Language of document :

Överklagande ingett den 28 januari 2023 av Thomas Heidmann av det beslut som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 18 november 2022 i mål T-586/22, Heidmann mot parlamentet och rådet

(Mål C-43/23 P)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Thomas Heidmann (ombud: advokaten S. Manna)

Övriga parter i målet: Europaparlamentet och Europeiska unionens råd

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska ogiltigförklara beslut T-586/22 av den 18 november 2022 i dess helhet, med motiveringen att tribunalen har gjort flera felaktiga rättstillämpningar.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan har klaganden anfört fem grunder.

Första grunden: Det fel som begicks av tribunalen på grund av förvrängningen av de grunder som Heidmann åberopade. Tribunalen prövade målet som om Heidmann hade grundat sin talan på den fria rörligheten inom unionen, medan han i själva verket hade grundat den på rätten till hälsa och liv.

Andra grunden: Felaktig rättstillämpning avseende det rekvisit enligt vilket det krävs att den omtvistade förordningen har direkt inverkan på klagandens rättsliga ställning. Tribunalen slog fast att de omtvistade förordningarna inte hade någon inverkan på klagandens rättsliga ställning på grundval av att de endast fastställer ett tekniskt ramverk.

Även om förordning (EU) 2022/1034 fastställer ett tekniskt ramverk har detta tekniska ramverk direkt inverkan på den rättsliga ställningen för klaganden och för alla unionsmedborgare som vill dra förmån av EU:s digitala covid-19-intyg.

Tredje grunden: Felaktig rättstillämpning avseende rekvisitet om skönsmässig bedömning för dem mot vilka den omtvistade rättsakten är riktad. Tribunalen slog fast att de omtvistade förordningarna endast utgör ett tekniskt ramverk vars tillämpning omfattas av medlemsstaternas utrymme för skönsmässig bedömning vilket förhindrar att dessa förordningar kan anses vara automatiskt tillämpliga.

I det här fallet rör det sig emellertid om en förordning med allmän räckvidd som fastställer ett tekniskt ramverk för att möjliggöra att alla unionsmedborgare beviljas ett digitalt covid-19-intyg som är direkt tillämpligt i de nationella rättsordningarna. Medlemsstaterna har inget utrymme för skönsmässig bedömning. Antingen uppfyller deras nationella covid-19-intyg de villkor som anges i förordningen och medborgaren åtnjuter ett europeiskt digitalt covid-19-intyg, eller så gör de inte det och medborgaren får inte det europeiska digitala covid-19-intyget.

Fjärde grunden: Felaktig rättstillämpning vad gäller att talan är ägnad att ge den part som väckt talan en personlig fördel. Tribunalen slog fast att en ogiltigförklaring av de omtvistade förordningarna inte sannolikt kommer att ge medborgarna någon fördel eftersom förordningarna endast utgör ett tekniskt ramverk. Det går dock inte att bortse från att en ogiltigförklaring av de omtvistade förordningarna, såvitt gäller de bestämmelser däri genom vilka icke-testade personer beviljas det europeiska digitala covid-intyget, skulle göra det möjligt att skydda unionsmedborgarnas hälsa och liv.

Femte grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen genom att förlänga bestämmelsens giltighet fram till den 30 juni 2023. Tribunalen slog fast att proportionalitetsprincipen hade iakttagits ”med hänsyn till de osäkerheter som kvarstår kring pandemins framtida utveckling”. Tribunalen åberopade här emellertid försiktighetsprincipen, vilken skiljer sig från proportionalitetsprincipen som kräver en motivering, i detta fall en vetenskaplig sådan, och inte vaga gissningar.

____________