när det funnit att villkoren i artikel 2.10 i i grundförordningen uppfyllts. Rådet har bortsett från de omständigheter som sökanden anförde till kommissionen och som kommissionen kontrollerade och inte motbevisade i något skede av undersökningsförfarandet.
Tredje grunden:
Sökanden gör gällande att rådet har åsidosatt artikel 2.10 första stycket i grundförordningen av följande skäl:
(a) Rådet har inte gjort någon rättvisande jämförelse mellan exportpriset och normalvärdet. Rådet har inte tillräckligt tydligt visat på olikheter i de faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I motsats till gällande praxis har rådet inte visat på asymmetri mellan normalvärdet och exportpriset eftersom någon justering inte gjorts för provisioner som utbetalats. Rådet har inte beaktat den information och den bevisning som sökanden inkommit med i form av ett frågeformulär samt vid kontrollbesök varigenom det framkom att även ICOF S bedrev försäljning på hemmamarknaden. Rådet har inte angett tillräckliga skäl för varför denna information och dessa bevis inte beaktats. Därigenom har rådet gjort en uppenbart oriktig bedömning av omständigheterna och gjort sig skyldigt till maktmissbruk. Rådet har inte angett tillräckliga skäl för behovet av en justering och därigenom har sökanden diskriminerats.
(b) Rådet har inte undvikit dubblering vid avdrag för vinst på exportpriserna. Genom att göra avdrag för en hypotetisk marginal om 5 procent för ICOF E:s vinst enligt artikel 2.9 i grundförordningen, och för ett andra avdrag för en hypotetisk marginal om 5 procent för ICOF S vinst, har rådet dragit av sammanlagt oskäliga 10 procent i hypotetisk marginal för en försäljning som skett inom koncernen. Detta är uppenbart i strid med de faktiska omständigheterna och gängse praxis för denna typ av verksamheter. Detta borde kommissionen, som utredande myndighet, ha känt till. Rådet har således gjort en uppenbart oriktig bedömning av vinsterna inom koncernen och har gjort en tillämpning av artikel 2.10 i grundförordningen som var felaktig, diskriminerande och oskälig.
Fjärde grunden:
Sökanden gör gällande att rådet i sin bedömning av sökandens situation har åsidosatt god förvaltningspraxis. Rådet har bortsett från information, bevisning och argument som tillhandahållits kommissionen under utredningen. Istället har rådet förlitat sig på fakturor, utbetalad provision och avtal tagna ur sitt sammanhang för att på ett konstlat sätt uppförstora sökandens dumpningsmarginal. Kommissionen och rådet borde ha varit noggrannare och företagit en mer grundlig analys vid sina ställningstaganden.
Femte grunden:
Sökanden gör gällande att den angripna förordningen har antagits i strid med principerna om likabehandling och icke-diskriminering. Genom att justera sökandens exportpriser har rådet skapat asymmetri mellan exportpriset och normalvärdet enbart på basis av sökandens bolags- och skattestruktur. Till följd av detta har sökanden drabbats av dubbla avdrag för en hypotetisk vinstmarginal. I båda dessa avseenden har sökanden diskriminerats i förhållande till övriga företag under utredning, som haft liknande kostnader men som inte blivit föremål för justeringar.
____________1 - EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.