Talan väckt den 5 december 2007 - Centre de Promotion de l'Emploi par la Micro-Entreprise mot kommissionen

(Mål T-444/07)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Centre de Promotion de l'Emploi par la Micro-Entreprise (CPEM) (Marseille, Frankrike) (ombud: advokaten C. Bonnefoi)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

ogiltigförklara kommissionens beslut K(2007)4645 av den 4 oktober 2007 om indragande av det finansiella stöd ur Europeiska socialfonden som beviljats för finansiering av ett stöd i Frankrike (CPEM) genom beslut K(1999)2645 av den 17 augusti 1999,

tillerkänna sökanden skadestånd för offentligt angrepp på anseendet av ett organ som agerar inom ramen för ett uppdrag av allmänt intresse,

tillerkänna sökanden ett individuellt skadestånd om 1 euro för CPEM:s anställda för störd arbetsro (deras framtida arbetsstruktur är hotad och följaktligen deras arbete eftersom erläggande av 1 miljon euro innebär att CPEM och MSD tvingas att upphöra med sin verksamhet),

tillerkänna sökanden ersättning för nödvändiga advokatkostnader och kostnader för rättslig rådgivning och vilka kan styrkas.

Grunder och huvudargument

Genom förevarande talan yrkar sökanden ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2007)4645 av den 4 oktober 2007 om indragande, till följd av en rapport från OLAF, av det stöd ur Europeiska socialfonden¹ avseende finansiering i form av ett globalt stöd för ett pilotprojekt som sökanden utförde.

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grupper av grunder. Den första avser det sätt på vilket handläggningen och utredningen som ledde fram till det angripna beslutet genomfördes av OLAF och hänför sig till åsidosättande av rätten till försvar. Den andra gruppen grunder avser det angripna beslutet i sak.

För det första gör sökanden gällande att sättet som OLAF genomförde sin utredning på medförde åsidosättande av ett flertal gemenskapsrättliga principer och principen om en balanserad utredning, såsom oskuldspresumtionen och principen om rätten att få kännedom om det verkliga och exakta innehållet i anklagelsepunkterna i de klagomål som ligger till grund för förfarandet. Sökanden framhåller dessutom att OLAF har förväxlat de förfaranden som föreskrivs i förordning nr 2185/96² med dem som avser utredningar i enlighet med förordning nr 2988/95³. För det andra gör sökanden gällande att OLAF har lagt olika och ändrade upplagor av "Guide du promoteur" till grund för sina slutsatser.

I sak gör sökanden gällande att kommissionen har grundat sitt beslut på slutsatserna i OLAF:s rapport, enligt vilket begreppen "icke-vinstdrivande organ" och "ställa till förfogande" enligt fransk rätt allvarligt har feltolkats. Sökanden gör dessutom gällande att OLAF har framhållit att en "Guide de promoteur" skulle ha företräde framför innehållet i en gemenskapsrättslig förordning. Sökanden framhåller även att kommissionen kände till och till och med accepterade de omständigheter som sökanden gör gällande att OLAF har gjort sig skyldig till och omständigheterna i det angripna beslutet. Sökanden åberopar slutligen en grund enligt vilken förordning nr 1605/2002⁴, vilken ligger till grund för en del av OLAF:s resonemang och det angripna beslutet, inte kan tillämpas och inte kan åberopas.

____________

¹ - Kommissionens beslut K(1999)2645 av den 17 augusti 1999, i dess lydelse enligt kommissionens beslut nr K(2001)2144 av den 18 september 2001

² - Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, s. 2).

³ - Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, s. 1).

⁴ - Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, s. 1).