FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (fjärde avdelningen)
den 21 april 2004 (1)

”Gemenskapsvarumärke – Figurmärke med det verbala inslaget ECA – Absolut registreringshinder – Emblem för en internationell mellanstatlig organisation – Artikel 7.1 h i förordning (EG) nr 40/94 – Artikel 6ter i Pariskonventionen”

I mål T-127/02,

Concept – Anlagen u. Geräte nach ”GMP” für Produktion u. Labor GmbH, Heidelberg (Tyskland), företrätt av advokaten G. Hodapp,

sökande,

mot

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) företrädd av G. Schneider, i egenskap av ombud,

svarande,

angående en talan om ogiltigförklaring av det beslut som fattats av andra överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån den 18 februari 2002 (ärende R 466/2000-2) avseende en ansökan om registrering av ett figurmärke med det verbala inslaget ECA som gemenskapsvarumärke,

meddelar

FÖRSTAINSTANSRÄTTEN (fjärde avdelningen)

sammansatt av ordföranden H. Legal samt domarna V. Tiili och M. Vilaras,

justitiesekreterare: byrådirektören J. Plingers,

med hänsyn till det skriftliga förfarandet och efter förhandlingen den 26 november 2003,

följande

Dom

Tillämpliga bestämmelser

1

I artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3), i dess ändrade lydelse, föreskrivs följande:

”1. Följande får inte registreras:

…

h)      Varumärken som inte har godkänts av behöriga myndigheter och som skall vägras registrering i enlighet med artikel 6b[*] i Pariskonventionen. [*I överensstämmelse med konventionens lydelse enligt SÖ benämns denna artikel nedan 6ter. Övers. anm.]

… ”

2

Artikel 6ter i Pariskonventionen för skydd av den internationella äganderätten av den 20 mars 1883 med ändringar och tillägg (nedan kallad Pariskonventionen) innehåller följande bestämmelser:

”1. a) Unionsländerna [det vill säga de länder som konventionen är tillämplig på] överenskommer att, när vederbörligt tillstånd icke lämnats, vägra eller förklara ogiltig registrering samt medelst lämpliga åtgärder ingripa mot användande såsom fabriks- eller handelsmärken eller delar därav av unionsländernas vapen, flaggor och andra statsemblem, av dessa länder antagna officiella kontroll- och garantimärken och stämplar ävensom allt, som ur heraldisk synpunkt utgör efterbildning därav.

b) Bestämmelserna under a) ovan skall också vara tillämpliga på vapen, flaggor och andra emblem[, förkortningar och benämningar] tillhörande internationella mellanstatliga organisationer, av vilka en eller flera unionsstater är medlemmar, samt på förkortningar eller benämningar på sådana organisationer, dock med undantag för vapen, flaggor, andra emblem, förkortningar och benämningar som redan är föremål för gällande internationella överenskommelser syftande till att garantera deras skydd.

c) Unionsland skall icke vara skyldigt att tillämpa bestämmelserna under b) ovan till nackdel för innehavare av rättigheter som i ifrågavarande land förvärvats i god tro innan denna konvention trädde i kraft. Unionsländerna skall icke vara skyldiga att tillämpa nämnda bestämmelser när den under a) avsedda användningen eller registreringen icke är sådan att den hos allmänheten framkallar uppfattningen om ett samband mellan organisationen i fråga och vapnen, flaggorna, emblemen, förkortningarna eller benämningarna, eller om denna användning eller registrering sannolikt icke är sådan att den vilseleder allmänheten rörande förefintligheten av ett samband mellan brukaren och organisationen.

…

3) …

b) Bestämmelserna under punkt 1. b) av denna artikel är tillämpliga på internationella mellanstatliga organisationers vapen, flaggor, andra emblem, förkortningar och benämningar endast i den mån organisationerna genom förmedling av internationella byrån till unionsländerna avgett en förteckning över dem.

… ”

Bakgrund till tvisten

3

Den 16 mars 1999 ingav sökanden, med stöd av rådets förordning nr 40/94 en ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke till Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (nedan kallad harmoniseringsbyrån).

4

Registreringsansökan avsåg det varumärke som återges nedan:

5

De varor och tjänster för vilka registrering har begärts ingår i klasserna 9, 41 och 42 i den mening som avses i Niceöverenskommelsen om internationell klassificering av varor och tjänster vid varumärkesregistrering, av den 15 juni 1957, med ändringar och tillägg, och svarar mot följande beskrivning:

–

klass 9: ”Maskinvara, programvara, … databärare”,

–

klass 41: ”Arrangerande och hållande av kollokvier, seminarier, symposier, kongresser och konferenser; undervisning, utbildning; konsultation avseende utbildning och fortbildning”,

–

klass 42: ”Utarbetande, uppdatering och underhåll av datorprogram; design av datorprogram; konsultationer inom området datorer; uthyrning av datormaskinvara och -programvara; uthyrning av åtkomsttid till databaser”.

6

Granskaren meddelade sökanden genom skrivelse av den 13 september 1999 att varumärket enligt artikel 7.1 h i förordning nr 40/94 inte kunde registreras eftersom det innehöll en imitation av symbolen för Europarådet (vilken återges nedan). Granskaren ansåg att den cirkel av stjärnor som denna kända symbol karaktäriseras av hade använts i det sökta varumärket och att det gav intrycket att varumärket avsåg en underorganisation till Europarådet eller ett särskilt program som Europarådet har låtit upprätta eller deltar i. Enligt granskaren förstärks detta intryck av bokstavskombinationen EC, som är en förkortning för ”European Community” och som finns med i förkortningen ECA. Granskaren framhöll vidare att det skyddade emblemet ofta förekommer enbart i svartvitt på papperskopior.

7

Sökanden inkom genom skrivelse av den 12 november 1999 med yttrande avseende granskarens invändningar.

8

Genom beslut av den 8 mars 2000 avslog granskaren registreringsansökan med stöd av artikel 7.1 h i förordning nr 40/94.

9

Den 5 maj 2000 överklagade sökanden granskarens beslut till harmoniseringsbyrån med stöd av artikel 59 i förordning nr 40/94.

10

Andra överklagandenämnden ogillade överklagandet genom beslut av den 18 februari 2002 (nedan kallat det ifrågasatta beslutet). I huvudsak ansåg överklagandenämnden att det förelåg en stor likhet mellan cirkeln av stjärnor på det ifrågavarande varumärket och på det emblem som används av Europarådet och Europeiska gemenskapen eller Europeiska unionen (nedan kallat det europeiska emblemet), och mellan den verksamhet som bedrivs av dessa institutioner och de varor och tjänster som omfattas av registreringsansökan, och att kombinationen av cirkeln av stjärnor och bokstavssviten E, C, A får konsumenterna att göra vissa associeringar.

Förfarandet och parternas yrkanden

11

Sökanden har, genom ansökan som inkom till förstainstansrättens kansli den 18 april 2002, väckt förevarande talan.

12

Harmoniseringsbyrån inlämnade sin svarsinlaga den 5 augusti 2002.

13

Som en åtgärd för processledning anmodades harmoniseringsbyrån att inkomma med en handling. Harmoniseringsbyrån efterkom denna begäran.

14

Parterna utvecklade sin talan och svarade på förstainstansrättens frågor vid förhandlingen den 26 november 2003.

15

Sökanden har yrkat att förstainstansrätten skall

–

ogiltigförklara det ifrågasatta beslutet,

–

förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna.

16

Harmoniseringsbyrån har yrkat att förstainstansrätten skall

–

ogilla talan,

–

förplikta sökanden att ersätta rättegångskostnaderna.

Rättslig bedömning

Huruvida vissa argument kan tas upp till sakprövning

17

Vad beträffar de argument som sökanden hänvisar till i punkt 39 i sin ansökan och som sökanden har anfört under förfarandet vid harmoniseringsbyrån, erinrar förstainstansrätten inledningsvis om att ansökan enligt artikel 44.1 i förstainstansrättens rättegångsregler skall innehålla en kortfattad framställning av de grunder som åberopas. Dessa uppgifter skall vara tillräckligt klara och precisa för att svaranden skall kunna förbereda sitt försvar och förstainstansrätten skall kunna pröva talan, i förekommande fall utan att ha tillgång till andra uppgifter (förstainstansrättens dom av den 5 juli 2000 i mål T-111/99, Samper mot parlamentet, REGP 2000, s. I-A-135 och s. II-611, punkt 27, och av den 18 oktober 2001 i mål T-333/99, X mot ECB, REG 2001, s. II-3021, punkt 114).

18

Förstainstansrätten erinrar om att även om innehållet i en ansökan kan understödjas och kompletteras i specifika avseenden, genom hänvisning till utdrag ur bifogade handlingar, kan en generell hänvisning till andra skrifter, även om dessa är bifogade ansökan, inte kompensera frånvaron av väsentliga delar av den rättsliga argumenteringen, som enligt ovannämnda bestämmelse skall återfinnas i själva ansökan (domen i det ovan i punkt 17 nämnda målet X mot ECB, punkt 115, och förstainstansrättens beslut av den 21 maj 1999 i mål T-154/98, Asia Motor France m.fl. mot kommissionen, REG 1999, s. II-1703, punkt 49).

19

I förevarande fall har sökanden endast angett följande i sin ansökan (punkt 39):

”För att undvika att upprepa oss i onödan hänvisar vi, som en komplettering till de argument som har utvecklats ovan, till samtliga argument som vi utvecklade skriftligen under förfarandet vid harmoniseringsbyrån. Dessa argument ingår uttryckligen och i sin helhet i förevarande framställning.”

20

Således anger sökandebolaget varken i vilka specifika avseenden det vill komplettera sin ansökan genom denna hänvisning, eller i vilka bilagor som dessa eventuella argument återfinns.

21

Under dessa omständigheter är förstainstansrätten inte skyldig att i bilagorna söka rätt på de argument som sökanden möjligtvis hänvisar till och att undersöka dem, eftersom sådana argument inte kan tas upp till sakprövning.

Den enda grunden: Åsidosättande av artikel 7.1 h i förordning nr 40/94

22

Sökanden har i huvudsak gjort gällande att artikel 7.1 h i förordning nr 40/94 har åsidosatts genom det ifrågasatta beslutet, eftersom registrering har vägrats ett märke som inte omfattas av förbudet i denna bestämmelse. Sökandens argument kan delas upp i två delar. Den första delen avser ett åsidosättande av artikel 6ter 1 a och 6ter 1 b i Pariskonventionen, och den andra delen avser ett åsidosättande av artikel 6ter 1 c) i samma konvention.

Första delen: Åsidosättande av artikel 6ter 1 a och 6ter 1 b i Pariskonventionen

–    Parternas argument

23

Sökanden har gjort gällande att registrering endast kan vägras med stöd av artikel 7.1 h i förordning nr 40/94 jämförd med artikel 6ter i Pariskonventionen om det i det enskilda fallet rör sig om en efterbildning från heraldisk synpunkt.

24

Sökanden har konstaterat att det europeiska emblemet, som åtnjuter skydd enligt artikel 6ter i Pariskonventionen, har getts en precis och detaljerad utformning. Sökanden har hänvisat till den geometriska beskrivningen av det europeiska emblemet som har följande lydelse:

”Emblemet har formen av en blå, rektangulär flagga vars längd är en och en halv gång höjden. Tolv guldfärgade stjärnor bildar en osynlig cirkel, där avståndet mellan två intilliggande stjärnor alltid är lika stort. Cirkelns mittpunkt är samtidigt skärningspunkt för rektangelns diagonaler. Cirkelns radie motsvarar en tredjedel av flaggans höjd. Varje stjärna har fem uddar, och dessa tangerar omkretsen på en osynlig cirkel vars radie motsvarar en artondel av flaggans höjd. Samtliga stjärnor avbildas stående, dvs. så att den övre spetsen pekar i samma riktning som flaggstången och två spetsar bildar en rät linje som är vinkelrät mot flaggstången. Stjärnornas läge på cirkeln motsvarar timstrecken på en klocka. Deras antal är en gång för alla fastställt.”

25

Sökanden har också hänvisat till beskrivningen av den monokromatiska reproduktionen av det europeiska emblemet: ”Om svart är den enda tillgängliga färgen skall rektangelns konturer och stjärnorna vara i svart, medan bakgrunden behålls vit.”

26

Sökanden har gjort gällande att det sökta varumärket inte är identiskt med detta emblem. Sålunda kan överklagandenämndens ogillande endast på sin höjd vara motiverat om varumärket utgör en efterbildning av det europeiska emblemet från heraldisk synpunkt, vilket inte är fallet.

27

Enligt sökanden betyder termen heraldisk ”som avser sköldemärken”. Det borde således röra sig om en efterbildning avseende sköldemärken. Enligt heraldikens regler får sköldemärkena inte innehålla något verbalt inslag, utan endast färgmässiga och figurativa inslag (”Heraldik”, Brockhaus Enzyklopädie in 24 Bänden, 19:e upplagan, f.a. Brockhaus, Mannheim, 1989, volym 9, s. 696).

28

Sökanden har gjort gällande att eftersom det sökta varumärket innehåller det verbala inslaget ECA och det enligt heraldikens regler inte kan förekomma några verbala inslag i mitten på ett sköldemärke, kan det sökta varumärket inte utgöra någon efterbildning från heraldisk synpunkt. Sökanden har hänvisat till doktrin enligt vilken det endast kan vara fråga om efterbildning från heraldisk synpunkt om varumärket, trots förändringen av statsemblemet eller något annat tecken, behåller karaktären av sköldemärke och i handeln uppfattas som ett statsemblem eller som benämningen på en internationell mellanstatlig organisation. Det heraldiska intryck som ett emblem som används som varumärke ger (den heraldiska stilen) försvinner när sköldemärket eller stämpeln till exempel avlägsnas. Statsemblemets motiv som sådant kan användas fritt, men återgivandet av motivet får inte utgöra en efterbildning av statsemblemet (K.H. Fezer, Beck’scher Kommentar zum Markenrecht, München, 2001). Sökanden anser att emblemets heraldiska intryck upphör om den rektangulära flaggan, som symboliseras av den rektangulära bakgrunden, avlägsnas.

29

Sökanden har också åberopat ett utkast till en artikel som utformades av Nationernas förbunds expertkongress i samband med införandet av begreppet ”efterbildning av statsemblem” i Pariskonventionen och som innehåller följande text:

”Endast sådana reproduktioner som från heraldisk synpunkt skiljer sig från originalet endast genom sekundära kännetecken skall anses utgöra efterbildningar av statsemblem eller vapen i den mening som avses i första punkten [i artikel 6ter i Pariskonventionen].”

30

Enligt sökanden var lagstiftarens avsikt att en efterbildning enligt principerna i det slutliga protokollet till Pariskonventionen skall anses föreligga endast för det fall skillnaden mellan denna och emblemet är obetydlig från heraldisk synpunkt, det vill säga med avseende på sköldemärket. Så är här inte fallet.

31

För övrigt är cirkeln av stjärnor på det sökta varumärket inte identisk med den på det europeiska emblemet. Enligt sökanden föreligger tydliga skillnader mellan stjärnornas mått, radierna för cirklarna av stjärnor samt förhållandet mellan varje stjärnas radie och radien för cirkeln av stjärnor.

32

Dessutom har sökanden gjort gällande att det från heraldisk synpunkt är av grundläggande betydelse att en flagga alltid är rektangulär. Det sökta varumärket har dock en fyrkantig bakgrund som inte påminner om en flaggas vanliga rektangulära bakgrund. Dessutom innehåller flaggor inga verbala inslag.

33

Sökanden har gjort gällande att det sökta varumärket, vid en jämförelse med en flaggas eller en nationell symbols vanliga kännetecken, från heraldisk synpunkt inte endast skiljer sig från det europeiska emblemet genom sekundära kännetecken, utan genom ett grundläggande inslag. Det verbala inslaget i det sökta varumärket utgör just det inslag som i egenskap av ett enkelt nyckelord som är lätt att memorera normalt sett är mer utmärkande för ett varumärke än några grafiska återgivningar såsom en cirkel av stjärnor vilken som helst.

34

Således har det sökta varumärket vissa individuella framträdande kännetecken som skiljer sig tydligt från det europeiska emblemets kännetecken. Sökanden har anfört att det sökta varumärket inte föreställer det europeiska emblemet som sådant, inte innehåller det europeiska emblemet som sådant och inte heller utgör någon efterbildning av det europeiska emblemet från heraldisk synpunkt. Tvärtom utgör det sökta varumärket ett tecken som har utformats på ett helt annat sätt och som harmoniseringsbyrån associerar med det europeiska emblemet endast därför att det också innehåller en cirkel av tolv stjärnor. Varken Europarådet eller Europeiska gemenskaperna åtnjuter dock någon skyddad rättighet vad gäller att mångfaldiga en cirkel av stjärnor. Skyddet gäller endast återgivning av den flagga som finns exakt beskriven på Europeiska unionens hemsida på Internet, det vill säga en rektangel med en cirkel av stjärnor i flaggans mitt, utan verbala inslag och med exakta mått.

35

Harmoniseringsbyrån har hänvisat till den tyska doktrinen, enligt vilken det endast kan vara fråga om en efterbildning från heraldisk synpunkt om varumärket i fråga, trots en förändring av en stats emblem eller av ett annat tecken av denna typ, behåller sin karaktär av vapen och uppfattas av allmänheten som emblemet för en stat eller en internationell mellanstatlig organisation (K.H. Fezer, Beck’scher Kommentar zum Markenrecht, München, 1999).

36

Således anser harmoniseringsbyrån att uttrycket från heraldisk synpunkt betyder att det endast skall undersökas huruvida det föreligger likheter mellan de heraldiska inslagen och inte huruvida kännetecknen liknar varandra geometriskt eller grafiskt. Enligt harmoniseringsbyrån kan två kännetecken vara olika varandra rent visuellt, men visa sig vara identiska från heraldisk synpunkt. Till exempel kan det heraldiska inslaget i en ormstav ta sig olika uttryck som i en åskådares ögon är enkla att skilja åt. Omvänt kan kännetecken visuellt sett tyckas likna varandra, trots att det inte finns någon likhet mellan dem från rent heraldisk synpunkt, vilket exempelvis är fallet med avbildningar av gripar eller örnar.

37

Vad gäller bedömningen av det sökta varumärket anser harmoniseringsbyrån att överklagandenämnden har haft fog för att fastställa avslaget på registreringsansökan, eftersom det sökta varumärket riskerar att uppfattas som ett kännetecken för en organisation tillhörande Europeiska unionen eller Europarådet.

38

Harmoniseringsbyrån åberopar den heraldiska beskrivningen av det europeiska emblemet som lyder enligt följande: ”På ett azurblått fält framträder en cirkel med tolv guldfärgade stjärnor vars spetsar inte berör varandra.” Harmoniseringsbyrån har gjort gällande att det sökta figurmärket, som består av en cirkel av tolv stjärnor som inte berör varandra, från heraldisk synpunkt endast skiljer sig från det europeiska emblemet, enligt vad som framgår av den heraldiska beskrivningen, genom att cirkeln av stjärnor framträder i vitt mot en svart bakgrund och innehåller ett verbalt inslag. Den omständigheten att cirkeln av stjärnor på det sökta varumärket framträder mot en fyrkantig bakgrund saknar betydelse, eftersom den heraldiska beskrivningen inte innehåller någon precisering av bakgrundens form, utan endast av dess färg (azurblå). Samma sak gäller från heraldisk synpunkt för avstånden mellan stjärnorna. Det viktiga, enligt harmoniseringsbyrån, är att båda kännetecknen innehåller femuddiga stjärnor. Harmoniseringsbyrån har dragit slutsatsen att det föreligger en betydande likhet mellan de två kännetecknen som gör att en grafisk återgivning av det sökta varumärket kan anses utgöra en efterbildning från heraldisk synpunkt.

–    Förstainstansrättens bedömning

39

Syftet med artikel 6ter 1 a i Pariskonventionen är att förhindra registrering och användning av fabriks- och handelsmärken som är likadana som statsemblem eller som uppvisar vissa likheter med dessa. En sådan registrering eller användning skulle nämligen inkräkta på en stats rätt att kontrollera användningen av symbolerna för dess suveränitet och skulle dessutom kunna vilseleda allmänheten i fråga om vilket ursprung de produkter som är försedda med sådana varumärken har. Detta skydd omfattar enligt artikel 6ter 1 b i Pariskonventionen vapen, flaggor och andra emblem, förkortningar eller benämningar på internationella mellanstatliga organisationer.

40

Förstainstansrätten konstaterar att staters och internationella mellanstatliga organisationers emblem skyddas, inte bara mot registrering och användning av varumärken som är identiska med dessa emblem eller där dessa ingår, utan också mot att sådana kännetecken som från heraldisk synpunkt kan betraktas som efterbildningar av emblemen används i varumärken.

41

Sålunda framhåller förstainstansrätten att den omständigheten att det sökta varumärket i förevarande fall också innehåller ett verbalt inslag inte i sig utgör något hinder för att tillämpa denna artikel, i motsats till vad sökanden har gjort gällande. Det viktiga är att utröna huruvida någon del av det sökta varumärket i förevarande fall kan anses innehålla det europeiska emblemet eller en efterbildning av detta från heraldisk synpunkt. Denna del behöver inte nödvändigtvis vara identisk med emblemet i fråga. Det kan röra sig om en efterbildning från heraldisk synpunkt även om det ifrågavarande emblemet är stiliserat eller endast en del av emblemet har använts.

42

Sökanden har hänvisat till den geometriska beskrivningen och den monokromatiska reproduktionen av det europeiska emblemet som grund för påståendet att det sökta varumärket inte är identiskt med det europeiska emblemet.

43

Förstainstansrätten konstaterar att sökanden dock inte har nämnt den heraldiska beskrivning som ges av Europarådet och som har följande lydelse:

”På ett azurblått fält framträder en cirkel med tolv guldfärgade stjärnor vars spetsar inte berör varandra.”

44

Det skall dock framhållas att utgångspunkten för en jämförelse ”från heraldisk synpunkt” skall vara den heraldiska beskrivningen och inte den geometriska beskrivningen som till sin natur är mycket mer detaljerad. Från heraldisk synpunkt skiljer sig det sökta varumärket dock endast från den heraldiska beskrivningen av det europeiska emblemet genom att cirkeln av stjärnor i det sökta varumärket framträder i vitt mot en svart bakgrund.

45

Eftersom det i registreringsansökan inte nämns några färger för det sökta varumärket kan det användas med vilken färgkombination som helst och således även med en azurblå bakgrund och gula eller gyllene stjärnor. Den del av den heraldiska beskrivningen som rör färger saknar följaktligen betydelse i förevarande fall.

46

Vidare skall det noteras att det europeiska emblemet ofta förekommer som svartvita reproduktioner, där den azurblå bakgrunden och de guldfärgade stjärnorna inte framställs i färg.

47

Följaktligen är det följande kännetecken som skall jämföras:

48

Vad beträffar cirkeln av stjärnor har sökanden gjort gällande att cirkeln av stjärnor på det sökta varumärket inte är identisk med den på det europeiska emblemet, eftersom det föreligger tydliga skillnader mellan stjärnornas mått, radierna för cirklarna av stjärnor samt förhållandet mellan varje stjärnas radie och radien för cirkeln av stjärnor.

49

Överklagandenämnden har dock i punkt 20 i det ifrågasatta beslutet med fog konstaterat att ”den skyddade cirkeln av stjärnor och det sökta figurmärket båda innehåller tolv stjärnor” och dessutom att ”stjärnorna är av samma typ, eftersom det rör sig om stjärnor med samma form, av samma storlek och med fem uddar varav en pekar uppåt”. Det saknar nämligen betydelse att cirkeln av stjärnor på det sökta varumärket inte är identisk med den på det europeiska emblemet, om allmänheten kan få intryck av att det rör sig om en efterbildning av denna cirkel från heraldisk synpunkt. Att stjärnorna inte är exakt lika stora är sålunda inte av avgörande betydelse. Därmed skall sökandens argument underkännas.

50

Vad beträffar sökandens argument att det sökta varumärket skiljer sig från det europeiska emblemet genom att det har en fyrkantig bakgrund, medan det europeiska emblemet, i likhet med flaggor, har en rektangulär bakgrund, konstaterar förstainstansrätten såsom harmoniseringsbyrån med fog har gjort att denna påstådda skillnad saknar relevans eftersom den heraldiska beskrivningen inte innehåller någon precisering avseende formen på det europeiska emblemets bakgrund. För övrigt är det snarare cirkeln av stjärnor än bakgrunden som utgör det dominerande inslaget. Dessutom, trots att det inledningsvis handlade om Europarådets flagga, betraktas inte cirkeln av stjärnor endast som en flagga, utan också som Europeiska unionens symbol eller emblem. Sålunda kan sökandens argument inte vinna framgång.

51

Under dessa omständigheter skall det sökta varumärket anses utgöra en efterbildning från heraldisk synpunkt av det europeiska emblemet. Således kan talan inte bifallas på den första delen av grunden.

Andra delen: Åsidosättande av artikel 6ter 1 c i Pariskonventionen

–    Parternas argument

52

Sökanden har gjort gällande att harmoniseringsbyrån inte har använt det utrymme för fri bedömning som den har enligt artikel 6ter 1 c andra meningen i Pariskonventionen. Även om det skulle vara fråga om en efterbildning av det europeiska emblemet från heraldisk synpunkt medför denna bestämmelse nämligen ingen skyldighet att vägra det sökta varumärket registrering. Enligt sökanden är det i förevarande fall av grundläggande vikt att det sökta varumärket avser varor och tjänster som skiljer sig tydligt från både Europarådets och Europeiska unionens typiska verksamhetsområden. Det föreligger inga likheter med avseende på varor eller tjänster mellan den typiska verksamhet som utövas av myndigheterna och de närliggande tjänster som är resultatet därav, såsom finansiellt stöd.

53

Vad beträffar det verbala, och på det sökta varumärket centrala, inslaget ECA, anser sökanden att det inte har någon betydelse i handeln. Detta verbala inslag utgör inte någon frekvent eller bruklig förkortning och är på sin höjd känt som en förkortning med ett flertal betydelser. Kombinationen av bokstäverna E, C och A utgör exempelvis en förkortning av ”Economic Cooperation Administration”, benämningen på den gamla exekutiva myndigheten för Marshall-planen, som inte har någon koppling till Europeiska unionen. Sökanden har nämnt andra möjliga betydelser, såsom ”Early Compatibility Analysis”, ”Earth Coverage Antenna”, ”Economic Commission for Africa”, ”Electrical Contractors Association”, ”Export Credit Agency” och ”European Crystallographic Association”. Sökanden har hänvisat till webbplatser på Internet och utdrag som bifogats ansökan. Eftersom förkortningen ECA används i hela Europa av de mest skilda anledningar förekommer i handeln ingen som helst risk för förväxling med statliga organisationer och än mindre med Europeiska gemenskapen eller Europeiska kommissionen.

54

Dessutom har sökanden till ansökan bifogat bilder på vissa registrerade varumärken som innehåller en cirkel av tolv stjärnor och verbala inslag, och gjort gällande att dessa varumärken inte kan förväxlas med det europeiska emblemet. Sökanden har även till ansökan bifogat bilder på tyska varumärken som innehåller en cirkel av stjärnor och som på grund av de ytterligare verbala och figurativa inslag som de innehåller leder tankarna till Europeiska unionen i större utsträckning än det sökta varumärket gör. Sökanden har preciserat att Markengesetz (tysk lag om varumärken) innehåller likadana bestämmelser som förordning nr 40/94.

55

Sökanden har gjort gällande att registreringen av dessa nationella och internationella varumärken visar dels att användningen av en cirkel av stjärnor i ett figurmärke med en färgad bakgrund och ett annat verbalt inslag inte anses stå i strid med artikel 6ter 1 b i Pariskonventionen, dels att även om det skulle anses föreligga en likhet använder sig samtliga europeiska patent- och varumärkesbyråer av utrymmet för fri bedömning med stöd av artikel 6ter 1 c i Pariskonventionen, och bedömer att vissa varumärken som har en liknande utformning som det sökta varumärket inte är sådana att de hos allmänheten framkallar uppfattningen om ett samband mellan organisationen i fråga och vapnen, flaggorna, emblemen, förkortningarna eller benämningarna. Enligt sökanden anser samtliga dessa byråer att användningen eller registreringen sannolikt inte är sådan att den vilseleder allmänheten rörande förefintligheten av ett samband mellan brukaren och organisationen.

56

Sökanden har dragit slutsatsen att det sökta varumärket inte är sådant att det hos allmänheten framkallar uppfattningen om ett samband mellan organisationen i fråga och emblemen, förkortningarna eller benämningarna. Det är inte heller sådant att det vilseleder allmänheten rörande förefintligheten av ett samband mellan sökanden och denna organisation.

57

Harmoniseringsbyrån har framhållit att artikel 6ter 1 c i Pariskonventionen inte på något sätt handlar om huruvida det föreligger en risk för förväxling i varumärkesrättslig mening. Med anledning av det särskilda behov som finns av att skydda den specifika kategori som består av staters och internationella organisationers emblem, krävs det inte att varorna eller tjänsterna liknar varandra eller är identiska för att regeln skall kunna tillämpas. Det enda som är av betydelse är huruvida allmänheten kan vilseledas rörande förefintligheten av ett samband mellan innehavaren av varumärket och innehavaren av det statliga eller internationella emblemet. Enligt harmoniseringsbyrån är så inte fallet om det, med hänsyn till de varor och tjänster ansökan avser och den internationella organisationens verksamhetsområde, kan uteslutas att en konsument skulle kunna förledas att tro att det föreligger ett samband mellan dessa varor och tjänster och organisationen i fråga. Den uppenbara olikheten mellan varumärkesinnehavarens och den internationella organisationens verksamhetsområden kan också användas som ett argument för att det i allmänhetens ögon inte föreligger något samband mellan ovannämnda varumärkesinnehavare och den internationella organisationen.

58

Harmoniseringsbyrån anser att det sålunda skall bedömas huruvida det räcker att ett verbalt inslag tillförs och varumärket återges i färgerna svart och vitt för att tillämpligheten av artikel 6ter i Pariskonventionen skall kunna uteslutas med motiveringen att användningen eller registreringen uppenbarligen inte är sådan att den vilseleder allmänheten rörande förefintligheten av ett samband mellan brukaren och organisationen.

59

Harmoniseringsbyrån har härvid anfört att det som skall bedömas inte är huruvida förkortningen ECA kan ha flera olika betydelser, utan om varumärket är sådant att det vilseleder allmänheten rörande förefintligheten av ett samband mellan brukaren och organisationen.

60

Dessutom har harmoniseringsbyrån tillbakavisat sökandens argument att användningen av en cirkel av stjärnor på en färgad bakgrund tillsammans med ett verbalt inslag inte skall anses strida mot artikel 6ter 1 b i Pariskonventionen med hänvisning till de nationella varumärkesbyråernas praxis.

61

Harmoniseringsbyrån har framhållit att den också har vägrat att registrera ett flertal varumärken på grund av deras likhet med det europeiska emblemet. De exempel som harmoniseringsbyrån har bifogat sin svarsinlaga visar att vart och ett av dessa beslut grundade sig på förefintligheten av en associeringsrisk.

62

Härav följer enligt harmoniseringsbyrån att ett åsidosättande av icke-diskrimineringsprincipen inte kan bli föremål för talan (förstainstansrättens dom av den 27 februari 2002 i mål T-106/00, Streamserve mot harmoniseringsbyrån (STREAMSERVE), REG 2002, s. II-723, punkt 66). Eftersom det rör sig om ett beslut som har fattats med bunden behörighet kan tidigare beslut inte användas som referensram. Även om tidigare beslut var lagenliga och det verkligen rör sig om liknande fall kan det ifrågasatta beslutet nämligen endast ogiltigförklaras om det föreligger en felaktig rättslig bedömning och inte på grund av ett åsidosättande av icke-diskrimineringsprincipen.

–    Förstainstansrättens bedömning

63

Förstainstansrätten erinrar om att artikel 6ter 1 c andra meningen i Pariskonventionen innehåller en möjlighet att i fråga om ett emblem för en internationell organisation inte förbjuda registreringen av ett varumärke om det inte är sådant att det hos allmänheten framkallar uppfattningen om ett samband mellan organisationen i fråga och vapnen, flaggorna, emblemen, förkortningarna eller benämningarna eller att det vilseleder allmänheten rörande förefintligheten av ett samband mellan brukaren och organisationen.

64

Sökanden saknar fog för sitt påstående att harmoniseringsbyrån inte har använt det utrymme för fri bedömning som följer av denna bestämmelse. Överklagandenämnden skriver nämligen följande i punkt 24 i det ifrågasatta beslutet:

”För att fastställa huruvida den berörda allmänheten kommer att se ett samband mellan figurmärket och de berörda mellanstatliga organisationerna eller göra en sådan associering mellan sökanden och dessa mellanstatliga organisationer som kan vilseleda den när den kommer i kontakt med figurmärket i samband med de varor och tjänster som det avser, skall det helhetsintryck som varumärket ger beaktas. För att så skall vara fallet krävs att den berörda allmänheten, när den kommer i kontakt med varumärket i sin helhet, det vill säga med dess grafiska och verbala inslag, betraktar det som en hänvisning till det skyddade kännetecknet och till de organisationer som använder det. Vid denna bedömning skall även den förteckning över varor och tjänster som anges i ansökan beaktas.”

65

Det framgår av den citerade punkten, samt av punkterna 25–29 i det ifrågasatta beslutet, att även om överklagandenämnden inte uttryckligen hänvisar till artikel 6ter 1 c i Pariskonventionen har den undersökt huruvida det sökta varumärket är sådant att det hos allmänheten framkallar uppfattningen om ett samband mellan varumärket och Europarådet eller Europeiska gemenskapen eller vilseleder allmänheten rörande förefintligheten av ett samband mellan sökanden och Europarådet eller Europeiska gemenskapen. Den har bedömt att registreringen och användningen av det sökta varumärket mycket riktigt hos den berörda allmänheten kan framkalla uppfattningen om ett samband mellan det sökta varumärket och Europarådet eller Europeiska gemenskapen.

66

Överklagandenämnden har med hänsyn till de varor och tjänster som sökandens registreringsansökan avser bedömt att den berörda allmänheten utgörs av såväl den breda allmänheten som en specialiserad målgrupp. Så kan till exempel en kurs vända sig till en noga definierad specialiserad målgrupp eller till den breda allmänheten, beroende på hur kursen är upplagd och vilka ämnen den innehåller.

67

Vidare har överklagandenämnden, i motsats till vad sökanden har hävdat, konstaterat att det föreligger en viss överlappning mellan sökandens företeckning över varor och tjänster och Europarådets och Europeiska gemenskapens eller Europeiska unionens verksamhet. Överklagandenämnden har bland annat hänvisat till Europeiska gemenskapernas officiella tidning som mot betalning tillhandahålls på cd-rom – det vill säga på en databärare – , till de seminarier, utbildningsprogram och konferenser som Europarådet och Europeiska gemenskapen erbjuder inom de mest skilda områden, samt till en mängd databaser som dessa institutioner ställer till allmänhetens förfogande, bland annat EUR-Lex.

68

Förstainstansrätten framhåller att det med tanke på den stora mångfald av tjänster och varor som Europarådet och Europeiska unionen eller Europeiska gemenskapen kan erbjuda inte på grund av den typ av varor och tjänster som registreringsansökan avser kan uteslutas att den berörda allmänheten kan förledas att tro att det föreligger ett samband mellan sökanden och dessa institutioner. Således har överklagandenämnden haft fog för sin slutsats att en registrering av det sökta varumärket hos allmänheten kan ge intryck av att det föreligger ett samband mellan det sökta varumärket och institutionerna i fråga.

69

Vad beträffar det verbala inslaget ECA framhåller förstainstansrätten att den omständigheten att förkortningen ECA framträder i mitten på det sökta varumärket förstärker intrycket att det föreligger ett samband mellan sökanden och Europeiska unionen eller Europeiska gemenskapen. Såsom harmoniseringsbyrån har konstaterat leder förkortningen EC tankarna direkt till Europeiska gemenskapen (”European Community”), åtminstone i den engelskspråkiga delen av Europeiska unionen. Även utanför Förenade kungariket är denna bokstavskombination känd som en förkortning för Europeiska gemenskapen. Dessutom kan förkortningen ECA leda tankarna till revisionsrätten (”European Court of Auditors”). Den omständigheten att det verbala inslaget ECA har lagts till i mitten på cirkeln av stjärnor undanröjer inte intrycket att det föreligger ett samband mellan sökanden och Europeiska unionen eller Europeiska gemenskapen, tvärtom. Det är cirkeln av stjärnor som skapar detta intryck, vilket innebär att intrycket kvarstår när man lägger till ett verbalt inslag som börjar på EC eller EG, vilket skulle kunna stå för en byrå, ett organ eller ett program tillhörande Europeiska unionen eller Europeiska gemenskapen. Sålunda kan sökandens argument avseende det verbala inslaget ECA inte godtas.

70

Vad beträffar de tidigare gjorda nationella registreringar som sökanden har åberopat erinrar förstainstansrätten om att gemenskapsordningen för varumärken, såsom framgår av rättspraxis, är ett självständigt system som består av en samling regler och mål som är specifika för detta system och som skall tillämpas utan hänsyn till de nationella systemen (förstainstansrättens dom av den 5 december 2000 i mål T-32/00, Messe München mot harmoniseringsbyrån (electronica), REG 2000, s. II-3829, punkt 47). Huruvida ett kännetecken kan registreras som varumärke skall således endast bedömas på grundval av den relevanta gemenskapslagstiftningen. Harmoniseringsbyrån och, i förekommande fall, gemenskapsdomstolarna, är därför inte bundna av ett beslut som fattats i en medlemsstat, eller i ett tredje land, i vilket fastställts att ett kännetecken kan registreras som nationellt varumärke (förstainstansrättens dom av den 7 februari 2002 i mål T-88/00, Mag Instrument mot harmoniseringsbyrån (ficklampors form), REG 2002, s. II-467, punkt 41). De registreringar som redan ägt rum i vissa medlemsstater utgör således omständigheter som, utan att vara avgörande, enbart kan beaktas vid registrering av ett gemenskapsvarumärke (förstainstansrättens dom av den 16 februari 2000 i mål T-122/99, Procter & Gamble mot harmoniseringsbyrån (formen på en tvål), REG 2000, s. II-265, punkt 61, av den 31 januari 2001 i mål T-24/00 Sunrider mot harmoniseringsbyrån (VITALITE), REG 2001, s. II-449, punkt 33, av den 19 september 2001 i mål T-337/99, Henkel mot harmoniseringsbyrån (rund röd och vit tablett), REG 2001, s. II-2597, punkt 58, och av den 5 mars 2003 i mål T-194/01, Unilever mot harmoniseringsbyrån (äggformad tablett), REG 2003, s. II-0000, punkt 68). Samma sak gäller a fortiori för registreringarna av andra varumärken än det som den förevarande ansökan avser.

71

Vad beträffar harmoniseringsbyråns egen praxis framgår det av rättspraxis att de beslut beträffande registrering av ett kännetecken såsom gemenskapsvarumärke som överklagandenämnderna skall fatta med stöd av förordning nr 40/94 omfattas av en bunden behörighet och inte av en befogenhet att företa skönsmässiga bedömningar. Frågan huruvida ett kännetecken kan registreras som gemenskapsvarumärke skall därför enbart bedömas på grundval av denna förordning, såsom den tolkats av gemenskapsdomstolarna, och inte mot bakgrund av överklagandenämndernas tidigare praxis (domen i det ovan i punkt 62 nämnda målet STREAMSERVE, punkt 66, dom av den 20 november 2002 i de förenade målen T-79/01 och T-86/01, Bosch mot harmoniseringsbyrån (Kit Pro och Kit Super Pro), REG 2002, s. II-4881, punkt 32, och av den 30 april 2003 i de förenade målen T-324/01 och T-110/02, Axions och Belce mot harmoniseringsbyrån (formen av en brun cigarr och formen av en guldtacka), REG 2003, s. II-0000, punkt 51).

72

I vilket fall som helst skall det noteras att även om den faktiska och rättsliga motivering som angivits i ett tidigare beslut kan åberopas till stöd för ett påstående om åsidosättande av en bestämmelse i förordning nr 40/94 (domen i det ovan i punkt 62 nämnda målet STREAMSERVE, punkt 69, och domen i det ovan i punkt 71 nämnda målet Kit Pro och Kit Super Pro, punkt 33), har sökanden i förevarande mål inte anfört att de nationella beslut eller de tidigare beslut av överklagandenämnderna som sökandena åberopat skulle innehålla skäl för att ifrågasätta den bedömning som gjorts ovan av den grund som avser åsidosättande av artikel 7.1 h i förordning nr 40/94 (domen i det ovan i punkt 71 nämnda målet ”formen av en brun cigarr och formen av en guldtacka”, punkt 52).

73

Sålunda skall sökandens argument som grundas endast på att vissa registreringar gjorts i Tyskland, i andra länder och på gemenskapsnivå lämnas utan avseende.

74

Sålunda kan talan inte bifallas på den andra delen av grunden.

75

Följaktligen skall talan ogillas i sin helhet.

Rättegångskostnader

76

Enligt artikel 87.2 i rättegångsreglerna skall tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Sökanden har tappat målet och skall därför bära sin rättegångskostnad och ersätta harmoniseringsbyråns rättegångskostnad i enlighet med dennas yrkande.

På dessa grunder beslutar

FÖRSTAINSTANSRÄTTEN (fjärde avdelningen)

följande dom:

1)

Talan ogillas.

2)

Sökanden skall ersätta rättegångskostnaderna.

Legal	Tiili	Vilaras

Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 21 april 2004.

H. Jung H. Legal

Justitiesekreterare Ordförande

1 –

Rättegångsspråk:tyska.