Language of document : ECLI:EU:T:2003:177

FÖRSTAINSTANSRÄTTENS BESLUT (femte avdelningen)

den 25 juni 2003 (1)

”Talan om ogiltigförklaring - Beslut om att ingå ett forskningsavtal - Tidsfrist - Avvisning”

I mål T-287/02,

Asian Institute of Technology (AIT), Pathumthani (Thailand), företrätt av advokaten H. Teissier du Cros, med delgivningsadress i Luxemburg,

sökande,

mot

Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av P. Kuijper och B. Schöfer, båda i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg,

svarande,

angående en talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 4 juli 2000 om att inom ramen för investeringsprogrammet för Asien (Asia-Invest) ingå ett forskningsavtal med Center for Energy-Environment Research and Development,

meddelar

FÖRSTAINSTANSRÄTTEN (femte avdelningen)

sammansatt av ordföranden R. García-Valdecasas, samt domarna P. Lindh och J.D. Cooke,

justitiesekreterare: H. Jung,

följande

Beslut

Bakgrund och förfarande

1.
    Asian Institute of Technology (nedan kallat sökanden eller AIT), Thailand, är ett icke vinstdrivande utbildnings- och forskningsorgan inom teknologi. AIT grundades genom kungligt dekret i november 1967.

2.
    Center for Energy-Environment Research and Development (nedan kallat CEERD) var fram till år 2001, om inte ännu längre, en avdelning inom AIT och inte en juridisk person. Fram till den 31 december 2001 var Thierry Lefèvre avdelningens chef.

3.
    Investeringsprogrammet för Asien ingår i en rad initiativ som Europeiska gemenskapen har utarbetat för att skapa fördelar och öka förståelsen mellan Europeiska unionen och Asien genom att stödja affärssamarbetet. Programmet syftar till att underlätta för europeiska och asiatiska företag, främst små och medelstora företag, att ingå partnerskap med varandra och att öka handels- och investeringsutbytet mellan dessa två regioner.

4.
    Den 1 juli 1999 offentliggjorde kommissionen inom ramen för detta program ansökningsomgång nr 1B/AP/384 i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (EGT C 185, s. 14). Till följd av detta offentliggörande mottog kommissionen flera förslag på stödmottagare, varav ett kom från ett organ som uppgav sig heta ”Center for Energy-Environment Research & Development - Asian Institute of Technology”. Till förslaget hade ett brev av den 21 oktober 1999 bifogats. Brevet var avfattat på ett brevpapper med brevhuvud i vilket namnet Center for Energy-Environment Research & Development - Asian Institute of Technology även stod angivet och var undertecknat av Thierry Lefèvre.

5.
    Kommissionen beslutade att godkänna detta förslag och undertecknade följaktligen den 4 juli 2000 avtal nr ASI/B7-301/95/108-62 med Center for Energy-Environment Research and Development - Asian Insitute of Technology (nedan kallat det omtvistade beslutet). Avtalet kallas nedan det första avtalet.

6.
    I det första avtalet anges att Center for Energy-Environment Research and Development - Asian Insitute of Technology beviljas ett gemenskapsstöd på högst 42 227,50 euro för att finansiera ett utbildningsprogram vars syfte är att göra små och medelstora thailändska företag förtrogna med gemenskapsrätten och i synnerhet direktiven ”nya tillvägagångssätt”. I samma avtal anges att kommissionen skall betala ut 33 782 euro i förskott och utföra en slutbetalning som beräknas uppgå till 8 445,50 euro. Betalningarna skall enligt artikel 4.3 i avtalet göras genom insättning på AIT:s bankkonto nr 381-1-00099-9 i Thai Farmers Bank.

7.
    I artikel 5 i det första avtalet anges att mottagaren av gemenskapsstödet skall kontaktas på följande adress:

”Center for Energy-Environment Research and Development - Asian Institute of Technology, Km 42, Paholyothin Highway, Klong Luang, Pathumthani, Thailand 12120, Tel: +66-2-524.54.01/524.65.81, Fax: +66-2-524.54.51, Contact Person: Prof. Thierry Lefèvre, Director.”

8.
    Den 4 september 2000 undertecknade Thierry Lefèvre, som uppgav sig vara chef för CEERD, det första avtalet och anbringade AIT:s stämpel bredvid sin namnteckning.

9.
    Den 28 december 2000 satte kommissionen in det föreskrivna förskottet på 33 782 euro på ovannämnda bankkonto. Genom brev av den 18 januari 2001, som innehöll ett kvitto utfärdat av AIT:s kassör, bekräftade Thierry Lefèvre att beloppet mottagits. I maj 2002 utförde kommissionen en ”slutbetalning” på 78,86 euro. Beloppet sattes in på samma konto.

10.
    Den 17 juli 2002 skrev AIT:s juridiska ombud ett brev till kommissionen och påpekade följande:

”Jag agerar på uppdrag av Asian Institute of Technology som har sitt säte i Bangkok, Thailand, och Jean-Louis Armand som chef.

Jean-Louis Armand har, utan närmare precisering, upplyst mig om att Europeiska gemenskapernas kommission har tilldelat Center för Energy-Environment Research & Development ett projekt (project) inom ramen för investeringsprogrammet för Asien kallat Facilitating the Dissemination of European Clean Technologies in Thailand [underlätta spridning av ren europeisk teknologi i Thailand].

Ifrågavarande projekt, som med nödvändighet inbegriper gemenskapsfinansiering, har, om jag har förstått saken rätt, utformats genom ett avtal mellan kommissionen och CEERD, företrätt av dess påstådde chef Thierry Lefèvre.

Jag har fått i uppdrag att väcka talan vid Europeiska gemenskapernas domstol om ogiltigförklaring av beslutet att ingå detta avtal. CEERD är nämligen enbart en avdelning inom AIT, inte någon juridisk person (not a legal entity), som saknar behörighet att ingå avtal under detta olovligen använda namn, i synnerhet under bemedling av Thierry Lefèvre som för länge sedan lämnat sitt uppdrag som chef för detta organ.

Men jag är tvungen att väcka talan inom en viss tidsfrist och vill därför veta om beslutet att ingå ifrågavarande avtal med CEERD har publicerats i Europeiska gemenskapernas officiella tidning och när.

...”

11.
    Genom brev av den 21 juli 2002 adresserat till AIT:s juridiska ombud besvarade E.W. Muller, chef för Byrån för samarbete EuropeAid vid kommissionen, brevet av den 17 juli 2002 enligt följande:

”Till följd av er begäran lämnas härmed de uppgifter som efterfrågas:

-    Det berörda avtalet undertecknades dels av mig och Eich vid EuropeAid den 22 februari 2002, dels av professor Thierry Lefèvre, chef för Center for Energy-Environment Research and Development, den 27 februari 2002.

-    Den totala kostnaden för projektet uppgår till 68 704,70 [euro], varav 34 352,35 utgör det stöd som kommissionen har utbetalat för projektet.

-    80 procent av gemenskapsstödet, eller 27 481,88 [euro], betalades ut i förskott. Återstoden, eller 6 870,47 [euro], betalas ut när projektet har avslutats.

-    Projektet pågår i femton månader och avslutas den 28 maj 2003.

-    I bilagan till detta brev anges var beloppet finns.

-    Avtalet upprättades sedan en ansökningsomgång för investeringsprogrammet för Asien införts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning den 10 april 2001, med samma rubrik som ämne.

-    Avtal tilldelas efter beslut i en värderingskommitté, som därefter skall godkännas av antingen den avtalsslutande myndigheten eller av kommissionen.

Det skall nämnas att ett liknande avtal undertecknades den 4 juli 2000 av å ena sidan Europeiska kommissionen och å andra sidan Thierry Lefèvre, chef för CEERD. Det finansiella stödet från Europeiska kommissionen uppgick till 42 227,50 [euro]. Projektet pågick i sjutton månader och har nu avslutats. Gemenskapsstödet är till fullo utbetalt.

...”

12.
    Det är under dessa omständigheter som sökanden, genom ansökan som inkom till förstainstansrättens kansli den 23 september 2002, har väckt förevarande talan.

13.
    AIT har även, genom ansökan som inkom samma dag, väckt talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 22 februari 2002 om att ingå ytterligare ett avtal (se punkt 11 ovan) (nedan kallat det andra avtalet). Nämnda mål har registrerats som nr T-288/02.

14.
    Kommissionen inkom med sitt svaromål till förstainstansrättens kansli den 20 december 2002.

15.
    Den 23 januari 2003 anmodade förstainstansrätten parterna att yttra sig över möjligheten att uppta talan till sakprövning, bland annat mot bakgrund av att talan väcktes den 23 september 2002, medan det omtvistade beslutet fattades den 4 juli 2000.

16.
    Förstainstansrätten har dessutom anmodat sökanden att besvara följande frågor:

-    Kan sökanden bekräfta att det bankkonto (nr 381-1-00099-9) i Thai Farmers Bank som avses i artikel 4.3 i avtalet av den 4 september 2000 (bilaga B 2 till svaromålet) tillhörde AIT?

-    Kan sökanden bekräfta att utbetalningarna till AIT som kommissionen nämner i punkterna 16 och 18 i svaromålet har satts in på nämnda konto och verkligen mottagits av sökanden?

17.
    Sökanden har, genom skrivelse som inkom till förstainstansrättens kansli den 11 februari 2003, yttrat sig över möjligheten att uppta talan till sakprövning och lämnat ett jakande svar på ovannämnda frågor. Kommissionen har, genom skrivelse som inkom till förstainstansrättens kansli den 12 februari 2003, yrkat att förstainstansrätten skall avvisa talan på grund av att ansökan inkommit för sent.

Parternas yrkanden

18.
    Sökanden har yrkat att förstainstansrätten skall

-    fastställa att talan kan tas upp till sakprövning,

-    ogiltigförklara det omtvistade beslutet.

19.
    Kommissionen har yrkat att förstainstansrätten skall

-    avvisa talan,

-    i andra hand, ogilla talan,

-    besluta om rättegångskostnaderna i enlighet med gällande rätt.

Rättsfrågan

20.
    Enligt fast rättspraxis förfogar varken parterna eller rätten över tidsfristerna för att väcka talan, vilka är tvingande rätt (förstainstansrättens dom av den 15 mars 1995 i mål T-514/93, Cobrecaf m.fl. mot kommissionen, REG 1995, s. II-621, punkt 40, och av den 14 juli 1998 i mål T-119/95, Hauer mot rådet och kommissionen, REG 1998, s. II-2713, punkt 22).

21.
    Enligt artikel 113 i förstainstansrättens rättegångsregler kan förstainstansrätten när som helst och på eget initiativ pröva om talan skall avvisas till följd av att det föreligger ett rättegångshinder som inte kan avhjälpas. Ett sådant beslut skall fattas i enlighet med artikel 114.3 och 114.4 i samma rättegångsregler. Det ankommer således på förstainstansrätten att på eget initiativ pröva om tidsfristen för att väcka talan har iakttagits (förstainstansrättens dom av den 18 september 1997 i de förenade målen T-121/96 och T-151/96, Mutual Aid Administration Services mot kommissionen, REG 1997, s. II-1355, punkt 39).

22.
    Enligt artikel 114.3 i förstainstansrättens rättegångsregler skall återstoden av förfarandet vara muntligt, om inte rätten bestämmer annat. Rätten finner att handlingarna i förevarande mål innehåller tillräckliga upplysningar. Det finns därför ingen anledning att inleda det muntliga förfarandet.

23.
    Enligt artikel 230 femte stycket EG skall en talan om ogiltigförklaring väckas inom två månader från den dag då åtgärden offentliggjordes eller delgavs klaganden eller, om så inte skett, från den dag då denne fick kännedom om åtgärden alltefter omständigheterna. Denna frist skall dessutom förlängas med hänsyn till avstånd. Det framgår av artikel 102.2 i förstainstansrättens rättegångsregler och bilaga II till domstolens rättegångsregler, i de lydelser som var tillämpliga fram till den 1 februari 2001, att fristen för de parter som inte varaktigt bor i ett land eller område i Europa skall förlängas med en månad.

24.
    I förevarande mål fattade kommissionen det omtvistade beslutet den 4 juli 2000. Det är okänt när beslutet delgavs Thierry Lefèvre, men densamme fick trots allt kännedom om beslutet senast den 4 september 2000 när han undertecknade det första avtalet.

25.
    Enligt de bestämmelser som anges i punkt 23 ovan löpte tidsfristen för att väcka talan således ut senast den 4 december 2000.

26.
    Förevarande talan, som inkom den 23 september 2002, väcktes således i princip för sent.

27.
    Sökanden har emellertid i sitt yttrande av den 11 februari 2003 gjort gällande att tidsfristen började löpa först den 21 juli 2002, när kommissionen skriftligen informerade AIT om att det första avtalet hade undertecknats den 4 juli 2000. Sökanden har hävdat att avtalet slutits ”utan huvudkontorets kännedom” av ”en vanlig filial som styrs av en vanlig företagsanställd med chefsansvar”. Enligt sökanden saknar Thierry Lefèvre behörighet att företräda AIT. Tidsfristen kunde därför omöjligen börja löpa när Thierry Lefèvre delgavs det första avtalet.

28.
    Denna argumentation kan emellertid inte godtas. Det är nämligen ostridigt att CEERD var en avdelning inom AIT, att Thierry Lefèvre var dess chef fram till den 31 december 2001 och att denne var behörig att, i förhållande till tredje man, driva dess verksamhet. Enbart det förhållandet att det föreligger en tvist mellan AIT:s ledningsorgan och en av dess anställda, i det här fallet Thierry Lefèvre, i fråga om den senares maktbefogenheter och i synnerhet dess behörighet att binda AIT i förhållande till tredje man är inte tillräckligt för att befria AIT från det första avtalet. Det gäller i ännu högre grad i förevarande fall, då det framgår av handlingarna i målet att nämnda avtal har verkställts fullt ut och att AIT dragit ekonomiska fördelar av detta, eftersom stödet har inbetalats på dess eget konto.

29.
    Det är under alla omständigheter tveksamt om en ogiltigförklaring av det omtvistade beslutet över huvud taget är av intresse för AIT. Det första avtalet är nämligen, vilket nämns i föregående punkt, helt verkställt och kommissionen har betalat in det aktuella stödet på AIT:s konto. En ogiltigförklaring av det omtvistade beslutet skulle således inte ha någon praktisk betydelse för sökanden.

30.
    Det skall slutligen konstateras att AIT, om det anser sig ha lidit någon skada på grund av Thierry Lefèvres agerande, kan göra gällande sina rättigheter vid de behöriga nationella domstolarna.

Rättegångskostnader

31.
    Enligt artikel 87.2 i rättegångsreglerna skall tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna om detta har yrkats. Sökanden har tappat målet och skall därför ersätta rättegångskostnaderna i enlighet med kommissionens yrkande.

På dessa grunder fattar

FÖRSTAINSTANSRÄTTEN (femte avdelningen)

följande beslut:

1)    Talan avvisas.

2)    Sökanden skall bära sin rättegångskostnad samt ersätta kommissionens rättegångskostnad.

Luxemburg den 25 juni 2003

H. Jung

R. García-Valdecasas

Justitiesekreterare

Ordförande


1: Rättegångsspråk: franska.