Preliminär utgåva
DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen)
den 21 december 2016 (*)
”Begäran om förhandsavgörande – Socialpolitik – Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – Direktiv 2000/78/EG – Likabehandling i arbetslivet – Artikel 2.1 och 2.2 – Diskriminering på grund av ålder – Kollektivavtal – Förlängning av tidsperioden för uppflyttning från den första löneklassen till den andra – Indirekt särbehandling på grund av ålder”
I mål C‑539/15,
angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Oberster Gerichtshof (Högsta domstolen, Österrike) genom beslut av den 24 september 2015, som inkom till domstolen den 15 oktober 2015, i målet
Daniel Bowman
mot
Pensionsversicherungsanstalt,
meddelar
DOMSTOLEN (sjätte avdelningen)
sammansatt av avdelningsordföranden E. Regan samt domarna A. Arabadjiev (referent) och S. Rodin,
generaladvokat: Y. Bot,
justitiesekreterare: A. Calot Escobar,
efter det skriftliga förfarandet,
med beaktande av de yttranden som avgetts av:
– Daniel Bowman, genom P. Ringhofer, Rechtsanwalt,
– Pensionsversicherungsanstalt, genom J. Milchram, A. Ehm och T. Mödlagl, Rechtsanwälte,
– Europeiska kommissionen, genom B.-R. Killmann och D. Martin, båda i egenskap av ombud,
med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,
följande
Dom
1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artiklarna 21 och 28 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) samt artiklarna 2.1, 2.2 och 6.1 i rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, 2000, s. 16, och rättelse i EGT L 2, 2001, s. 42).
2 Begäran har framställts i ett mål mellan Daniel Bowman och Pensionsversicherungsanstalt (pensionsförsäkringsinstitutionen) (nedan kallad myndigheten) om ett beslut från myndigheten som grundades på en föreskrift i ett kollektivavtal enligt vilken tiden för uppflyttning från första till andra löneklassen är längre än tiden för uppflyttning till påföljande löneklasser.
Tillämpliga bestämmelser
Direktiv 2000/78
3 I artikel 1 i direktiv 2000/78 anges att ”[s]yftet med detta direktiv är att fastställa en allmän ram för bekämpning av diskriminering i arbetslivet på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, för att principen om likabehandling skall kunna genomföras i medlemsstaterna”.
4 I artikel 2 i direktivet föreskrivs följande:
”1. I detta direktiv avses med principen om likabehandling att det inte får förekomma någon direkt eller indirekt diskriminering på någon av de grunder som anges i artikel 1.
2. Enligt punkt 1 skall
a) direkt diskriminering anses förekomma när en person på någon av de grunder som anges i artikel 1 behandlas mindre förmånligt än en annan person behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation,
b) indirekt diskriminering anses förekomma när en skenbart neutral bestämmelse eller ett skenbart neutralt kriterium eller förfaringssätt särskilt missgynnar personer med en viss religion eller övertygelse, ett visst funktionshinder, en viss ålder, eller en viss sexuell läggning jämfört med andra personer, om inte
i) bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet objektivt motiveras av ett berättigat mål och om medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga, …
…”
5 Artikel 6 i nämnda direktiv har rubriken ”Befogad särbehandling på grund av ålder”. Följande föreskrivs i punkt 1 i den artikeln:
”Utan hinder av artikel 2.2 får medlemsstaterna föreskriva att särbehandling på grund av ålder inte skall utgöra diskriminering om särbehandlingen på ett objektivt och rimligt sätt inom ramen för nationell rätt kan motiveras av ett berättigat mål som rör särskilt sysselsättningspolitik, arbetsmarknad och yrkesutbildning, och sätten för att genomföra detta syfte är lämpliga och nödvändiga.
I sådan särbehandling kan i synnerhet följande inbegripas:
a) Införande av särskilda villkor för tillträde till anställning och till yrkesutbildning, anställnings- och arbetsvillkor, inbegripet villkor för avskedande och löner, för ungdomar och äldre arbetstagare samt underhållsskyldiga personer i syfte att främja deras anställbarhet eller att skydda dem.
b) Fastställande av minimivillkor avseende ålder, yrkeserfarenhet eller anställningstid för tillträde till anställningen eller för vissa förmåner förknippade med anställningen.
…”
Österrikisk rätt
6 Före den åttionde ändringen föreskrev detta kollektivavtal, Dienstordnung A für die Angestellten bei den Sozialversicherungsträgern Österreichs (tjänsteordning A för de anställda hos socialförsäkringsorganen i Österrike) (nedan kallat DO.A), följande:
”13 § Utbildnings- och tjänstgöringsperioder som kan tillgodoräknas för löneplacering
1. För löneplaceringen (40 §) ska följande utbildnings- och tjänstgöringsperioder som den berörde har fullgjort efter 18 års ålder tillgodoräknas:
…
40 § Löneplacering, uppflyttning
1. Anställda … placeras i löneklass 1 i sin kategori (lönegrad) i enlighet med bestämmelserna i 37–39 §§. Vid beaktande av utbildnings- och tjänstgöringsperioder i enlighet med 13 §, ska punkt 3 tillämpas analogt på placeringen.
2. … De perioder som den berörde fullgör i löneklasserna a–c innan han eller hon fyller 18 år utgör inte utbildnings- och tjänstgöringsperioder som kan tillgodoräknas för löneplaceringen. …
3. … Anställda … flyttas upp i nästa löneklass i sin kategori (lönegrad) vartannat tjänsteår (så kallad tidsrelaterad uppflyttning).
…”
7 Efter den åttionde ändringen av DO.A, vilken även inför en övergångsbestämmelse för arbetstagare som rekryterats före den 1 januari 2011, har dessa bestämmelser numera följande lydelse:
”13 § Utbildnings- och tjänstgöringsperioder som kan tillgodoräknas för löneplacering
1. För löneplaceringen (40 §) ska tillgodoräknas följande utbildnings- och tjänstgöringsperioder som har fullgjorts efter den 30 juni det år då nio skolår fullgjorts eller skulle ha fullgjorts efter det att den berörde börjat i grundskolan:
…
2a. med upp till tre år sammanlagt
…
b) tid med studier vid en skola … efter det att den allmänna skolplikten fullgjorts, i den minsta omfattning som gäller för dessa studier enligt skollagstiftningen, dock högst tre år;
…
40 § Löneplacering, uppflyttning
1. Anställda placeras i löneklass 1 i sin kategori (lönegrad) …. Vid beaktande av utbildnings- och tjänstgöringsperioder i enlighet med 13 §, ska punkt 3 tillämpas analogt på placeringen.
…
3. Den anställde är placerad i löneklass 1 i fem år. Från påföljande löneklass flyttas den anställde upp i nästa klass i sin kategori (lönegrad) vartannat tjänsteår (tidsrelaterad uppflyttning).
…”
Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågan
8 Daniel Bowman, som är född den 28 juli 1961, har sedan den 1 april 1988 varit anställd vid myndigheten i enlighet med ett privaträttsligt anställningsavtal. Avtalet regleras av DO.A, som är ett kollektivavtal. Hans lön baseras på den löneplacering som gjordes när han rekryterades, utan beaktande av hans avslutade studieperioder. Daniel Bowman har sedan han rekryterades flyttats upp i löneklass vartannat år, i enlighet med bestämmelserna i DO.A, och har erhållit en löneökning motsvarande uppflyttningen.
9 Före den åttionde ändringen föreskrevs i 40 § punkt 2 DO.A, vad gäller personer som inte hade fyllt 18 år när de anställdes av en myndighet, att de som var under 16, 17 och 18 år skulle placeras i löneklasserna a, b respektive c i den lönekategori som var tillämplig i enlighet med 37 § DO.A. Det var först efter det att dessa anställda fyllde 18 år som de flyttades upp i den första löneklassen – i vilken löneklass samtliga personer som anställdes av en myndighet efter det att de fyllt 18 år skulle placeras – dock utan att de kunde tillgodoräkna sig tidigare perioder som kunde likställas med studie- och tjänstgöringsperioder. Således kunde inga tidigare studieperioder tillgodoräknas. Vidare var lönen i löneklasserna a, b och c klart lägre än den i första löneklassen. En och samma tjänst gav således olika löner beroende på i vilken ålder tjänsten utövades.
10 Genom den åttionde ändringen av DO.A upphävdes 40 § punkt 2 i detta utan att ersättas. Därmed avskaffades även löneklasserna a, b och c. Löneplaceringen av varje anställd som före rekryteringen saknade perioder som ska beaktas vid beräkningen av tjänstgöringstiden, görs efter ändringen oberoende av den anställdes ålder när vederbörande träder i tjänst. Han eller hon placeras omedelbart i den första löneklassen. Lönen i den första löneklassen i aktuell löneskala förblev oförändrad med den nya regleringen, varför alla anställda under 18 år erhöll en väsentlig löneökning, som beroende på lönegrad uppgick till mellan 100 och 200 euro per månad.
11 Sedan den åttionde ändringen av DO.A kan den anställde flyttas upp till den andra löneklassen först efter fem år. Därefter flyttas den anställde upp i nästa löneklass vartannat tjänsteår. Uppflyttningen som sker vartannat år upphör efter löneklass 18, varefter nästa uppflyttning sker efter fyra år. Efter detta så kallade tjänstetidstillägg föreskrivs ingen ytterligare uppflyttning.
12 Innan Daniel Bowman började sin anställning på myndigheten hade han fullgjort utbildningsperioder om 2 år och 10 månader vid ett österrikiskt statligt gymnasium från den 1 september 1976 till och med den 30 juni 1979. Efter det att den åttionde ändringen av DO.A gjorde det möjligt att beakta studieperioder gav Daniel Bowman den 17 maj 2012 in en begäran om att perioderna som föregick hans anställning hos myndigheten skulle räknas om för att fastställa ett datum för hans uppflyttning i enlighet med 13 § DO.A, i dess lydelse enligt den åttionde ändringen av kollektivavtalet. Daniel Bowman begärde således att myndigheten skulle betala ut 3 655,20 euro brutto, jämte ränta och avgifter, en utbetalning av lön som framöver skulle motsvara löneskalan F, lönegrad I, löneklass 17, och att myndigheten skulle fastställa att han skulle flyttas upp i löneklass den 1 oktober 2012.
13 Den 27 maj 2012 beslutade myndigheten att även om – i enlighet med DO.A, i dess lydelse enligt den åttionde ändringen av detsamma – Daniel Bowmans tjänstetid kunde kompletteras med högst tre år, skulle han ändå inte flyttas upp i löneklass och datumet för hans uppflyttning skulle inte heller förändras. Detta eftersom uppflyttningen till den andra löneklassen sedan ändringen inte kan ske förrän efter fem år i stället för efter två år, vilket var fallet dessförinnan.
14 Arbeits- und Sozialgericht Wien (Domstolen för arbets- och socialrättsliga frågor i Wien, Österrike) biföll Daniel Bowmans överklagande av myndighetens beslut. Den bedömde att den omständigheten att tiden för uppflyttning från den första löneklassen till den andra förlängdes utgjorde en indirekt diskriminering på grund av ålder.
15 Oberlandesgericht Wien (Regionala överdomstolen i Wien, Österrike) biföll det överklagande av avgörandet från Arbeits- und Sozialgericht Wien (Domstolen för arbets- och socialrättsliga frågor i Wien) som myndigheten gett in. Överdomstolen fann bland annat att möjligheten att beakta studieperioder infördes genom den åttionde ändringen av DO.A, samtidigt som förlängningen av tiden för uppflyttning från den första löneklassen till den andra i lönetabellen infördes. Överdomstolen bedömde att Daniel Bowman behandlades på samma sätt som andra anställda såväl före som efter ändringen, varför han inte hade diskriminerats på grund av ålder.
16 Daniel Bowman överklagade domen till den hänskjutande domstolen, Oberster Gerichtshof (Högsta domstolen, Österrike). Denna är osäker på huruvida förlängningen av tiden för uppflyttningen från den första löneklassen till den andra i den lönetabell som infördes genom DO.A utgör en indirekt diskriminering på grund av ålder. Den har bland annat påpekat att den åttionde ändringen av DO.A inte avser att avskaffa en tidigare särbehandling, utan att göra det möjligt att genom en tillgodoräkning av tidigare studie- och tjänstgöringsperioder erkänna all verksam tid som relevant för löneutvecklingen. Även om den omständigheten att uppflyttningen från den första löneklassen till den andra tar längre tid skulle utgöra en särbehandling som indirekt grundar sig på ålder, kan den likväl vara befogad.
17 Mot denna bakgrund beslutade Oberster Gerichtshof (Högsta domstolen) att vilandeförklara målet och ställa följande fråga till domstolen:
”Ska artikel 21 i stadgan jämförd med artiklarna 2.1, 2.2 och 6.1 i direktiv 2000/78 – också med beaktande av artikel 28 i stadgan – tolkas så,
a) att en regel i ett kollektivavtal enligt vilken en längre tidsperiod ska krävas för löneklassuppflyttning i början av karriären, och som därmed gör det svårare att nå nästa löneklass, utgör indirekt diskriminering på grund av ålder,
och, om så är fallet,
b) att en sådan regel är lämplig och nödvändig, med beaktande av den begränsade yrkeserfarenheten i början av karriären?”
Prövning av tolkningsfrågan
18 Den hänskjutande domstolen har ställt sin fråga för att få klarhet i huruvida artikel 21 i stadgan samt artiklarna 2.1, 2.2 och 6.1 i direktiv 2000/78 ska tolkas så, att de utgör hinder mot ett nationellt kollektivavtal, som det i det nationella målet, enligt vilket en anställd vars studieperioder har beaktats vid placeringen i löneklass omfattas av en tidsperiod för uppflyttning från den första löneklassen till den andra som är längre än den tidsperiod som gäller mellan påföljande löneklasser.
19 Det ska inledningsvis erinras om att medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter är skyldiga att iaktta direktiv 2000/78 när de vidtar åtgärder som omfattas av tillämpningsområdet för samma direktiv, vilket, i frågor som rör arbetslivet, utgör ett konkret uttryck för principen om icke-diskriminering på grund av ålder, som numera återfinns i artikel 21 i stadgan (se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 september 2011, Prigge m.fl., C‑447/09, EU:C:2011:573, punkt 48, och dom av den 11 november 2014, Schmitzer, C‑530/13, EU:C:2014:2359, punkt 23).
20 Det ska således först prövas huruvida ett sådant kollektivavtal som det i det nationella målet utgör en särbehandling på grund av ålder i den mening som avses i artikel 2 i direktiv 2000/78. Enligt den bestämmelsen avses med principen om likabehandling att det inte får förekomma någon direkt eller indirekt diskriminering på någon av de grunder som anges i artikel 1 i direktivet. I artikel 2.2 a i direktivet anges, med avseende på tillämpningen av artikel 2.1 i direktivet, att direkt diskriminering ska anses förekomma när en person på någon av de grunder som anges i artikel 1 i direktivet behandlas mindre förmånligt än en annan person som befinner sig i en jämförbar situation. Det framgår vidare av artikel 2.2 b i direktiv 2000/78 att indirekt åldersdiskriminering anses förekomma när en skenbart neutral bestämmelse eller ett skenbart neutralt kriterium eller förfaringssätt särskilt missgynnar personer med en viss ålder, om inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet objektivt motiveras av ett berättigat mål och medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga.
21 Vad gäller studieperioder, som det nationella målet avser, framgår det av begäran om förhandsavgörande att de, till skillnad från vad som gällde före den åttionde ändringen av DO.A, numera kan beaktas i den mån de avser tiden efter det att den allmänna skolplikten fullgjorts, i den minsta omfattning som gäller för dessa studier enligt skollagstiftningen, dock högst tre år.
22 Även om tiden för uppflyttning från den första löneklassen till den andra förlängdes med tre år efter den åttionde ändringen av DO.A, sker uppflyttningen i lönekategori fortfarande utifrån antalet år i tjänsten.
23 Ett sådant kollektivavtal som det i det nationella målet, varigenom de anställda vars studieperioder har beaktats vid placeringen i löneklass omfattas av en tidsperiod för uppflyttning från den första löneklassen som är längre än den som tillämpas på högre löneklasser, medför inte – i likhet med vad den hänskjutande domstolen har angett – en särbehandling som direkt grundar sig på ålder vad beträffar dessa anställda.
24 Vad gäller frågan om ett sådant kollektivavtal skapar en indirekt diskriminering på grund av ålder – såsom den hänskjutande domstolen antyder – ska det prövas om kollektivavtalet, trots att det formulerats på ett neutralt sätt, i praktiken missgynnar ett mycket större antal personer som är i en viss ålder eller ingår i en viss ålderskategori.
25 Den åttionde ändringen av DO.A innebär att en uppflyttning till den andra löneklassen kan ske först efter det att den anställde fullgjort utbildnings- och tjänstgöringsperioder på sammanlagt fem år, medan uppflyttningar från den andra löneklassen sker efter två sådana år.
26 Den hänskjutande domstolen har utgått från att införandet av en tidsperiod för uppflyttning från den första löneklassen till den andra som är längre än tidsperioden för uppflyttning till högre löneklasser i huvudsak berör arbetstagare som myndigheten nyligen rekryterat och som inte kan tillgodoräkna sig tidigare erfarenhet för placeringen i löneklass. Enligt samma domstol är det främst yngre personer som ingår i den grupp arbetstagare vars löner är lägre, varför det inte kan uteslutas att regleringen i den åttionde ändringen av DO.A missgynnar yngre anställda vad beträffar lön.
27 Här ska emellertid anges att denna omständighet inte räcker för att en särbehandling som indirekt grundar sig på ålder ska vara för handen.
28 Det framgår nämligen av handlingar som inkommit till domstolen att den åttionde ändringen av DO.A föreskriver att placeringen av myndighetsanställda i löneklasser är avhängig – såsom framgår av punkt 21 ovan – bland annat av fullgjorda studieperioder. Studieperioderna får beaktas vid denna placering oberoende av den anställdes ålder vid tiden för rekrytering. En sådan reglering bygger således på ett kriterium som varken är oupplösligt eller indirekt knutet till den anställdes ålder (se, analogt, dom av den 7 juni 2012, Tyrolean Airways Tiroler Luftfahrt Gesellschaft, C‑132/11, EU:C:2012:329, punkt 29).
29 Vidare ska det anges att Daniel Bowmans situation, som ju är den som har föranlett den hänskjutande domstolens fråga, inte motsvarar situationen för en arbetstagare som är i början på sin karriär och som inte kan göra gällande några relevanta utbildnings- och tjänstgöringsperioder, eftersom han, såsom framgår av handlingar som inkommit till domstolen, kan styrka en studieperiod och nästan 30 års anställning vid myndigheten.
30 Även om en ung nyrekryterad arbetstagare med ringa erfarenhet, som begär att hans eller hennes studieperioder beaktas vid placeringen i löneklass, konkret omfattas av förlängningen av tidsperioden för uppflyttning från den första löneklassen, är det inte desto mindre så, att även en äldre arbetstagare med många år i myndighetens tjänst som inger en identisk begäran kommer att på samma grund fiktivt eller retroaktivt omfattas av samma förlängning. Detta vittnar Daniel Bowmans situation om.
31 Såsom framgår av myndighetens svar på en skriftlig fråga från domstolen, tillämpas nämligen det kollektivavtal som är aktuellt i det nationella målet – vad avser tillgodoräkning av studieperioder och förlängningen av tidsperioden för uppflyttning från den första löneklassen – på samma sätt på alla arbetstagare som begär en sådan tillgodoräkning, och retroaktivt på arbetstagare som redan kommit upp i högre löneklasser.
32 Härav följer att ett sådant kollektivavtal som det i det nationella målet – varigenom de anställda vars studieperioder har beaktats vid placeringen i löneklass måste fullgöra en längre tidsperiod för uppflyttning från den första löneklassen än den som gäller för högre löneklasser – inte medför en särbehandling som indirekt grundar sig på ålder vad beträffar dessa anställda.
33 Mot denna bakgrund ska tolkningsfrågan besvaras enligt följande. Artikel 2.1 och 2.2 i direktiv 2000/78 ska tolkas så, att dessa bestämmelser inte utgör hinder mot ett nationellt kollektivavtal, som det i det nationella målet, enligt vilket en anställd vars studieperioder har beaktats vid placeringen i löneklass måste fullgöra en längre tidsperiod för uppflyttning från den första löneklassen till den andra, eftersom denna tidsperiod gäller för samtliga anställda vars studieperioder har beaktats, och retroaktivt för anställda som redan kommit upp i högre löneklasser.
Rättegångskostnader
34 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.
Mot denna bakgrund beslutar domstolen (sjätte avdelningen) följande:
Artikel 2.1 och 2.2 i rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet ska tolkas så, att den inte utgör hinder mot ett nationellt kollektivavtal, som det i det nationella målet, enligt vilket en anställd vars studieperioder har beaktats vid placeringen i löneklass måste fullgöra en längre tidsperiod för uppflyttning från den första löneklassen till den andra, eftersom denna tidsperiod gäller för samtliga anställda vars studieperioder har beaktats, och retroaktivt för anställda som redan kommit upp i högre löneklasser.
Underskrifter