Language of document : ECLI:EU:F:2012:90

DOM AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(tredje avdelningen)

den 20 juni 2012

Mål F‑83/11

Alma Yael Cristina

mot

Europeiska kommissionen

”Personalmål – Allmänt uttagningsprov – Uttagningskommitténs beslut att neka tillträde till utvärderingstesterna – Rättsmedel – Talan väckt utan att avvakta beslut gällande det administrativa klagomålet – Upptagande till sakprövning – Särskilda behörighetskrav för uttagningsprovet – Yrkeserfarenhet som är relevant för arbetsuppgifterna”

Saken: Talan väckt med stöd av artikel 270 FEUF, som är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106a, genom vilken Alma Yael Cristina har yrkat dels ogiltigförklaring av det beslut som uttagningskommittén vid uttagningsprov EPSO/AST/111/10 fattade den 17 maj 2011 om att inte låta henne delta i utvärderingstesterna i nämnda uttagningsprov, dels att kommissionen ska förpliktas att ersätta den skada hon påstår sig ha lidit till följd av detta beslut.

Avgörande: Talan ogillas. Alma Yael Cristina ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Talan – Beslut av en uttagningskommitté – Föregående administrativt klagomål – Frivillig karaktär – Anförande av klagomål – Följder – Skyddet av rätten att väcka talan direkt vid unionsdomstolen

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

2.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningsprov på grundval av meriter och prov – Villkor för deltagande – Ingivna examensbevis eller bestyrkt yrkeserfarenhet – Uttagningskommitténs bedömning – Domstolsprövning – Gränser

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga III, artiklarna 2 andra stycket och 5)

1.      När en sökande som har uteslutits från uttagningsprovet ifrågasätter ett beslut av en uttagningskommitté, är det inte alls nödvändigt att vederbörande inger ett föregående klagomål mot det beslut som han eller hon ifrågasätter. När en sökande i ett uttagningsprov, genom ett administrativt klagomål, trots det vänder sig till tillsättningsmyndigheten, kan en sådan åtgärd, oavsett dess juridiska betydelse, inte medföra att sökanden fråntas sin rätt att väcka talan direkt vid unionsdomstolen och frågan huruvida en sådan talan kan tas upp till prövning vid unionsdomstolen kan inte underställas kravet att det administrativa förfarande som fastställs i artikel 91 i tjänsteföreskrifterna har avslutats, eftersom ett sådant krav endast är tillämpligt på talan i mål där ett administrativt klagomål är obligatoriskt.

Iakttagandet av rättssäkerhetskraven kan inte motivera att det med avseende på direkt talan vid unionsdomstolen tillämpas en sakprövningsförutsättning som inte gäller en sådan talan. I annat fall begränsas rätten för de sökande som har uteslutits från uttagningsprovet att hänskjuta ett beslut av en uttagningskommitté direkt till unionsdomstolen. Vad beträffar iakttagandet av principen om god rättskipning, är det bästa sättet att iaktta denna princip att handlägga de mål om direkt talan som väcks vid personaldomstolen, utan att beakta de osäkerhetsfaktorer som är förenade med ett klagomål som inte har ingetts vid den.

(se punkterna 37, 39, 41, 49 och 50)

Hänvisning till

Domstolen: 30 november 1978, 4/78, 19/78 och 28/78, Salerno m.fl. mot kommissionen, punkt 10

Förstainstansrätten: 20 juni 1990, T‑133/89, Burban/Parlamentet, punkt 17

2.      Uttagningskommittén vid ett uttagningsprov ska, i varje enskilt fall, företa en bedömning av huruvida varje sökandes yrkeserfarenhet motsvarar de krav som uppställts i meddelandet om uttagningsprov. Uttagningskommittén har, inom ramen för tjänsteföreskrifternas bestämmelser om förfarandet vid uttagningsprov, ett utrymme för skönsmässig bedömning vad gäller såväl arten och omfattningen av sökandenas tidigare yrkeserfarenhet som dess mer eller mindre nära samband med de krav som ställs i den tjänst som ska tillsättas. I sin kontroll av lagenligheten skall gemenskapsdomstolen begränsa sig till att kontrollera att utövandet av denna befogenhet inte har skett på ett sätt som är uppenbart felaktigt.

När uttagningskommittén kontrollerar om behörighetskraven är uppfyllda, kan den endast beakta de upplysningar som sökandena har lämnat i samband med sin ansökan och de styrkande handlingar som det ankommer på sökandena att inge till stöd för denna ansökan och kan inte anmoda sökandena att inge ytterligare handlingar eller själv göra efterforskningar för att kontrollera huruvida den berörda personen uppfyller samtliga krav enligt meddelandet om uttagningsprov. Det framgår av bestämmelserna i artikel 2 andra stycket i bilaga III till tjänsteföreskrifterna att de endast ger uttagningskommittén en möjlighet att anmoda sökandena att inge kompletterande upplysningar, när kommittén är tveksam till en ingiven handlings betydelse. Det kan i det avseendet inte komma i fråga att omvandla det som lagstiftaren har utformat som endast en möjlighet för uttagningskommittén till en skyldighet.

(se punkterna 66–68, 80 och 81)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 21 november 2000, T‑214/99, Carrasco Benítez mot kommissionen, punkterna77 och 78; 25 mars 2004, T‑145/02, Petrich mot kommissionen, punkt 37

Personaldomstolen: 25 november 2008, F‑53/07, Iordanova mot kommissionen, punkt 34 och där angiven rättspraxis; 1 juli 2010, F‑40/09, Časta mot kommissionen, punkt 67 och där angiven rättspraxis