Talan väckt den 20 januari 2012 - Athens Resort Casino mot kommissionen
(Mål T-36/12)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Athens Resort Casino AE Symmetochon (Marrousi, Grekland) (ombud: advokaterna N. Niejahr, Q. Azau, F. Spyropoulos, I. Dryllerakis och K. Spyropoulos, lawyers, samt F. Carlin, Barrister)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
ogiltigförklara kommissionens beslut 2011/716 av den 24 maj 2011 om det statliga stöd som Republiken Grekland har genomfört till förmån för vissa grekiska kasinon C 16/10 (f.d. NN 22/10, f.d. CP 318/09) (EUT L 285, s. 25) (nedan kallat det angripna beslutet), eller, i andra hand,
ogiltigförklara det angripna beslutet såvitt det är tillämpligt på sökanden, eller, i tredje hand,
ogiltigförklara det angripna beslutet såvitt det förpliktar sökanden att återbetala vissa belopp, och
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.
Första grunden:
Svaranden har åsidosatt artikel 107.1 FEUF genom att fastställa att det angripna beslutet utgjorde statligt stöd,
(a) eftersom sökanden åtnjöt en ekonomisk förmån i form av "skattediskriminering" motsvarande 7,20 euro (EUR) per biljett,
(b) eftersom den berörda åtgärden innebar försakade statliga medel,
(c) eftersom åtgärden var selektiv till förmån för sökanden, och
(d) eftersom åtgärden ledde till snedvridning av konkurrensen och påverkade handeln mellan medlemsstaterna.
Andra grunden:
Svaranden har åsidosatt artikel 296 FEUF genom att inte lämna en tillräcklig motivering så att sökanden kan förstå, och tribunalen pröva, de resonemang som låg till grund för kommissionens slutsats att sökanden åtnjöt en selektiv fördel, att en sådan fördel alltid innebär försakade statliga inkomster och kan snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna.
Tredje grunden:
Om domstolen finner att sökanden har beviljats olagligt statligt stöd ska den ogiltigförklara det angripna beslutet i den del sökanden däri förpliktas att återbetala vissa belopp, eftersom en sådan återbetalning skulle strida mot
(a) artikel 14.1 första meningen i förordning nr 659/1999(), enligt vilken återkravet ska avse det stöd som mottagaren har uppburit, då svaranden inte i det angripna beslutet lyckades göra en korrekt kvantifiering av det statliga stöd som sökanden kan ha tagit emot;
(b) artikel 14.1 andra meningen i förordning nr 659/1999, eftersom återkrav i detta fall strider mot allmänna principer i EU-rätten, nämligen principen om skydd för berättigade förväntningar, rättssäkerhetsprincipen och proportionalitetsprincipen.
____________1 - ) Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, s. 1).