Mål T‑3/12

Heinrich Kreyenberg

mot

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

”Gemenskapsvarumärke – Ogiltighetsförfarande – Gemenskapsfigurmärket MEMBER OF €e euro experts – Absolut registreringshinder – Emblem för unionen och dess verksamhetsområden – Eurosymbolen – Artikel 7.1 i i förordning (EG) nr 207/2009” 

Sammanfattning – Tribunalens dom (tredje avdelningen) av den 10 juli 2013

1.      Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Absoluta registreringshinder – Varumärken som ska vägras registrering i enlighet med Pariskonventionen – Skydd av staters och internationella organisationers emblem – Efterbildning ur heraldisk synpunkt – Villkor för skydd av internationella organisationers emblem

(Rådets förordning nr 207/2009, artikel 7.1 h)

2.      Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Absoluta registreringshinder – Varumärken som innehåller andra kännetecken, emblem eller vapen än dem som omfattas av artikel 6 b i Pariskonventionen – Villkor för skydd

(Rådets förordning nr 207/2009, artikel 7.1 h och i)

3.      Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Absoluta registreringshinder – Varumärken som innehåller andra kännetecken, emblem eller vapen än dem som omfattas av artikel 6 b i Pariskonventionen – Skyddets omfattning – Eurosymbolen

(Rådets förordning nr 207/2009, artikel 7.1 h och i)

4.      Gemenskapsvarumärke – Avstående, upphävande och ogiltighet – Registrering i strid med artikel 7.1 i i förordning nr 207/2009 – Figurmärket MEMBER OF €e euro experts

(Rådets förordning nr 207/2009, artikel 7.1 i)

1.      Artikel 7.1 h i förordning nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken – i förening med artikel 6 b i Pariskonventionen, till vilken den hänvisar – skyddar två kategorier av emblem.

Denna bestämmelse förbjuder för det första registrering av statsemblem, inte bara som varumärken utan även som beståndsdelar i varumärken, såväl när dessa emblem återges identiskt som när de endast efterbildas ur heraldisk synpunkt. För att avgöra huruvida ett varumärke innehåller en efterbildning av ett emblem ur heraldisk synpunkt ska den heraldiska beskrivningen av emblemet beaktas. Alla skillnader mellan varumärket och emblemet som en heraldiker ser uppfattas emellertid inte nödvändigtvis av genomsnittskonsumenten, som kan uppfatta varumärket som en efterbildning av emblemet i fråga trots skillnaderna i fråga om vissa heraldiska detaljer.

I artikel 7.1 h i förordning nr 207/2009 förbjuds för det andra registrering av ett varumärke som innehåller en återgivning eller en efterbildning ur heraldisk synpunkt av en internationell mellanstatlig organisations emblem när det har avgetts en förteckning över detta emblem till de stater som är parter i Pariskonventionen genom förmedling av internationella byrån vid Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten. Detta förbud är dock endast tillämpligt i det fall som avses i punkt 1 c i artikel 6 b i Pariskonventionen, det vill säga när det aktuella varumärket, betraktat som helhet, ger allmänheten uppfattningen att det finns ett samband mellan, å ena sidan, innehavaren eller användaren av varumärket och, å andra sidan, den aktuella internationella mellanstatliga organisationen eller när det vilseleder allmänheten att tro att det finns ett sådant samband.

(se punkterna 28–31)

2.      Artikel 7.1 i i förordning nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken ska anses förbjuda registrering, såsom varumärken eller beståndsdelar i varumärken, av andra emblem än dem som avses i artikel 7.1 h i förordningen, oavsett om dessa emblem återges identiskt eller om de endast efterbildas.

För det första finns det nämligen i artikel 7.1 i i förordning nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken ingen uttrycklig begränsning av tillämpningsområdet för förbudet mot registrering av varumärken som återger ett emblem identiskt. Bestämmelsen kan utifrån dess ordalydelse tolkas så, att förbudet inte bara avser identiska återgivningar, utan även varumärken som efterbildar ett emblem. Om bestämmelsen inte tolkades på detta sätt skulle den ändamålsenliga verkan med artikel 7.1 i i förordning nr 207/2009 till stor del gå förlorad. Det skulle i så fall räcka att ett emblem blev föremål för en mycket liten ändring, som kanske inte ens uppfattas av en person som inte är heraldiker, för att det skulle kunna registreras såsom varumärke eller beståndsdel i ett varumärke.

För det andra har unionslagstiftaren på intet sätt angett att det endast är varumärken som uteslutande består av ett emblem som omfattas av förbudet mot registrering i artikel 7.1 i i förordning nr 207/2009. Genom att i artikel 7.1 i använda verbet ”innehåller” har unionslagstiftaren angett att det, i de situationer som anges i bestämmelsen, är förbjudet att använda andra emblem än dem som avses i artikel 7.1 h i förordningen, inte bara som varumärke utan även som en beståndsdel i ett varumärke. Detta är även förenligt med den ändamålsenliga verkan av bestämmelsen, vilken syftar till att skydda de emblem som den omfattar på ett så fullständigt sätt som möjligt.

Detta förbud är emellertid inte absolut.

Artikel 7.1 h i förordning nr 207/2009 skyddar internationella mellanstatliga organisationers emblem som ingår i en förteckning som i vederbörlig ordning avgetts till de stater som är parter i Pariskonventionen, när det aktuella varumärket, betraktat som helhet, ger allmänheten uppfattningen att det finns ett samband mellan, å ena sidan, innehavaren eller användaren av varumärket och, å andra sidan, den aktuella internationella mellanstatliga organisationen. Om skyddet enligt artikel 7.1 i i förordning nr 207/2009 kunde göras gällande även i ett sådant fall då sistnämnda villkor inte är uppfyllt, skulle skyddet enligt denna artikel vara bättre än skyddet enligt artikel 7.1 h i förordningen för emblem som tillhör internationella mellanstatliga organisationer och som ingår i en förteckning som i vederbörlig ordning avgetts till de stater som är parter i Pariskonventionen.

Det finns emellertid inget som talar för att unionslagstiftaren har avsett att ge sådana emblem som avses i artikel 7.1 i i förordning nr 207/2009 ett mer omfattande skydd än de emblem som avses i artikel 7.1 h i förordningen. Skyddet enligt artikel 7.1 i i förordning nr 207/2009 kan därför inte vara bättre än det som gäller enligt artikel 7.1 h i förordningen.

Skyddet för de emblem som avses i artikel 7.1 i i förordning nr 207/2009 gäller således endast när det varumärke som innehåller ett sådant emblem, betraktat som helhet, kan vilseleda allmänheten att tro att det finns ett samband mellan, å ena sidan, innehavaren eller användaren av varumärket och, å andra sidan, den myndighet som det aktuella emblemet symboliserar.

(se punkterna 34–40)

3.      Artikel 7.1 i i förordning nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken skyddar andra emblem än dem som avses i artikel 7.1 h i förordningen, det vill säga andra emblem än statsemblem och internationella mellanstatliga organisationers emblem som ingår i en förteckning som i vederbörlig ordning avgetts till de stater som är parter i Pariskonventionen och skyddet gäller endast under förutsättning att emblemen är av särskilt allmänt intresse. Med hänsyn till denna bestämmelses vida formulering måste den anses skydda inte bara internationella mellanstatliga organisationers emblem som inte ingår i en förteckning som avgetts till de stater som är parter i Pariskonventionen, utan även de emblem som, trots att de inte avser all verksamhet som bedrivs av en internationell mellanstatlig organisation, ändå har ett särskilt samband med en del av denna verksamhet. Det faktum att ett emblem har ett samband med en del av den verksamhet som bedrivs av en internationell mellanstatlig organisation räcker nämligen för att konstatera att det finns ett allmänt intresse av att skydda emblemet.

Det är således inte bara emblem för Europeiska unionen som sådan som särskilt skyddas enligt artikel 7.1 i i förordning nr 207/2009, förutsatt att övriga rekvisit i denna bestämmelse är uppfyllda, utan även emblem som endast kan associeras till ett av unionens verksamhetsområden.

Vidare anges i artikel 7.2 i förordning nr 207/2009 att punkt 1 i denna artikel ska tillämpas även om registreringshindren endast finns i en del av Europeiska unionen. Det allmänna intresse som det hänvisas till i artikel 7.1 i i förordningen behöver således inte nödvändigtvis ha konstaterats föreligga i hela unionen. Det är tillräckligt att ett sådant intresse finns i en del av unionen. Mot bakgrund härav måste artikel 7.1 i i förordningen bland annat anses skydda alla emblem som, utan att beteckna unionen som helhet, har beröring med någon del av den verksamhet som unionen bedriver. Detta gäller även om verksamheten endast avser vissa medlemsstater i Europeiska unionen.

I artikel 3.4 FEU föreskrivs att ”[u]nionen ska upprätta en ekonomisk och monetär union som har euron som valuta”. Det är således uppenbart att eurosymbolen är en symbol för en del av den verksamhet som bedrivs av Europeiska unionen. Blotta förhållandet att vissa medlemsstater i Europeiska unionen inte har euron som valuta innebär således inte att denna symbol – vilken inte, utifrån handlingarna i målet, förefaller ingå i någon förteckning som i vederbörlig ordning har avgetts till de stater som är parter i Pariskonventionen – faller utanför skyddsområdet i artikel 7.1 i i förordning nr 207/2009.

(se punkterna 44–47)

4.      Se domen.

(se punkterna 107–114)