Talan väckt den 4 mars 2009 - Italien mot kommissionen
(Mål T-99/09)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Republiken Italien (ombud: P. Gentili, avvocato dello Stato)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
ogiltigförklara skrivelse nr 000841 av den 2 februari 2009 (skrivelse nr 1) av kommissionens generaldirektorat för regionalpolitik med rubriken "Kommissionens betalningar som ej överensstämmer med de belopp som begärts", som innehåller följande beslut: "Följaktligen är den dag från vilken kommissionen anser att de utgifter som hänför sig till åtgärd 1.7 POR 2000-2006 inte kan godtas den 29 juni 2007 och inte den 17 maj 2006 såsom angetts i ovannämnda meddelande av den 22 december 2008."
ogiltigförklara skrivelse nr 001059 av den 6 februari 2009 (skrivelse nr 2) av kommissionens generaldirektorat för regionalpolitik med rubriken "Avbrott i ansökan om betalning och begäran om upplysningar avseende finansiella korrigeringar i enlighet med artikel 39 i förordning nr 1260/99 OR Campania" som innehåller följande beslut: "Följaktligen är den dag från vilken kommissionen anser att de utgifter som hänför sig till åtgärd 1.7 POR 2000-2006 inte kan godtas den 29 juni 2007 och inte den 17 maj 2006 såsom angetts tidigare."
ogiltigförklara skrivelse nr 012480 av den 22 december 2008 (skrivelse nr 3) av kommissionens generaldirektorat för regionalpolitik avseende POR Campania 2000-2006 (CCI nr 1999 IT 16 1 PO 007) - Konsekvenser av fördragsbrottsförfarande 2007/2195 om hantering av avfall i Kampanien, inom ramen för vilket "kommissionen gjorde gällande att avdrag skulle göras, från och med nästa ansökan om betalning, för samtliga utgifter avseende åtgärd 1.7 för tiden efter den 29 juni 2007".
Grunder och huvudargument
Sökanden gör som stöd för sina yrkanden gällande att artikel 32.3 f och 32.2 samt artikel 39.2 och 39.3 i förordning nr 1260/99
1 har åsidosatts. Den anför särskilt följande:
a) För att en ansökan om betalning av stöd från en strukturfond inte ska kunna godtas, av det skälet att ett fördragsbrottsförfarande pågår, krävs att det särskilda föremålet för fördragsbrottsförfarandet exakt överensstämmer med föremålet för ansökan om betalning.
b) Kommissionen har i fördragsbrottsförfarandet anmärkt mot omständigheterna kring det slutliga bortskaffandet av avfall, eftersom nödvändiga anläggningar saknas (förbränningsanläggning, anläggning för deponering) för denna fas av hanteringen av avfall på ett sätt som är förenligt med direktivet. Övriga faser av hanteringen och andra sätt för att hantera avfallet än det slutliga bortskaffandet, omfattas emellertid inte av föremålet för fördragsbrottsförfarandet. Detta gäller särskilt olika sätt för att återvinna avfall, vilket kräver en annan form av insamling. Åtgärd 1.7 POR Campania 2000 och den verksamhet som hänför sig härtill, avser just fasen för återvinning av avfall och den särskilda form för insamling av avfall som härvid krävs.
c) I meddelandet av den 20 oktober 2008 som det hänvisas till i de angripna meddelandena, ställde sig kommissionen frågande med avseende på hanteringen av avfall den 28 december 2007. Denna kritik avseende hanteringen av avfall av den 28 december 2007 var emellertid aldrig föremål för fördragsbrottsförfarande 2007/2195, om inte annat så eftersom det senare grundade sig på de omständigheter som förelåg vid utgången av fristen i det motiverade yttrandet, det vill säga de omständigheter som förelåg den 1 mars 2008.
d) Kommissionens beslut att inte godta ansökningarna om betalning med avseende på åtgärd 1.7 av det skälet att "det inte föreligger tillräckliga garantier för ett korrekt genomförande av den verksamhet som även ERUF finansierar inom ramen för åtgärd 1.7" kunde inte antas med tillämpning av artikel 32.3 f andra stycket (pågående fördragsbrottsförfarande). Beslutet borde snarare ha antagits med stöd av första stycket i samma artikel (innehållande av betalningar i enlighet med artikel 39.2 i förordning nr 1260/99). Det skulle emellertid ha kunnat leda till en tvist, vilket kommissionen ville undvika.
Slutligen gör sökanden även gällande att väsentliga formföreskrifter har åsidosatts på grund av bristande motivering.
____________1 - Rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (EGT L 161, s. 1)